Hoppa till huvudinnehåll

Fattigdomens anatomi – så här ser den finländska fattigdomen ut

lompakko ja tilastot
lompakko ja tilastot Bild: Mikko Lehtola / Yle, Pixabay fattigdom,pengar,statistik (data),plånböcker

Vårt land är fattigt, skall så bli, sjunger man redan i Vårt land. Men stämmer sångens ord längre nu på 2010-talet när de flesta finländare har en allt högre levnadsstandard?

Vi bor rymligare, har allt högre inkomster och de flesta är nöjda med sin levnadsstandard. Vi presterar bra också i internationella jämförelser.

Men vad berättar de allt längre brödköerna om? Hur ser fattigdomen ut i slutet på 2010-talet?

Vad är fattigdom och hur ser den ut i statistiken?

Det är inte lätt att ge ett svar, för siffrorna i statistiken är kalla och abstrakta till skillnad från den fattiga människans liv där det finns gott om konkreta och mångfacetterade känslor - som skam, hjälplöshet och kraftlöshet.

Vi får inte grepp om känslorna genom att stirra på statistiken.

Men statistiken behövs när vi ska fatta politiska beslut eller få en uppfattning om hur fattigdomen har förändrats, eller hur fattigdomen i Finland ser ut jämför med andra länder. Den informationen hittar man inte i folks egna berättelser.

Utslagen man på gata i Helsingfors
Ojämlikheten har ökat i vårt land sedan 1990-talet. En del har blivit rikare, andra mycket fattigare. Utslagen man på gata i Helsingfors Bild: Mikael Crawford/Yle Marginalisering,arbetslöshet,fattigdom,bostadslöshet

Ojämlikheten har växt i Finland sedan 1990-talet

Trots att det går rätt bra för en stor del av finländarna, har Finland blivit ett mer ojämlikt samhälle än det var förut.

Under en väldigt lång tidsperiod minskade ojämlikheten men från mitten av 1990-talet till nutid har den relativa fattigdomen och inkomstskillnaderna i Finland ökat snabbast av alla OECD-länder.

De senaste åren har inkomstskillnaderna bestått medan skillnaderna i förmögenhet har ökat.

Enligt professor Juho Saari vid Tammerfors universitet, kan man dela in ojämlikhetsutvecklingen under de senaste 50 åren i fyra skeden:

  • Slutet av 1960-talet – mitten av 1970-talet: Välfärdsstatens och inkomstpolitikens tidevarv - skillnaderna minskade betydligt.
  • 1976 – 1990: En period av långsammare minskning av skillnaderna.
  • 1991 – 2000: Lågkonjunktur och tiden efter långkonjunkturen. Den här eran kan definieras som en tid där riktningen mot ett mer konkurrensinriktat samhälle ökar. Skillnaderna mellan dem som har det bra och dem som inte har det bra ökar också.
  • 2000-talet: De redan tidigare tendenserna cementeras och det föds en tydlig överklass.
Är då fattigdom en människas egen subjektivt upplevda känsla, faktiska siffror i statistiken eller i sista hand en filosofisk fråga?

Vad är fattigdom?

Fattigdom är konkret, men som ett samhällsfenomen är den svårt att gestalta.

Gestaltningsvårigheten beror på att fattigdomen som begrepp består av en mängd olika termer och definitioner: relativ fattigdom, absolut fattigdom, låginkomsttagare, en som har det sämre ställt, och så vidare.

Vad talar vi om när vi talar om fattigdom?

Plånbok med FPA-kort och en sedel.
Är fattigdom en människas egna subjektivt upplevda känsla, faktiska siffror i statistiken eller i sista hand en filosofisk fråga? Plånbok med FPA-kort och en sedel. Bild: Tiina Jutila / Yle Medborgarlön,pengar,folkpensionsanstalten,Plånbok,sedlar,fattigdom,arbetslöshet,utkomststöd,sociala förmåner,FPA,pension,pensionärer,fpa
En människa är fattig när också en liten förändring till det bättre eller sämre är av stor betydelse, till och med avgörande.

Att definiera personer som får utkomststöd som fattiga kan vara ett smidigt och användbart sätt, men inte alls heltäckande.

Det finns till exempel människor som har en väldigt låg inkomst men som av en eller annan orsak inte får utkomststöd.

Någon kan exempelvis äga ett mögelhus som hen inte blir av med. Men den tillgången hindrar hen från att få utkomststöd.

En människa är fattig om också en liten förändring till det bättre eller sämre är av stor betydelse, till och med avgörande. Enligt den här definitionen kan en mindre extra utgift som en trasig hushållsmaskin eller ett par glasögon, förorsaka kaos.

Det samma gäller om utbetalningen av bidrag är försenad. Till exempel kan ett tillfälligt arbetspass fördröja utbetalningen av arbetsmarknadsstödet.

På samma sätt kan en liten extra inkomst förbättra levnadsstandarden märkbart.

Statistikcentralen frågade hur hushållen skulle klara av en extra oväntad utgift på 1200 euro (gränsen för låginkomst per månad) utan att behöva ta lån.

Av alla hushåll svarade 29 procent att de inte skulle klara en dylik extra utgift medan av låginkomsthushållen var det till och med 52 procent som inte skulle klara av det.

Sammanfattningsvis kan man säga att 6-12 procent av finländarna är fattiga. En oväntad utgift på 1200 euro skulle 29 procent av finländarna inte klara av.

Var går gränsen för låg inkomst?

Enligt en definition som används i EU-länderna är de hushåll relativt fattiga, som har till sitt förfogande under 60 procent av medianinkomsten för ett lika stort hushåll.

Medianinkomsten får man när man placerar inkomsttagarna enligt hur stor inkomst de har i storleksordning och väljer ut den mittersta inkomsten. På båda sidorna om medianinkomsten blir lika många inkomsttagare.

För att fattigdomsstatistiken ska vara jämförbar använder Statistikcentralen samma definition. De använder ändå den enklare definitionen låginkomsttagare, i stället för den svåra termen relativt fattig.

Vad är 60 procent av medianinkomsten (alltså gränsen för låg inkomst) nuförtiden i Finland?

Det finns inget enkelt svar, för hushållen är olika stora och gränsen beror på familjens storlek.

För en ensamstående vuxen person var fattigdomsgränsen i Finland år 2017 en årsinkomst på 14750 euro. Det betyder att inkomsten per månad är runt 1230 euro.

Ett diagram över låg inkomsttagare i Finland.
Ett diagram över låg inkomsttagare i Finland. Bild: Mikko Lehtola fattigdom,utkomst,Statistik,vetamix

Förklarar kön en låg inkomst?

Det finns ingen större skillnad i graden av låga inkomster mellan kvinnor och män.

- Könet är egentligen ingen intressant faktor i sig, för på hela befolkningsnivån är skillnaden väldigt liten. Om en kvinna och man bor tillsammans, är de låginkomsttagare tillsammans för låginkomst beräknas av hushållets gemensamma inkomster.

Skillnader mellan kvinnor och män beror särskilt på de ensamboendes och enpersonshushållens inkomstskillnader.

Hushåll med en vårdnadshavare är i huvudsak hushåll med en kvinna och de ensamboende låginkomsttagarna är särskilt äldre kvinnor och ensamma män i arbetsför ålder. Könet blir en intressant faktor när man tar med andra förklarande bakgrundsfaktorer.

Ett diagram över låg inkomsttagare enligt kön i Finland.
Ett diagram över låg inkomsttagare enligt kön i Finland. Bild: Mikko Lehtola fattigdom,Statistik,utkomst,vetamix

Jag träffar Helena Blomberg-Kroll som är professor i socialpolitik, särskilt socialt arbete, vid Svenska Social- och kommunalhögskolan, för att tala om fattigdomen i Finland.

En bild på professor Helena Blomberg-Kroll i sitt arbetsrum.
Det är en värderingsfråga hur man väljer att se på fattigdom, säger Helena Blomberg-Kroll En bild på professor Helena Blomberg-Kroll i sitt arbetsrum. Bild: Charlotte Lindroos/Yle socialpolitik,professorer,fattigdom,vetmix
En gång fattig förblir sannolikt fattig och också deras barn är med ökad sannolikhet fattiga.

- Makroindikatorer, olika mått på utvecklingen i stort, säger mycket om samhällsutvecklingen, den ekonomiska utvecklingen och den socialpolitiska utvecklingen, säger Blomberg-Kroll.

- Men vilka aspekter vill vi ta med i diskussionen? Man behöver reagera politiskt om man tycker att fattigdom ska bekämpas.

För att förstå vad fattigdomen har för konsekvenser är de subjektiva mätarna viktiga att ta med.

De flesta studier tyder på att de som enligt någon indikator är fattiga och upplever sig vara fattiga är mindre lyckliga, mindre nöjda med sitt sociala nätverk och de har vanligtvis sämre hälsa.

- Än så länge är skillnaderna i Finland mellan sociala grupper inte väldigt polariserade.

- Höginkomsttagare brukar ha livstillfredsställelse, hälsa eller någon annan dimension på cirka 8 på en skala från 0-10 och personer med mindre pengar ligger på cirka 6-7 på den här skalan. Det finns en tydlig skillnad, men de här grupperna är ändå inte ännu polariserade, säger Blomberg-Kroll

- Det här handlar alltså om medeltal. Sedan vet vi ju att det finns människor som har drabbats hårt av fattigdom och har det dåligt på alla livets områden, tillägger Blomberg-Kroll.

Vad gör fattigdom med en människa?

Bland barn och unga kan det förekomma en känsla av skam och en utsiktslöshet. Barn är väldigt medvetna om familjens ekonomiska situation.

Alla socialpolitiska beslut som fattas som gäller vuxna får en konsekvens också för barnen, säger Blomberg-Kroll.
Det kommer vi inte undan. Hon talar om barnkonsekvenstänkade.

Svensk forskning har visat att barn i fattiga familjer försöker bidra till familjens ekonomi till exempel genom att börja deltidsjobba som väldigt unga. De är oroade för sina föräldrar och deras ork, det kallas barndomsfattigdom.

Alla beslut i vuxensocialpolitiken har barnkonsekvenser.

- Man pratar ganska separat om de fattiga barnfamiljerna och om andra fattiga. Men om man vill åtgärda fattigdomen strukturellt så måste man inse att alla socialpolitiska reformer eller nedskärningar som görs borde ha en ett barnkonsekvensperspektiv, säger Blomberg-Kroll.

- Varje gång man funderar på att aktivera långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden och vill påverka genom nedskärningar, påverkar det också barnen, säger Blomberg-Kroll.

Pojke staplar mynt på ett bord.
Stressen som vuxna känner på grund av pengar påverkar barnen. Pojke staplar mynt på ett bord. Bild: Mostphotos ekonomi,barn,pengar,mynt,Pojke,fattigdom,budget,räkna

Stressen som vuxna känner på grund av pengar påverkar barnen.

Många vuxna funderar över sitt föräldraskap; är jag tillräckligt bra när så mycket av energin går åt till att fundera på och oroa sig för pengar?

Riskgrupper

Det finns en grupp som löper stor risk att bli fattiga, de som är sjuka och/eller arbetslösa. Det är begränsande för det sociala nätverket att inte ha pengar alls, säger Blomberg-Kroll.

Det värsta med fattigdom är kanske ändå att inte känna sig delaktig i något större sammanhang och inte ha valmöjligheter.

- Man kan inte bjuda hem någon och man upplever att man inte kan gå hem till någon annan därför att man skäms för att man inte kan bjuda tillbaka. Det här kan leda till isolering.

Det är tärande att ha en ständig oro för om pengarna räcker till och att oroa sig för att det ska hända någonting som till exempel en bilreparation.

Det värsta med fattigdom är kanske ändå att inte kunna känna sig delaktig i något större sammanhang och inte ha valmöjligheter. Det har man nödvändigtvis inte om man har lite pengar, hela tiden, avslutar Blomberg-Kroll.

Vilka faktorer förutspår fattigdom?

De tidigare uppgifterna om låginkomsttagare är lätta att förutspå: det är inte förvånande att studerande eller arbetslösa är överrepresenterade bland låginkomsttagarna. Mekanismerna bakom fattigdomen förklarar de ändå inte.

En bättre förklaring finns i Anna-Maria Isolas bok Suomalainen köyhyys (Finländsk fattigdom). Isola är forskningsschef på Institutet för hälsa och välfärd.

Enligt henne kan man förutspå fattigdom enligt följande:

Föräldrarnas inkomstnivå.
Fattigdom går i arv. Det sociala kretsloppet är numera allt svårare i Finland. En gång fattig förblir sannolikt fattig. Också de fattigas barn är med ökad sannolikhet fattiga.

Låg utbildningsnivå.
Att falla utanför utbildning på andra stadiet och bara ha grundskoleutbildning eller annars bara ha ett lågt kunnande, förutspår svårigheter i att hitta en första arbetsplats. Det här förutspår i sin tur en snuttifierad eller ofullständig karriär.

Att falla ut från arbetsmarknaden
Att bli utanför arbetsmarknaden urholkar arbetsförmågan, då arbetslivet nuförtiden är alltmer krävande. Om kunnande och färdigheter föråldras och kontakten till olika nätverk försvagas, blir det svårt att få ett arbete.

Problem med hälsan
Till en lång period av arbetslöshet och fattigdom hör ofta problem med hälsan.

Ensamförsörjare
Ensamförsörjande låginkomsttagare och deras familjer är ofta överrepresenterade bland dem som får utkomststöd.

Typiskt för en stagnering av det sociala kretsloppet är att barn i familjer som lever under knappa omständigheter inte är lika förhoppningsfulla inför framtiden.

Med fattigdom följer förutom dålig ekonomi också att man kanske utesluts ur sociala sammanhang vilket gör att fattigdom blir något konstigt. Det här drabbar främst barn och unga.

Barn från fattiga familjer planerar också sin framtid på ett annat sätt än barn från familjer med stabil ekonomi. Och många av dem är mindre benägna att söka till fortsatta studier.

I värsta fall fortsätter fattigdomsspiralen ända till pensioneringen och efter den. Små inkomster betyder låg pension.

Senare i livet, när man blivit pensionerad har man kanske vant sig vid den knappheten. Det har skett en viss anpassning och man har kanske vuxit upp i en tid av knapphet.

Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen
Knappheten kan ha hälsoeffekter som att man låter bli att gå till läkare eller köpa mediciner, för att man inte har pengar Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen Bild: All Over Press pensionärer,pension,pengar,metallmynt,fattigdom,inkomster
Den fattigas liv är kortare än den rikas.

Hälsa, livslängd och dödlighet hör ihop med inkomstnivån. Trots att Finland klarar sig bra i internationella jämförelser, är skillnaderna i dödlighet mellan olika socialgrupper i vårt land höga också i internationell jämförelse. Den fattigas liv är kortare än den rikas.

Samhällspåverkaren Sixten Korkman ser på saken även ur en nationalekonomisk synvinkel:

- Det är väldigt lönsamt att investera i barnen, att satsa på preventivt stöd i familjer som behöver det. Det kostar pengar. Men det blir också väldigt dyrt med utslagna individer som aldrig betalar skatt utan blir en börda för den offentliga sektorn, säger Korkman.

Finland i internationell jämförelse

I internationell jämförelse utmärker sig Finland fortfarande som ett land med en låg fattigdom. EU-ländernas statistikcentral Eurostat samlar information också om faktorer som påverkar fattigdom och ojämlikhet.

Att mäta låg inkomst internationellt är svårt för att gränsen för låg inkomst definieras olika i varje land beroende på levnadsstandarden i just det landet.

Den subjektiva mätaren om svårigheter med utkomsten är jämförelsebar också på EU-nivå. Jämfört med låginkomstmätaren är den lättare att tolka för att den beskriver människornas upplevelse av hur inkomsten räcker till i den omgivning som personen lever.

Ett diagram över länder med allvarlig materiell fattigdom.
Ett diagram över länder med allvarlig materiell fattigdom. Bild: Mikko Lehtola fattigdom,brist,Statistik,vetamix

Finland klarar sig bra mätt med den subjektiva mätaren (6,7 procent). När man mäter på det här sättet blir skillnaderna mellan de olika EU-länderna stora.

Det är svårt att mäta subjektiva upplevelser av fattigdom i exempelvis Finland och Rumäninen, där fattigdomen är väldigt annorlunda. För att bättre kunna gestalta behövs objektiva och standardiserade definitioner på fattigdom.

En mätare på materiell brist

De relativa låginkomstmätarna beskriver alltså inte en absolut inkomstnivå, utan en skillnad mellan låg- och medelinkomsttagare.

Skillnader i levnadsstandard mellan olika europeiska länder är så stora att Europeiska unionen också mäter den med faktorn, så kallad materiell brist för att ge en mer konkret bild av fattigdomen. Med det menar man brist i basförnödenheterna på nio olika dimensioner, de här är följande:

  • Klarar inte av oväntade utgifter
  • Svårigheter med att i tid betala bostadslånets amortering, hyra eller räkningar
  • Har inte råd att köpa kött, fisk eller motsvarande grönsaksalternativ minst en gång varannan dag
  • Har inte råd att hålla bostaden tillräckligt uppvärmd
  • Har inte råd att hålla en veckas semester varje år utanför hemmet
  • Har inte råd att ha bil
  • Har inte råd att att ha TV
  • Har inte råd med tvättmaskin
  • Har inte råd med telefon

En person klassificeras som lidande av materiell brist om tre av dessa nio brister uppfylls. Om fyra av bristerna uppfylls klassificeras hen som allvarligt lidande av en materiell brist.

Ett diagram över länder med allvarlig materiell fattigdom.
Ett diagram över länder med allvarlig materiell fattigdom. Bild: Mikko Lehtola fattigdom,brist,Statistik,vetamix

När man ser på EU-statistik, verkar fattigdomen i Finland inte vara ett särskilt stort samhälleligt problem.

Enligt Anna-Maria Isola, forsningschef på THL, stämmer det att den finländska fattigdomen är annorlunda än i de allra fattigaste europeiska länderna.

– Fattigdomen här är relativ. En människa är fattig i förhållande till sina skolkamrater, grannar eller arbetskamrater. Trots att man inte behöver svälta eller gå hungrig i Finland förorsakar den relativa fattigdomen ändå problem som har allvarliga följder för dem som lever i fattigdom länge.

- Hopplöshet, okunnighet och ett förlängt tillstånd av stress förorsakar problem med hälsan och välmåendet. I vårt land vårt land, vårt fosterland.

Den här artikeln baserar sig delvis på artikeln Köyhyyden anatomia - tältä näyttää suomalainen köyhyys tilastoissa, skriven av redaktör Seppo Heikkinen.

Läs också, Ät rotfrukter, de är billiga – nio råd en fattig inte vill höra.

Vetamix

  • I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • Tussilago, hästhov eller hosthäva

    Förr användes tussilago som hostmedicin.

    Det behövs bara en liten snöfri markplätt för att de lysande gula tussilagoblommorna ska titta fram. Blomknopparna utvecklats redan under föregående höst och därför är tussilagon redo att blomma mycket tidigt om våren.

  • Nässelfjärilen är en solälskare

    Är det kallt väder flyger den inte alls.

    Nässelfjärilen är en av våra vanligaste dagfjärilar. Den hör till familjen praktfjärilar och är bland de tidigaste fjärilarna man kan få syn på under våren, eftersom den övervintrar som fullt utvecklad.

Nyligen publicerat - Vetamix