Hoppa till huvudinnehåll

Säkerhetspolitisk expert i USA inför försvarsminister Kaikkonens Washingtonbesök: “Finland och Sverige blir allt mer intressanta för USA"

Marinens landstigningsbåt i U300-serien.
Den finska försvarsmaktens utrustning får beröm av den amerikanska forskaren Hans Binnendijk. Marinens landstigningsbåt i U300-serien. Bild: Thomas von Boguslawski/Yle Finlands marin,Finlands försvarsmakt

När säkerhetspolitiska frågor diskuteras bland beslutsfattare och experter i USA:s huvudstad, nämns länder som Finland och Sverige allt oftare.

Det säger Hans Binnendijk, äldre forskare vid den utrikespolitiska tankesmedjan Atlantic Council i Washington.

- Geografin i norra Europa blir allt viktigare. Arktiska regionen och Baltikum uppfattas idag ofta som ett och samma område i säkerhetspolitisk bemärkelse. Finland och Sverige ligger mitt i denna region.

Planerna på ett tätare samarbete mellan Finland och USA stod också på agendan, när president Sauli Niinistö träffade Donald Trump i Vita huset i oktober.

- Ifall det skulle gå så dåligt att en militär konflikt bryter ut i regionen, är det svårt att tänka sig att Finland och Sverige inte skulle beröras, säger Binnendijk.

Tätare försvarssamarbete på agendan

Svenska Yle träffar Binnendijk i Washington inför försvarsminister Antti Kaikkonens arbetsbesök i den amerikanska huvudstaden. Kaikkonen kommer att ha sällskap av Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist.

Binnendijk säger sig ha arbetat med säkerhetspolitiska frågor i “minst 40 år”.

Han har varit rådgivare för fyra olika amerikanska presidenters administrationer, och konsulterat USA:s nuvarande nationella säkerhetsråd, som leds av president Donald Trump.

I maj ifjol undertecknade Finland, Sverige och USA en så kallad avsiktsförklaring om ett närmare försvarssamarbete länderna emellan. Det bygger bland annat på att undvika överlappningar i samband med internationell övningsverksamhet.

Samarbetet står enligt försvarsministeriets pressutskick på diskussionsordningen, när ministrarna Kaikkonen och Hultqvist träffar sin amerikanska kollega, försvarsminister Mark Esper på tisdagen i Washington.

"Finska försvarets problem är långsam mobilisering"

Binnendijk bedömer att följande steg i samarbetet mellan USA och Finland kunde handla om att bättre förstå varandras utgångspunkter i en eventuell krissituation.

- Vi behöver inte ha gemensamma försvarsplaner, men det vore bra med en mer specifik uppfattning om vad som sker om en kris blossar upp, konstaterar han.

Nato-experten Hans Binnendijk i Washington D.C.
Hans Binnendijk påpekar bristerna i det finska försvaret. Nato-experten Hans Binnendijk i Washington D.C. Bild: YLE/Ville Hupa Nato,utrikes- och säkerhetspolitik,Hans Binnendijk

Han nämner några exempel på frågor som kunde vara föremål för diskussion.

- Kan USA använda flygbaser i Finland? Vad kan vi förvänta oss av er när det gäller Baltikum? Vad förväntar ni er av oss beträffande luftförsvar? Det här är frågor som i nuläget saknar konkreta svar.

Hans Binnendijk besökte tidigare i höst Finland och berömmer det finska försvarets utrustning.

- Vapnen och artilleriet håller hög nivå. Ni har också ett bra luftvapen och en liten men effektiv flotta.

Bristerna ligger enligt Binnendijk i att mobiliseringen är långsam.

- Finland måste kalla in folk från reserven för att kunna ta i bruk utrustningen. Därför behövs en tidig signal eller varning, om en militär konflikt bryter ut. Det är något som USA kunde erbjuda hjälp med.

“Nato militärt starkare - men politiskt svagare”

På ett bredare plan har det under Donald Trumps tid som president uppstått frågetecken kring USA:s beredskap att fördjupa det internationella säkerhetspolitiska samarbetet.

Trump har kritiserat Nato upprepade gånger men verkade under förra veckans Natomöte i London ta alliansen i försvar, efter att Frankrikes president Emmanuel Macron kallat Nato för “hjärndött”.

Binnendijk tycker meningsutbytet i London var intressant.

- Det kan vara en bra sak för Nato, om Trump nu försvarar alliansen. Ifall han inte ändrat sig sedan dess.

Brist på amerikanskt ledarskap

Binnendijk, som är en varm anhängare av Nato, anser att alliansen upplevt både framsteg och motgångar de senaste åren.

- På den militära sidan har Nato förstärkts under de senaste åren. Man har stärkt sin närvaro i de baltiska länderna och tagit flera nya initiativ, till exempel för att stärka kampen mot cyberhot, säger han.

Problemen har enligt Binnendijk uppstått inom det politiska samarbetet.

- Det är delvis ett resultat av Trumps agerande, men också på grund av andra skäl. Till exempel för att länder som Turkiet och Frankrike soloåkt i säkerhetsfrågor, eller på grund att ett medlemsland som Ungern har en totalitär regim.

- Det skulle krävas ett starkt amerikanskt ledarskap för att ena ett splittrat Nato, men det saknas i USA idag.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes