Hoppa till huvudinnehåll

Ang San Suu Kyi är frihetskämpen i fritt fall – nu ska hon försvara sitt land mot anklagelser om folkmord

Burmas ledare Aung San Suu Kyi ville inte lägga skulden för våldet i Burma på någon enskild part
Aung San Suu Kyi, statskansler i Myanmar (Burma) bestämde sig oväntat för att försvara sitt land vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag Burmas ledare Aung San Suu Kyi ville inte lägga skulden för våldet i Burma på någon enskild part Bild: EPA-EFE/HEIN HTET Burma,Aung San Suu Kyi

I dag inleder den Internationella domstolen ICJ i Haag målet mot landet Myanmar, som anklagas för folkmord på den muslimska minoritetsgruppen rohingya.

Myanmars militär anklagas för att ha bedrivit systematisk terror mot rohingyerna genom att mörda, tortera och våldta civila, och på olika sätt förstöra deras hem, religiösa byggnader och samhällen.

Det är en anmärkningsvärd process av flera anledningar.

Det är nämligen Gambia, ett afrikanskt land med en muslimsk majoritetsbefolkning, som lämnat in stämningsansökan mot Myanmar.

Gambias justitieminister Abubacarr Tambadou, en av krafterna bakom ansökan, har arbetat som åklagare i FN-tribunalen för folkmordet i Rwanda.

Det är första gången ett land drar ett annat land inför rätta i ICJ, utan att själv ha koppling till det påstådda brottet.

Fredspristagare försvarar landet mot folkmordsanklagelser

Men det som uppmärksammats än mera är att den som ska försvara Myanmar är ingen mindre än Aung San Suu Kyi, landets statskansler (ett ämbete som kan liknas vid en premiärminister).

Hon är flerfaldigt prisbelönad, bland annat med Nobels fredspris, för sitt arbete för demokrati och mot Myanmars auktoritära styre. Men under senare år har hon fått mycket kritik för att hon vägrat ta ställning mot militärens förföljelser av ronhingyerna.

Domstolen i Haag ska först ta ställning till om tillfälligt skydd kan erbjudas åt rohingyerna, innan man inleder förhören kring frågan om folkmord.

I det första fallet väntas ett snabbt beslut, medan folkmordsfrågan kan ta många år att behandla.

Förföljda sedan årtionden

Myanmar, eller Burma som det också kallas, är ett mestadels budhistiskt land i Sydostasien med en stor mängd etniska grupper inom sina gränser.

Karta över Burma och Bangladesh.
Myanmar,eller Burma, har sedan århundraden utgjort en viktig handelspunkt i Sydostasien på grund av sitt geografiska läge. Karta över Burma och Bangladesh. Bild: Yle / Google kartor,Burma,Bangladesh

Rohingyerna är mestadels bosatta i delstaten Rakhine i västra Myanmar, som rohingyerna själva menar att de har historiska kopplingar till.

Enligt Myanmar hör rohingyerna inte ursprungligen hemma i landet, utan i Bangladesh – ett resultat av det dåvarande brittiska kolonialväldets uppstyckning av området.

Rohingyaflyktingar tar sig från Burma till Bangladesh
Militäraktionerna 2016-2017 drev hundratusentals på flykt. Rohingyaflyktingar tar sig från Burma till Bangladesh Bild: EPA Rohingya,Burma,Bangladesh

Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

De får inte inneha statliga jobb och har begränsningar i hur de får resa och utbilda sig. Det har under många årtionden varit spänningar mellan de buddhistiska och muslimska grupperna, som ofta har lett till våld och förstörelse.

De senaste storskaliga förföljelserna av minoritetsgruppen började 2016 och fortsatte under 2017, och har resulterat i att mer än 700 000 rohingyer beräknas ha flytt över gränsen till grannlandet Bangladesh.

Läger för burmesiska rohingyaflyktingar i Bangladesh.
Flyktinglägren har tagit emot stora strömmar av rohingyer som flytt delstaten Rakhine. Läger för burmesiska rohingyaflyktingar i Bangladesh. Bild: EPA-EFE/TRACEY NEARMY Bangladesh,Burma,Rohingya,flyktingläger

Myanmars militär, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat har attackerat polisposteringar och militärbaser.

FN och olika organisationer som Amnesty och Human Rights Watch befarar att militärens krafttag mot de rohingyer som är kvar i Myanmar kommer att fortsätta, om inget görs.

Frihetskämpe i fritt fall

Aung San Suu Kyi är populär i hemlandet.

Hon är dotter till Aung San, som anses vara grundare till det moderna Myanmar, eller Burma.

Böcker om Suu Kui i bokhandel
Aung San Suu Kyi är intimt förknippad med sitt land, precis som hennes far Aung San Böcker om Suu Kui i bokhandel Bild: Kaj Arnö Aung San Suu Kyi

Aung San hade en bakgrund som motståndare till det brittiska kolonialstyret under första delen av 1900-talet.

Han tog parti för Japan när de tog över landet kring första världskriget, men blev snabbt desillusionerad av det japanska styret och ställde sig åter på britternas sida. Efter att ha förhandlat om självstyre för Myanmar blev han så småningom mördad av inhemska paramilitärer.

Aung San Suu Kyis mor, Khin Kyi, höll sig politiskt aktiv även efter sin mans död och flyttade utomlands i tjänsten, först till Indien och sedan Storbritannien.

Aung San Suu Kyi utbildade sig vid Oxford, gifte sig med forskaren Michael Aris och fick flera barn med honom, och arbetade på en doktorsexamen i London, när hon fick höra att hennes mor drabbats av en hjärnblödning.

Dottern återvände därför till Myanmar 1988, där hon började involvera sig i de allt större demonstrationerna för demokrati som tagit fart efter att Ne Wins avgång, ledaren som i praktiken innehaft makten sedan en millitärkupp 1962.

Hon var med och bildade partiet Nationella demokratiska förbundet NLD, som skulle visa sig bli landets livskraftigaste oppositionsparti.

Över 650 000 rohingyer har flytt undan etniska rensningar i delstaten Rakhine i västra Burma
Burmas moderna historia har präglats av militären och militärt styre. Över 650 000 rohingyer har flytt undan etniska rensningar i delstaten Rakhine i västra Burma Bild: EPA-EFE/NYUNT WIN Burma,Rohingya

Politisk påverkan i husarrest

Något senare samma år tog en ny militärjunta över makten, och demonstrationerna ledde snart till våldsamheter med många döda, och Aung San Suu Kyi fick en framträdande roll som en röst för oppositionen.

Det här ledde till att hon anhölls och sattes i husarrest en tid år 1989, och trots att hon fått valet att lämna Myanmar med löfte om att aldrig återvända, valde hon istället att stanna och verka för landets demokratiska utveckling.

Hennes parti vann ett parlamentsval 1990, som sedan ogiltigförklarades av militärstyret när det blev uppenbart att det inte gick som de tänkt. Aung San Suu Kyi placerades återigen i husarrest.

Under de kommande åren sattes Aung San Suu Kyi om och om igen i någon form av övervakad förvaring, men fortsatte att studera och arbeta för sitt parti.

Hon blev en symbol för demokrati och mottog Nobels fredspris 1991, innan hon slutligen släpptes ur husarrest 2010.

Aung San Suu Kyi och Barack Obama
USA:s dåvarande president Barack Obama och Aung San Suu Kyi träffades i Ovala rummet i Vita Huset i USA 2016 Aung San Suu Kyi och Barack Obama Bild: EPA/JIM LO SCALZO aung san suu kyi

År 2015 vann Aung San Suu Kyis parti det första öppna parlamentsvalet i Myanmar.

Hon har sedan dess varit landets ledare, även om det sker i samarbete med militären, som fortfarande har mycket av makten och kan fortsätta tillsätta försvars-, inrikes- och gränshandelsministrar.

Undviker frågan om rohingyerna

Under sin tid vid makten har hon vid ett flertal tillfällen undvikit att tydligt ta ställning i frågan om spänningarna i Rakhine, utan har ofta uttalat sig försiktigt.

Aung San Suu Kyi har sagt att båda parterna gjort sig skyldiga till våldsdåd och att de komplicerade etniska förhållandena gör det svårt att hitta en enkel lösning.

År 2018 försvarade hon också fängslandet av två journalister från nyhetsbyrån Reuters som rapporterade om läget, vilket fick mycket uppmärksamhet och kritik internationellt.

Det här har fått flera av hennes tidigare backare att dra öronen åt sig.

Förföljelserna i Burma har lett till globala protester mot etnisk resning och folkmord, som till exempel i grannalandet Indiens huvudstad New Delhi
Aung San Suu Kyis trovärdighet som demokratikämpe har dalat i takt med hennes ljumma respons på våldsamheterna i Rakhine. Förföljelserna i Burma har lett till globala protester mot etnisk resning och folkmord, som till exempel i grannalandet Indiens huvudstad New Delhi Bild: EPA/RAJAT GUPTA Burma,Aung San Suu Kyi,Indien

Amnesty International drog tillbaka sitt högsta pris, Ambassador of Conscience Award, av henne förra året, med motiveringen att hon inte längre ”representerar hopp, mod och ett osvikligt försvar av de mänskliga rättigheterna”.

Röster har höjts som menar att hon även borde bli av med Nobels fredspris.

Många ser processen i Haag nu som Aung San Suu Kyis sista chans att återupprätta sin ära. Annars riskerar hon att gå till historien som frihetskämpen som slutligen svek sina egna ideal.

Källor: Reuters, Foreign Policy, Amnesty, Dagens Nyheter, Svenska Yle, BBC

Läs också