Hoppa till huvudinnehåll

När familjeledig man återvände till jobbet sköttes hans uppgifter av en fastanställd kvinna – så ser domar för diskriminering i arbetslivet ut

Collage, till vänster bild på tingshuset i Helsingfors. På höger sida en bunt papper, med diskrimineringsdomar.
Sedan början av 2016 har det getts åtta domar om diskriminering i arbetslivet i huvudstadsregionen, det vill säga Esbo, Helsingfors och Vanda. Collage, till vänster bild på tingshuset i Helsingfors. På höger sida en bunt papper, med diskrimineringsdomar. Bild: Yle/ Lukas Rusk Helsingfors tingsrätt,tingsrätt,Dom,papper,diskriminering

Sjukdom är den vanligaste orsaken till diskriminering i arbetslivet. Det här visar en genomgång av domar för diskriminering i arbetslivet som Yle Huvudstadsregionen gjort. Forskning visar att utlänningar ofta diskrimineras när de söker jobb, men varför kommer den här typen av diskriminering inte till myndigheternas kännedom? Och är det alltid diskriminering om den med de bästa meriterna inte väljs?

Mannen återvände till företaget efter familjeledigheten och fick bara göra lagerjobb och andra uppgifter som inte hörde till någon avdelning.

När han gick på familjeledighet fastanställde företaget en kvinna för att sköta hans uppgifter.

Hans nya uppgifter bestod av fysiskt arbete. Hans handled var opererad och arbetet gjorde att det smärtade i handleden.

Han besökte arbetshälsovården tre veckor efter att han återvände till jobbet och läkaren rekommenderade då lättare uppgifter.

Under ett kontrollbesök en månad senare uppgav läkaren att handleden kan ansträngas normalt. Samma dag fick han besked om att han ska permitteras och några veckor senare trädde permitteringen i kraft.

Enligt honom diskuterades inte vilka arbetsuppgifter han kunde göra efter att arbetsgivaren fått hans läkarintyg.

Sjukdom orsak i hälften av domarna

Våren 2019 dömde Helsingfors tingsrätt företagets vd för diskriminering i arbetslivet till 20 dagsböter, vilket för honom innebar 740 euro.

Vd:n dömdes också att ersätta mannen för utebliven lön, lidande och rättegångskostnader.

Rätten fäster uppmärksamhet vid att mannen permitterades trots att läkaren dagen innan konstaterat att han kan göra vilka uppgifter som helst.

Yle Huvudstadsregionen gick igenom tingsrättsdomar för diskriminering i arbetslivet i huvudstadsregionen från början av 2016 till och med första halvåret av 2019. Sammanlagt består materialet av åtta domar. I två av domarna friar tingsrätten de åtalade.

I hälften av fallen är sjukdom orsak till den misstänkta diskrimineringen.

Ett av dem är det tidigare beskrivna fallet med mannen med den sjuka handleden. I det åtalet lyfts också familjeförhållanden upp som diskrimineringsgrund. Bland de åtta domarna finns ett annat fall där familjeledighet uppges vara diskrimineringsgrunden.

Utländska restauranganställda fick lägre lön

I tre av domarna är nationalitet eller etnicitet grund för diskrimineringen. Två av fallen handlar om utlänningar som jobbat på restaurang i Helsingfors och fått för låg lön.

I ett av fallen fick utländska anställda lägre lön än kollektivavtalet kräver medan finländska anställda fick normal lön. Restaurangchefen motiverade det här med att han vet hur svårt det är för utlänningar att få jobb.

Den tredje domen handlar om en rysk kvinna som enligt åtalet inte fick jobb på grund av sin nationalitet. Helsingfors tingsrätt friade den åtalade i det fallet.

Kvinna med blont hår som står i en korridor.
Jenny Rintala. Kvinna med blont hår som står i en korridor. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Regionförvaltningsverket i Södra Finland,arbetarskydd,diskriminering,jenny rintala

"Typiskt att en sjuk arbetstagare sägs upp under prövotiden"

Sjukdom är också den vanligaste diskrimineringsgrunden bland de anmälningar som når arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket.

- En typisk situation är att arbetstagaren har blivit sjuk eller råkat ut för en olycka och sägs upp under prövotiden. Arbetsgivaren kan då motivera det med prövotiden medan arbetstagaren misstänker att sjukledigheten är orsaken. De är ofta av totalt olika åsikt och arbetsgivaren kan motivera uppsägningen med brister i arbetet och att den som sägs upp inte passar in på arbetsplatsen, säger överinspektör Jenny Rintala vid arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Vanligtvis behandlas ett fall av diskriminering i arbetslivet först av arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket, som har skyldighet att polisanmäla fallet om det finns skäl för det.

Forskning visar att diskriminering av utlänningar är vanligt

Fallet där den ryska kvinnan nekades anställning är den enda domen i materialet som handlar om att någon nekats anställning på grund av nationalitet eller etnicitet.

Den här typen av diskriminering verkar mycket sällan anmälas till myndigheterna.

En studie gjord av tankesmedjan e2 om utlänningar i huvudstadsregionen visar att 89 procent av personer som talar somaliska upplever att de diskrimineras i arbetslivet.

Bland personer som talar arabiska var andelen 57 procent och bland ryskspråkiga 51 procent.

"Man orkar inte klaga utan vill gå vidare"

I oktober rapporterade Yle om en undersökning som visade att en person med ett finländskt namn klart oftare kallas på arbetsintervju än en person med ett icke-europeiskt namn.

Bakom undersökningen står forskare Akhlaq Ahmad. Han skickade 5 000 ansökningar till lediga jobb där han jämförde sökande med ett finländskt, engelskt, ryskt, irakiskt och somaliskt namn. Alla hade samma meriter.

Ahmad tror att de som råkar ut för den här typen av diskriminering inte gör en anmälan till myndigheterna.

- Man orkar inte klaga utan vill gå vidare eller så förstår man inte ens att man utsatts för diskriminering, säger han.

- Jag har också pratat med invandrare som inte litar på myndigheterna. Och om man gång på gång diskrimineras trots sina kvalifikationer tror man inte heller längre på sig själv.

Akhlaq Ahmad
Akhlaq Ahmad. Akhlaq Ahmad Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors universitet,sociologi

"I ett enskilt fall måste det hittas bevis för diskriminering"

Det är möjligt att kontakta arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket anonymt. Men om den misstänkta diskrimineringen handlar om en specifik person blir det förstås klart för arbetsgivaren vem det berör.

- Vi gör också allmänna inspektioner om det förekommer diskriminering gällande löner eller andra minimivillkor. Det är vanligt när det gäller misstankar om att utlänningar på en arbetsplats får lägre lön. Då behöver det aldrig komma fram vem som har kontaktat oss, säger överinspektör Jenny Rintala.

Hon tror att tröskeln är hög för personer med utländsk bakgrund att anmäla diskriminering vid exempelvis rekrytering. En orsak är att man inte tror att diskrimineringen går att bevisa.

- Genom en undersökning kan man visa att den här typen av diskriminering förekommer på arbetsmarknaden. Men i ett enskilt fall måste det hittas bevis för att arbetsgivaren i just det fallet har diskriminerat. Det kan handla om att arbetsgivaren sagt någonting negativt om en arbetssökandes utländska bakgrund.

- Man kan också titta på vilka som blivit kallade till arbetsintervju och om det till exempel visar sig att personen med de bästa meriterna inte blivit kallad till intervju. Då kan det handla om diskriminering.

Är det automatiskt fråga om diskriminering om personen med de bästa meriterna inte blir vald?

- Inte alltid. Arbetsgivare inom den privata sektorn har ingen skyldighet att anställa den som har de bästa meriterna men ålder eller ursprung får inte inverka.

Rättelse 9.12. kl.16.53: Rubrikens formuleringar ändrades.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen