Hoppa till huvudinnehåll

Maria Ekman-Kolari: Pappa borde ha fått vård på svenska på Lojo sjukhus

Maria Ekman-Kolari i dörrposten till sitt föräldrahem.
Maria Ekman-Kolari hade önskat ett värdigare slutskede för sin pappa. Maria Ekman-Kolari i dörrposten till sitt föräldrahem. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Maria Ekman-Kolari

De flesta svenskspråkiga patienter får vård på svenska på Lojo sjukhus. Men ibland går det fel. Helt fel.

Maria Ekman-Kolari har ingen solskenshistoria att berätta. Den handlar om hennes far, Nalle Ekman, som dog till följd av en svår sjukdom för mindre än ett år sedan.

En ung och glad Nalle Ekman.
Nalle Ekman var i sitt yrkesliv verksam som skogsfackman. En ung och glad Nalle Ekman. Bild: privat Västnyland,Nalle Ekman

Nalle Ekman var född i Tenala men bodde i Lojo och hade lärt sig en god finska som vuxen. Hans sjukdomstillstånd ledde till att han förlorade förmågan att kommunicera på finska.

- Vi påtalade det ganska många gånger på sjukhuset men läkaren tyckte endast att "kyllä me pärjätään" (övers: nog klarar vi oss), säger Maria Ekman-Kolari idag.

Hon är frustrerad över att det var så svårt att bli hörd på svenska.

- Man fick känslan av att man är besvärlig när man kräver det svenska språket.

Skrek för döva öron

En av gångerna hon besökte honom på sjukhuset lämnade riktigt obehagliga minnen.

- När vi kommer ut ur hissen hör vi hur pappa skriker "Hjälp mig, hjälp mig, jag har så ont" på svenska där han låg i en säng i korridoren. Åt mig sa han att ingen förstår och ingen lyssnar på honom, berättar Ekman-Kolari.

Hennes uppfattning är att mycket gick snett eftersom han inte kunde finska.

- Den rätta diagnosen blev ogjord då de inte förstod hans symptom. På grund av bristande språkkunskaper fick han inte den vård och det smärtstillande han borde ha fått.

Enligt Ekman-Kolari handlar det förutom språkkunskaper också om för små resurser.

- Det finns människor där som jobbar med stor kunskap och stort hjärta men systemet är fel och ingen har helhetsansvar för patienten, hävdar Ekman-Kolari.

Maria Ekman-Kolaris barndomshem i Vabby i Lojo.
Maria Ekman-Kolaris föräldrahem ligger bara ett stenkast från Lojo sjukhus. Maria Ekman-Kolaris barndomshem i Vabby i Lojo. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Vabby

Ekman-Kolari betonar att en sjuk person mer än någonsin behöver sitt modersmål.

- Man behöver få veta vad som händer och varför saker och ting görs så att man kan känna sig trygg och lugn. Det är särskilt viktigt om du har mycket smärtor och är på slutrakan av ditt liv, säger Ekman-Kolari.

Hon vill ändå rikta ett varmt tack till personalen på hälsovårdscentralens bäddavdelning som vårdade hennes pappa den allra sista tiden. Personalen visade empati och talade med patienten på svenska vilket gjorde att han förhöll sig lugn och trygg.

De flesta är nöjda

På Lojo sjukhus kan chefsläkare Tom Löfstedt och sjukvårdsområdets direktör Ville Pursiainen naturligtvis inte kommentera enskilda fall men de hävdar båda att det brukar gå att göra sig förstådd på svenska på Lojo sjukhus.

Kundtillfredsställelsen mäts utgående från meddelanden per SMS, via webbformulär och pappersblanketter.

Lojo sjukhus fotat utoifrån i jultider.
Det jobbar många svenskspråkiga på Lojo sjukhus men ändå händer det att det uppstår språkförbistringar. Lojo sjukhus fotat utoifrån i jultider. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Lojo sjukhus

Patientresponsen följs upp varje vecka inom ledningsgruppen och statistiken för det senaste året visar att drygt 70 procent av de svenskspråkiga patienterna helt eller delvis blivit bemötta på svenska.

Mindre än tio procent av de svenskspråkiga patienterna har inte alls kunnat använda sitt modersmål i vården på Lojo sjukhus.

Responsen visar också att 96 procent av de svenskspråkiga patienterna är nöjda med den vård de fått på Lojo sjukhus.

Kommunikation är A och O

Många svenskspråkiga är alltså nöjda med vården trots att de inte fått den på sitt modersmål.

I de fallen har patienten sannolikt klarat sig på finska.

- Det är väldigt viktigt att man får vård på sitt modersmål men det allra mest väsentliga är att kommunikationen fungerar, säger chefsläkare Tom Löfstedt.

Tom Löfstedt i dörröppningen till Lojo sjukhus.
Tom Löfstedt är chefsläkare på Lojo sjukhus. Tidigare jobbade han i Ekenäs. Tom Löfstedt i dörröppningen till Lojo sjukhus. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Lojo sjukhus,chefsläkare Tom Löfstedt

Han påpekar att det i regel går att hitta personal som talar svenska på sjukhuset men att det inte alltid lyckas vid akuta situationer.

Är det slumpen som avgör om man får vård på svenska?

- Delvis, jo.

Han uppmanar svenskspråkiga att höra av sig inför ett planerat besök på sjukhuset för att säkerställa sig om att få prata svenska på mottagningen.

Både Löfstedt och sjukvårdsområdets direktör Ville Pursiainen påpekar att sjukhuset gärna tar emot respons då det inte fungerat eftersom de då har en chans att rätta till förhållandena.

Ville Pursiainen
Ville Pursiainen hävdar att alla patienter får en likvärdig vård oberoende av modersmål. Ville Pursiainen Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Ville Pursiainen

Ville Pursiainen är själv som neurolog väl medveten om att äldre patienter ibland till följd av sjukdom förlorar andra språkkunskaper än sitt modersmål.

- Det kan hända, till exempel vid demens och andra hjärnsjukdomar. Med en åldrande befolkning är det särskilt viktigt att få tala sitt modersmål, säger han.

Likvärdig vård för alla

Pursiainen berättar att sjukhuset följer Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts språkstrategi som bygger på språklig jämlikhet.

- Redan vid rekrytering frågar vi om de ansökandes språkkunskaper. Vi försöker ha någon som talar svenska på alla avdelningar.

Personalen har möjlighet att delta i språkkurser.

Pursiainen hävdar också bestämt att alla patienter behandlas likvärdigt oberoende av modersmål.

Maria Ekman-Kolari har en annan uppfattning.

Läs också