Hoppa till huvudinnehåll

Röda Korsets skyddshus för unga i Åbo är ofta fullbelagt nattetid och volontärernas roll är viktig

Volontärerna Ida Tiirikainen och Johanna Aintila viker lakan i De ungas skyddshus
Ida Tiirikainen och Johanna Aintila är volontärer i De ungas skyddshus i Åbo Volontärerna Ida Tiirikainen och Johanna Aintila viker lakan i De ungas skyddshus Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,åbo

Unga med problem verkar ha hittat De ungas skyddshus i centrum av Åbo. Här kan man övernatta då det krisar till sig hemma.

I Åbo, där de ungas skyddshus finns alldeles i centrum vid gågatan på Universitetsgatan, får alla gratis hjälp och någon remiss för att komma dit behövs inte. Huset kan kontaktas dygnet runt och här finns sex platser för övernattning.

Marina Stubb är direktör för skyddshuset och hon säger att ungdomar i alla åldrar är välkomna. Både för rent praktisk hjälp och terapi.

- De som övernattar här är allt från tolv, tretton år gamla till lite över tjugo år. Men sådana som kommer för samtalsterapi kan vara ända upp till tjugoåtta år, säger Stubb.

Då det gäller de yngre handlar problemen ofta om konflikter hemma, medan de äldre ofta saknar både bostad och jobb.

På frågan hurudan hjälp man kan få här svarar Marina Stubb att den kan vara av många olika slag.

- Olika slags psykosocial hjälp. Det kan vara samtalsterapi eller hjälp att fylla i blanketter, söka bostad eller jobb. Då det gäller övernattningar kan det handla om allt från en natt till flera veckor, säger Stubb.

Skyddshusets direktör Marina Stobb sitter vid ett bord
Marina Stubb är direktör för De ungas skyddshus i Åbo Skyddshusets direktör Marina Stobb sitter vid ett bord Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,ungdomsproblem

Volontärernas insats är guld värd

De ungas skyddshus i Åbo har ett tiotal yrkeskunniga anställda, men en viktig insats står ett fyrtiotal volontärer för.

En frivillig ställer upp ungefär en gång per månad. Arbetspasset börjar vid 17-tiden och pågår till följande morgon.

De frivilliga fixar middagen och kvällsmålet för de unga som finns i huset och de umgås med dem som vill ha sällskap.

Johanna Aintila och Ida Tiirikainen är två volontärer och de har båda ställt upp sedan i vintras.

Johanna Aintila studerar psykologi och är inne på slutrakan av sina studier. Hon har finska och engelska som modersmål och hon talar flytande svenska tack vare finlandssvenska kompisar som hon fått via Florakören.

Hon säger att jobbet är enklare än hon väntat sig och att den bästa delen är att umgås med de ungdomar som vill umgås. Många vill också vara i fred då de kommer till skyddshuset.

- Jag vet egentligen inte så mycket om ungdomarnas problem. Det är mera krisarbetarnas sak, men jag vill själv bara hålla ett öppet sinne och bemöta dem som individer utan att veta vilka problem de har, säger Aintila.

Ida Tiirikainen har svenska som modersmål och hon blir snart färdig socionom. Hon gjorde sin praktik i skyddshuset och kom sedan med som volontär.

Som praktikant var hon till exempel på bostadsvisningar med en del ungdomarna och hjälpte dem att fylla i blanketter för att få olika stöd eller jobb.

- Det var väldigt lärorikt att hjälpa dem och det öppnade mina ögon för vilka problem dagens ungdomar på riktigt har. Det är sådant man inte märker mycket av då man promenerar ute på gatan bland folk, säger Tiirikainen.

Så många svenskspråkiga ungdomar har de inte stött på i skyddshuset, men konstaterar att många svenska ungdomar i Åbo också är väldigt tvåspråkiga.

Volontärerna Ida Tiirikainen och Johanna Aintila sitter vid köksbordet i De ungas skyddshus i Åbo
Volontärerna Ida Tiirikainen och Johanna Aintila trivs i De ungas skyddshus i Åbo Volontärerna Ida Tiirikainen och Johanna Aintila sitter vid köksbordet i De ungas skyddshus i Åbo Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,De ungas skyddshus

Psykiskt illamående bland unga blir tyvärr allt vanligare

Terhi Sui är avdelningsskötare vid Studerandehälsovården i Åbo. Hon säger att ångest, konstant trötthet, hemlängtan och nedstämdhet har blivit allt vanligare.

- Vi har märkt att det här har ökat markant under de senaste tre åren, säger Sui.

Utåt sett kan det verka som om allt är i sin ordning, men samhällets krav eller bekymmer i vardagen kan bli för stora att bära ensam. Ibland kan ungdomarna själva sätta fingret på sina problem, men ibland gäller det för hälsovårdare och kuratorer att upptäcka att allt inte står rätt till.

- Ungdomarna har blivit bättre på att själva söka hjälp och många vet att de kan få den hjälpen via oss. Det är inte lika tabubelagt som tidigare, anser Sui.

Vid studerandehälsovården försöker man reda ut vilken slags hjälp som behövs och hur man kan gå vidare.

- Från den kommunala sidan kommer man vidare till specialsjukvården, men vi kan också till exempel ge remiss till Folkhälsans ungdomsmottagning eller så kan det vara frågan om olika verkstäder. Vi vet ganska bra vilka ställen som finns att tillgå, berättar Terhi Sui.

Närbild av avdelningsskötare Terhi Sui
Terhi Sui uppmanar unga som mår illa att verkligen våga söka hjälp för den finns att få. Närbild av avdelningsskötare Terhi Sui Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,ungdomsproblem
å svenska sidan är tredje sektorn viktig i och med att det i stadens psykologenhet inte finns så många som kan svenska. Men hjälp finns att få också på svenska.

- Här på studerandehälsovården har vi det just nu ganska bra med många som har svenska som modersmål även om allt alltid kunde bli bättre, säger Sui.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland