Hoppa till huvudinnehåll

Asylsökande irakier kräver klara besked och snabbare processer: “Väntan är som ett fängelse"

Fyra irakier står i ett tält
Karrar Kalifi, Riodh Hasim Hussein, Ali Yahya och Vago Ahmed demonstrerar genom att tälta utanför Migrationsverkets kontor i Helsingfors. Fyra irakier står i ett tält Bild: Charlotte Winberg / Yle irakier,Irak,demonstrationer

Sedan i torsdags står ett svart tält utanför Migrationsverkets kontor i Böle i Helsingfors. Där demonstrerar asylsökande irakier mot att Migrationsverket anser att Irak är ett säkert land att skicka tillbaka asylsökande till.

Efter den senaste tidens händelser i Irak anser de att det nu är ännu tydligare att Irak inte är ett säkert land och hoppas att finska myndigheter snart ska inse detsamma.

– Har du sett vad som hände i Irak i går, frågar Ali Yahya av mig efter att jag tagit av mig skorna och satt mig ner på en madrass som lagts ut i tältet.

Jag svarar att jag hörde om attacken, varpå han säger.

– Det räcker inte. Du måste se vad som händer!

Mobiltelefonernas skärmar lyser upp det dunkla ljuset inne i tältet och jag ser videoklipp på springande människor, män som skjuter med stormgevär, och allra sist: en bild på en flera meter stor röd pöl på gatan.

Det de visar mig är den senaste tidens händelser i deras hemland. Bland andra gårdagens attack mot demonstrationslägren i Bagdad.

Bild på blod på gatan på en mobiltelefon
Spår efter gårdagens attack i Bagdad. Bild på blod på gatan på en mobiltelefon Bild: Charlotte Winberg / Yle Irak

Migrationsverkets bild av Irak är fel

Den senaste tiden har Ali Yahya i likhet med Vago Ahmed, Karra Kalifi och Riadh Hasim Hussein fått se många dylika videor och bilder från sitt hemland Irak.

– Och Migri tycker det är säkert att skicka tillbaka oss dit, utbrister Vago Ahmed.

Utrikesministeriets hemsida står det klart och tydligt: undvik alla resor till Irak. Så hur kommer det sig då att Migrationsverket anser att Irak är tryggt?

Enligt de irakiska männen i tältet beror det på att Migrationsverket har fått fel bild av läget i Irak eftersom de besöker trygga delar av landet.

– Rör man sig i närheten av presidentens palats och ambassader så märker man inte av oroligheterna som pågår, säger Vago Ahmed och utgår från vad de har hört av sina släktingar och vänner i Irak.

"Vi är trötta på att vänta"

På lördagen vid lunchtid är de fem av sammanlagt trettio asylsökande demonstranter som befinner sig i tältet invirade i sovsäckar, filtar och varma kläder.

Tältet är inte ett tält som är gjort för att övernattas i vintertid och det fläktar friskt genom glappen i tältets hörn. Demonstranterna håller värmen med varmt te som finns i en stor pumptermos.

Efter två nätter i Böle är Irakierna fast beslutna på att vara kvar tills Migrationsverket inser att Irak inte är ett säkert ställe att återvända till.

Men hur det ska gå till är inte självklart. Det mest effektiva skulle vara att Migrationsverkets personal skulle åka till Irak och försöka bo där i några dagar, anser Vago Ahmed som pratar för alla fem i tältet.

Klara besked skulle underlätta

Annat som de vill uppnå med sin demonstration är att Migrationsverket ska snabba upp asylprocesserna och ge klara besked.

Alla i tältet har kommit till Finland 2015 och har i princip väntat på besked om de får stanna kvar sedan dess. Nu är de trötta på att vänta.

– Om Finland inte kan ha oss här så vore det bra om de meddelade det så vi kunde åka någonstans var de kan hjälpa oss, men nu går vi bara och väntar på ett beslut som vi inte vet när det kommer att komma, berättar Vago Ahmed.

Tält som rests för att demonstrera mot Migri
Tältet står utanför Migrationsverkets kontor i Böle, Helsingfors. Intill går en hårt trafikerad väg och tältet är inte vinteranpassat. Tält som rests för att demonstrera mot Migri Bild: Charlotte Winberg / Yle demonstration,Irak,Migrationsverket,politik

Och just väntan är det som tär mest på männen som jag nu sitter och dricker te tillsammans med i ett kallt tält i Böle. De berättar om flera andra i samma situation som blivit sjuka av stressen som följer på ovissheten.

– Det tär på en. Väntan är som ett fängelse för att leva ett liv fullt ut går inte utan uppehållstillstånd, säger Vago Ahmed.

Under tiden har de fått möjlighet att utbilda sig, lite pengar av Folkpensionsanstalten och boende på asylboenden i delade rum, vilket de alla är tacksamma över. Men efter fyra år så känner de att det inte längre räcker.

– Vi vill att livet ska kunna gå vidare, nu känns det som om att det har avstannat. Vi vill kunna leva på samma sätt som alla andra här i landet och ha ett jobb, ett hem och en familj, säger Vago Ahmed.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen