Hoppa till huvudinnehåll

Egentliga Finland satsar minst på bashälsovården - i Nyland ökar kostnaderna mest fram till 2030

Pargas hälsocentral och ÅUCS psykiatriska avdelnings byggnad, en låg byggnad med gulbruna tegelstenar på väggen, med snö på marken.
Pargas hälsocentral. Pargas hälsocentral och ÅUCS psykiatriska avdelnings byggnad, en låg byggnad med gulbruna tegelstenar på väggen, med snö på marken. Bild: Linus Hoffman/Yle mentalvårdstjänster,psykiatrisk vård,Pargas,Åbolands sjukhus,Åbo universitetscentralsjukhus,Pargas hälsocentral

Det finns stora variationer i vad social- och hälsovården kostar i olika sjukvårdsdistrikt. Också inom samma distrikt finns det stora skillnader mellan hur mycket olika kommuner lägger pengar på vården.

Orsaken till att variationerna är så stora är inte skillnaderna i vårdbehovet, utan olika sätt att arrangera vården och tillgängligheten på vård.

Det här kommer fram i en omfattande granskning gjord av Institutet för hälsa och välfärd THL.

En rad utredare har sammanställt rapporter på sammanlagt tusen sidor där de jämför social- och hälsovården inom alla tjugo sjukvårdsdistrikt.

Social- och hälsovården kostar minst i Nyland

I rapporterna kommer det fram att Egentliga Finland använder minst pengar i hela landet på bashälsovård. Summan ligger på strax under 300 euro per invånare.

Följderna är bland annat att bara var tredje invånare i Egentliga Finland får basvård inom en vecka.

Utgifterna för all social- och hälsovård är lägst i Nyland och högst i östra Savolax. I Nyland och Helsingfors ligger kostnaderna på 2 887 euro per invånare, medan de är 4 509 euro per invånare i östra Savolax.

Hannele Ridanpää som är utredningschef bland annat för Egentliga Finland förklarar att de stora skillnaderna mellan sjukvårdsdistrikten beror på att vårdarrangörerna är så många.

- Varje arrangör tycker att vården är arrangerad på bästa möjliga sätt, men det leder till att det finns stora skillnader till och med mellan grannkommuner, säger Hannele Ridanpää.

En mörkårig kvinna i beige tröja.
Hannele Ridanpää har utrett sjukvårdskostnaderna bland annat för Egentliga Finland. En mörkårig kvinna i beige tröja. Bild: Rami Moilanen/ YLE Institutet för hälsa och välfärd,hannele ridanpää

Många kommuner har ekonomiska utmaningar

Olika kommuner har olika förutsättningar att satsa på social- och hälsovården. Också inom ett och samma sjukvårdsdistrikt finns det stora variationer mellan kommunerna.

Nina Knape som är utredningschef bland annat för Helsingfors och Nyland säger att kommunerna i Nyland har ett mycket varierande utgångsläge.

Esbo, Grankulla och Helsingfors har de största skatteintäkterna per invånare i landet, medan en del andra kommuner i Nyland kämpar med dålig ekonomi, en åldrande befolkning och stor utflyttning.

Bara inom Helsingfors finns det stora variationer säger Nina Knape. Vårdbehovet är olika i de olika delarna av staden.

Kostnaderna stiger snabbast i Nyland

Enligt utredningschef Nina Knape vid THL stiger kostnaderna i Nyland mest i hela landet fram till år 2030. Kostnadsökningen ligger på 27 procent.

- Mest anmärkningsvärt är att behovet av vård för äldre växer mest i landet, med hela 70 procent, säger Knape.

Enligt Knape är det också en stor ekonomisk fråga då kommunerna ska garantera vården för den åldrande befolkningen.

Det som oroar utredningschefen för Egentliga Finland Hannele Ridanpää är kombinationen av att allt flera kommuner har en dålig ekonomi samtidigt som befolkningen blir allt äldre på många håll i landet.

Specialsjukvården kostar mycket i relation till bashälsovården som ändå borde vara det första steget för att få hjälp, säger Ridanpää.

Hon undrar hur kommunerna kunde förstärka inte bara bashälsovården, utan också missbrukar- och mentalvården.

Utredarna hoppas på en mera jämlik vård

Utredarna hoppas att tjänstemännen vid social- och hälsovårdsministeriet läser igenom rapporterna noggrant och att ministeriet sedan kommer överens med kommunerna om åtgärder för att skapa en jämlik hälsovård i landet.

Ministeriet strävar enligt Hannele Ridanpää efter att det på alla håll i landet ska finnas samma möjlighet att få olika tjänster och service.

Specialsjukvården ska dessutom vara väl integrerad med bashälsovården och de sociala tjänsterna.

Ett mål är också att pengarna används så effektivt som möjligt.

- Meningen är att pengarna ska räcka till långt in i framtiden, säger Ridanpää.

Utredningscheferna Ridanpää och Knape från THL vill inte säga hur vården ska organiseras mera effektivt. De säger bara att rapporterna är en bra bas för utvecklingsarbetet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes