Hoppa till huvudinnehåll

Matilda Gustavsson gav en röst åt kvinnorna Kulturprofilen förgripit sig på – "Jag var så rädd att de inte skulle bli trodda"

Matilda Gustavsson.
Matilda Gustavsson. Matilda Gustavsson. Bild: Frida Lönnroos Matilda Gustavsson

– Man orkar inte bära insikten om att man blivit våldtagen och man är beredd att gå ganska långt för att normalisera det, säger Matilda Gustavsson om kvinnorna som gick tillbaka för att träffa mannen som förgripit sig på dem. När hon gav dem en röst i boken Klubben kände hon ibland att hon ville försköna deras historia.

I intervjusituationen är Matilda Gustavsson eftertänksam och noggrann. Hon kan fundera en stund innan hon svarar och när hon väljer orden är det tydligt att hon är mån om att de ska bli rätt.

Det är den känslan som präglar också hennes bok, Klubben, och även arbetet med avslöjandet i Dagens Nyheter som så småningom ledde till den stora krisen inom Svenska Akademien men dessutom flera våldtäktsanmälningar mot den som länge anonymt kallades bara Kulturprofilen: Jean-Claude Arnault.

– Det har varit ett enormt ansvar, och ett väldigt etiskt ansvar, för jag skriver om så många människor som lever i dag, säger Gustavsson.

Hon säger att det är viktigt att boken fått ta tid, och att arbetet med avslöjandet hos Dagens Nyheter fick ta tid. Arbetet behövde göras noggrant, underbyggt och sant, och berättelserna behövde skrivas på det sätt historierna förtjänade.

– Det är det viktigaste uppdraget jag nånsin har haft.

Tio år gammal tanke väcktes av Harvey Weinstein-avslöjandet och #metoo

Idén om att skriva om Arnault och klubben Forum i Stockholm har Matilda Gustavsson haft i tio år, sedan en av hennes vänner som jobbat på klubben berättade om hur unga kvinnor verkade utnyttjas på klubben där kultureliten samlades om kvällarna. Men det var rapporteringen om Harvey Weinstein som öppnade Gustavssons ögon.

– Jag blev väldigt fascinerad av att hela Hollywood verkade ha känt till det här, att man kunde skämta om det och det var en allmän sanning.

Matilda Gustavsson.
Just nu är Matilda Gustavsson ledig, men ska snart återgå till jobbet som reporter på Dagens Nyheter. Matilda Gustavsson. Bild: Frida Lönnroos Matilda Gustavsson

Det skulle visa sig att tystnaden kring Weinstein hade väldigt många likheter med tystnaden kring Arnault. Med stark uppbackning av redaktionen började Gustavsson lägga ut trådar för att nysta i Arnault, och väldigt fort visade det sig vara fråga om allvarliga övergrepp, till och med berättelser om våldtäkt.

Snart frikopplades Gustavsson från annat reporterarbete och jobbade uteslutande med att tala med kvinnor som utsatts för Arnault: på klubben, på andra fester, i deras egna hem, i en lägenhet i Paris.

Det fanns en bild av hans makt som visade sig absolut inte stämma

Kvinnorna berättar om grova ord och tafsande som skedde mitt framför ögonen på andra. De berättar om sex som snabbt utvecklats till hotfulla och skrämmande situationer. De berättar om hur det är att vakna mitt i natten till en penetrering de inte har gått med på av en man de inte har gått till sängs med.

En intervju ledde till nästa, vittnesmålen blev bara fler. Alla ville inte ställa upp, och en del varnade också reportern:

– De trodde att Jean-Claude Arnault skulle kunna stoppa artikeln. Det fanns en bild av hans makt som visade sig absolut inte stämma.

Myter om makt och rädsla för dålig stämning

I boken utforskar Gustavsson hur Arnault effektivt spridit myten om sitt inflytande i kulturvärlden, om att han kan lyfta en karriär eller krossa den. Mycket av det han berättade om sig själv var helt enkelt inte sant.

Ändå är hans påstådda makt en orsak att så många kvinnor kunde utnyttjas under en så lång tid. De första fallen kvinnorna berättar om gäller övergrepp i början av 80-talet.

Gustavsson skriver om hur kulturvärlden haft en rädsla för att stöta sig med Svenska Akademien, men också om hur det snart klarnar att många medlemmar i Akademien har känt till Arnaults beteende men inte gjort något.

– De har inte velat skapa dålig stämning, de har tyckt att det hela varit väldigt pinsamt, de har tyckt att han är en lite tragisk figur.

Matilda Gustavsson.
Det var tungt att stiga in i rollen som förhörsledare för att bekräfta kvinnornas berättelser, men skönt när det blev klart att kvinnorna uppskattade det arbetet. Matilda Gustavsson. Bild: Frida Lönnroos Matilda Gustavsson

I boken gestaltar Gustavsson processerna för kvinnorna efter övergreppen, hur de navigerar och hanterar både sig själva och situationen.

– Vissa uttrycker att de inte klarar av tanken på att vara offer. Man orkar inte bära insikten om att man blivit våldtagen och man är beredd att gå ganska långt för att normalisera det. Det är lättare att till och med tänka att det var mitt fel, för då är jag åtminstone en aktör och inte bara ett offer. De mekanismerna ville jag också skriva fram.

Jag var rädd att människor skulle avfärda deras vittnesmål, jag kunde önska att deras berättelser var mer tillrättalagda, lite mer enkla och svartvita

En del av kvinnorna fortsätter gå till klubben och fortsätter även träffa Arnault. Gustavsson återkommer flera gånger i boken till att kvinnorna hon talar med rannsakar sig och själva ställer de kritiska frågorna, om varför de träffade honom på nytt, varför de inte gick ifrån honom. Hon skriver också att hon till och med hade lust att försöka försköna deras historier som offer.

– När jag skrev artikeln var jag så rädd för att de inte skulle bli trodda, att människor skulle avfärda deras vittnesmål. Jag var så rädd för det att jag kunde önska att deras berättelser var mer tillrättalagda, lite mer enkla och svartvita.

Metodiskt arbete med att bekräfta vittnesmålen

Just på grund av rädslan för att kvinnornas berättelser inte skulle bli trodda började Gustavsson tidigt jobba metodiskt för att backa upp vittnesmålen. Hon bad att få se flygbiljetter, kontoutdrag, dagboksanteckningar, gamla chattar som kunde bekräfta det kvinnorna berättade. Hon styrkte också vittnesmålen med andra vittnesmål av vänner och kolleger som kvinnorna berättat om händelserna för tidigare.

– Det var enormt viktigt för att bli trodd, och de tyckte de kvinnor som vittnade också, de uppskattade det på ett sätt som gjorde mig lättad. För jag tyckte det var en ganska svår roll att gå in i, att behöva vara kritisk förhörsledare i relation till det de berättade.

Hur gör man för att få människor att berätta om så här svåra upplevelser som de dessutom länge har varit tysta om?

– Jag tror att nåt av det viktigaste är att ge det väldigt mycket tid. Att vara tillgänglig, dygnet runt, och att inleda de samtalen förutsättningslöst.

Gustavsson tror det var avgörande att kvinnorna fick vara anonyma om de ville, att de först fick tala off the record och att de själva hade insyn i vad i deras berättelser som skulle komma att publiceras.

– Men absolut krävs det helt andra journalistiska metoder än de som är förknippade med den klassiska grävande journalistiken, som är ganska macho och som jag tror är väldigt begränsad i vad man kan komma åt. I ett sådant här fall handlar det mycket mer om lyssnandet.

Det krävs helt andra journalistiska metoder än de som är förknippade med den klassiska grävande journalistiken, som är ganska macho och som jag tror är begränsad i vad man kan komma åt

Kvinnorna hade också lättare att berätta när det blev klart att de inte var ensamma, att det hela tiden kom fram fler fall. Efter att artikeln publicerades var ännu fler kvinnor i kontakt med Gustavsson och berättade att de varit med om likadana övergrepp. Åtta kvinnor polisanmälde Arnault för trakasserier och våldtäkter.

Kan Svenska Akademien återhämta sig?

Tiden som följde efter det kändes stundvis overklig för Matilda Gustavsson.

– Det var ett så intensivt och chockerande skeende att det nästan blev fiktion.

Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius blev en nyckelfigur, först då hon stod på trappan till Börshuset och meddelade att en advokatbyrå skulle göra en utredning om Kulturprofilens kopplingar till Akademiens medlemmar. Och sen när hon stod på samma trappa och meddelade att hon måste lämna sin stol i Akademien. Matilda Gustavsson beskriver också den processen i boken.

Nu har Akademien både blivit av med flera medlemmar och fått nya men många undrar om Svenska Akademien någonsin kommer att återhämta sig.

– Jag tror att de kommer att överleva och att deras situation förändras över tid, men på nåt sätt är ju upphöjdheten och magin bruten i allmänhetens ögon.

Samtidigt som det här pågick rullade också metoorörelsen fram över Sverige, med en annan intensitet än i Finland. Kritiken mot #metoo i Sverige handlar om förhastade publiceringar, om anklagelser mot personer som snabbt namngavs i pressen.

– Det har varit en backlash för media och för publiceringar som gjordes, men jag tror att #metoo var mycket mycket större än media, säger Gustavsson.

– Jag tror att den stora förändringen är den som har ägt rum bland vanliga människor, i alla samhällsklasser och yrkesgrupper. Där är det så fascinerande att Svenska Akademien som har varit symbolen för det väldigt upphöjda som svävar ovanför vanliga människors liv har blivit det största exemplet på #metoo, och den största fallstudien i de mekanismerna som gör det möjligt för en förövare att hållas.

Den största förändringen för Gustavsson var att Jean-Claude Arnault faktiskt dömdes till fängelse.

– Det blev också jag chockad över, för jag har hela mitt liv haft föreställningen om att det är nästan omöjligt att vinna ett våldtäktsmål. Jag tror att den här händelsen var ett väldigt starkt exempel på att det finns ett rättssystem där det är möjligt att få rätt i sådana här fall. Nu är det allt fler som anmäler sexuellt våld.

Matilda Gustavsson tilldelades Stora journalistpriset 2018 i kategorin Årets avslöjande. Boken Klubben toppar just nu bästsäljarlistorna i Sverige. Gustavsson ska snart återvända till reporterjobbet på Dagens Nyheter.

Jean-Claude Arnault avtjänar en två och ett halvt år långt fängelsedom för två fall av våldtäkt mot samma kvinna.

Läs mera:

En kulturmans uppgång och fall - Kulturprofilen Jean-Claude Arnaults många år av sexuella övergrepp

I nära 30 år frotterade sig “Kulturprofilen” Jean-Claude Arnault med den rikssvenska kultur- och vetenskapseliten. Hösten 2017 förändrades allt. I ett reportage i Dagens Nyheter anklagades Jean-Claude Arnault av 18 kvinnor för olika sexuella övergrepp. Förra veckan dömde Stockholms tingsrätt honom till 2 års fängelse för våldtäkt. Men vem är han? Det här är historien bakom historien. Berättelsen om Jean-Claude Arnaults uppgång och fall.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje