Hoppa till huvudinnehåll

Spotify har förändrat hur hitlåtar skrivs, men egentligen är inget annorlunda – förutom på en punkt

En person sitter på soffan och kollar på Spotify på sin telefon.
Spotifys och Youtubes makt förändrar musikbranchen. En person sitter på soffan och kollar på Spotify på sin telefon. Bild: Juuli Aschan, YleX Spotify

Har du funderat på varför dina favoritlåtar blivit kortare, eller hur det kommer sig att refrängen allt oftare kommer först och inte i mitten av låten? Och hur mycket påverkar strömningstjänster som Spotify hur en låt byggs upp?

I dag finns de stora musikpengarna på ställen som Spotify. Det sägs att 75 procent av musikindustrins intäkter i USA kommer via strömningstjänster, ökningen har varit explosionsartad sedan 2015 och många hävdar att vikten i att få en låt att gå bra på Spotify har förändrat hur låtar skrivs.

I en intervju för nättidskriften The Verge tidigare i höst bekräftar artisten Charli XCX (141 miljoner lyssningar med fjolårshiten 1999) att det faktiskt är sant.

Charlie XCX 2019.
Charli XCX. Charlie XCX 2019. Bild: /All Over Press popmusik,Charlie XCX

– Allt man pratar om är om man har fångat lyssnaren under de första fem sekunderna, och om låten har landat på en spellista.

– När jag skriver använder jag alla trick. Höjdaren ska komma genast i början av låten, refrängen ska komma under första halva minuten, inga konstiga oregerliga intron, kanske till och med så att jag startar med refrängen.

– Och två och tjugo är den optimala längden.

80 procent kortare intron

Allmänt sägs det att de långa intronas tid är förbi.

Den kanadensiska musikvetaren Hubert Léveillé Gauvin undersökte 303 top-10 singlar mellan åren 1986 och 2015, och kom fram till att popmusikens anatomi hade genomgått en betydande förändring, speciellt vad gäller introna.

Allt man pratar om är om man har fångat lyssnaren under de första fem sekunderna― Charli XCX

Ännu i mitten av 1980-talet pågick intron i 20-25 sekunder, 2015 gick de på kring 5 sekunder. Den där tiden innan vokalisten kommer in hade krympt till knappt någonting alls.

Enligt Gauvin beror det på strömningsmiljöns tuffa konkurrens. En enskild sång måste märkas bland miljoner andra, och det gör att man måste komma lite snabbare till biffen.

Ett sätt att nå det, är att snabbt komma till refrängen.

En statistik som tidskriften The Economist nyligen hänvisade till, beskriver utvecklingen bland hitlåtar som bjuder på refrängen inom 15 sekunder; år 2000 handlade det om under 10 procent av låtarna, men år 2018 var redan närmare 40 procent av låtarna gjorda så.

Det finns många exempel på låtar som sannolikt hade byggts upp annorlunda om de hade skrivits i dag.

Tänk Led Zeppelins jättehit Stairway To Heaven från 1971, med ett intro på 52 sekunder.

Eller The Verves Bitter Sweet Symphony, med ett 66 sekunder långt intro. Eller U2s Where The Streets Have No Name där melodin kommer med först 70 sekunder in i låten och vokalisten Bono kommer in först efter 107 sekunder.

Where the streets have no name, live 40 år senare.
Här behövs ett långt intro. U2 gör Where the streets have no name, 40 år senare. Where the streets have no name, live 40 år senare. Bild: /All Over Press U2

Eller svenska Kent:s 400 slag där melodin etableras först efter 54 sekunder, och Jocke Bergs sång börjar först vid 1’22.

Jämför allt det med Charli XCX-låten 1999 där hennes röst finns med från sekund ett.

30-sekundersgränsen är det nya

Professor Johannes Brusila från Åbo Akademis Musikvetenskapliga institution vill för all del delvis avdramatisera utvecklingen.

Johannes Brusila, fotograferad i sitt arbetsrum hösten 2019.
Johannes Brusila i sitt arbetsrum. Johannes Brusila, fotograferad i sitt arbetsrum hösten 2019. Bild: YLE / Tomas Jansson. musikvetenskap,johannes brusila

Format och musikteknologins förändringar har alltid påverkat musikens struktur, och krav som en strömningstjänst som Spotify ställer har också funnits tidigare. Skulle man rymmas med på formatradions spellistor skulle låten också slå snabbt, redan 60-talets Top 40-tanke förutsatte det.

Det som egentligen är nytt med Spotify, konstaterar han, är att en låt måste ha en lyssning på minst 30 sekunder för att man ska få betalt.

Format och musikteknologins förändringar har alltid påverkat musikens strukturer― Johannes Brusila.

– Det här har man också forskat i och kommit fram till att de flesta som byter låt på strömningstjänster gör det innan en halv minut har gått, de som ger en låt 31 sekunder lyssnar med största sannolikhet låten till slut.

Att ett nytt tänk har uppstått just via den här 30 sekundersgränsen, konstaterar också den finlandssvenska låtskrivaren Axel Ehnström (tidigare känd som Paradise Oskar). Han svarar efter en dag i studion tillsammans med en tysk artist.

– Jag har också märkt att man lättare börjar en låt med refräng jämfört med för fem tio år sedan, för att man vill köra med det mest hookiga som fastnar genast. Man vill köra det bästa först för att få lyssnaren att hållas på linjen.

– Jag är också själv en kinkig lyssnare. Om jag inte blir imponerad på tio sekunder så kan jag lätt byta låt, jag orkar inte vänta i trettio sekunder.

Axel Ehnström i studion
Axel Ehnström i studion. Axel Ehnström i studion Bild: Yle/Mathias Gustafsson Axel Ehnström,paradis oskar

– Då jag som låtskrivare snabbt försöker få folks uppmärksamhet kan det vara med ett igenkännbart riff, men ett igenkännbart sound är nästan ännu vktigare, ett intressant ljud som genast man hör det får en att tänka ”vad är det där, gitarr eller synt”, något som gör en förvånad och nyfiken. Ett slags chockvärde är väldigt viktigt genast i början.

Axel Ehnström tillägger, liksom också Johannes Brusila, att det ändå nog finns en marknad också för låtar som inte följer de såkallade hit-reglerna.

– Och det finns låtar som fungerar bra med ett långt och galet intro, som kan få folks uppmärksamhet så starkt att det fungerar.

– Samtidigt är det viktigt att kunna skriva utan att tänka på utomstående algoritmer. Då kan man skapa någonting genuint, och något som är intressant bara för att man själv tyckte att det var bra.

Strömningstjänster har gjort musikbranschen mer demokratisk?

Samtidigt som Spotify-formen kan ställa krav på låtskrivandet, kan man hävda att distributionen av musik blivit mer demokratisk. Som Charli XCX uttrycker det;

– Det är inte längre en bunt vita män vid radiostationer och skivbolag som bestämmer vad den breda publiken ska få. I dag kan lyssnarna själva välja ut det som är värt att lyssna på.

Men hur är det med den sanningen?

Johannes Brusila säger att det är något man funderat på också inom ramen för ett aktuellt forskningsprojekt som undersöker digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik, men att det inte finns något självklart entydigt svar.

– Det har alltid funnits två olika läger, säger han.

– Ett anser att det nu är möjligt att göra vad som helst eftersom produktionsmedlen är så åtkomliga och billiga, och dessutom kan vem som helst hitta det som görs. Men så finns det de som säger att det inte är sant. Det är ett faktum att du kan göra vad som helst, men når det verkligen ut? Svaret är helt enkelt nej eftersom hela industrin är uppbyggd så att man måste ha ett enormt maskineri för att slå igenom.

– Inte hade humorgruppen KAJ eller Pleppo någonsin haft möjligheter utan den digitala teknologin, men inte har de ju gjort världskarriär för det, istället jobbar de på radion.

Hur ser det ut om fem år?

Det är bara en sak som är säker. Det är mycket som händer, på mycket kort tid.

Så, hur kommer branschen att se ut om fem år?

Axel Ehnström tror och hoppas att man går mot en tid med mera plats för mångfald.

Axel Ehnström
Axel Ehnström 2018. Axel Ehnström Bild: Yle/Barbro Ahlstedt De Eurovisa (Tv),Axel Ehnström,de eurovisa
Det finns låtar som jag kan hitta som har flera hundra miljoner streams fast de inte alls låter som en hit, och det händer mer och mer― Axel Ehnström.

– Nu har det varit så att man bara söker efter hits, de ska vara kortare och man ska snabbare komma till saken. Men jag har märkt att en streaminghit nu kan låta ganska annorlunda än vad man tänker att är en radiohit. Det finns låtar som har flera hundra miljoner streams fast de inte alls låter som en hit, och det händer oftare och oftare nu.

– Det finns algoritmer och playlistsystem som gör att folk hittar mer okänd musik och musik som kanske inte är traditionellt skriven hitmusik, och det tycker jag är bra. Jag skulle också gärna jobba i fler genrer.

– Jag gillar popmusik med hela hjärtat, men skulle gärna också skriva mer folkigt, indie, elektroniskt. Och jag är väldigt glad att det ser ut att gå åt det hållet, att man kan förtjäna pengar på att göra olika slags intressant musik eftersom algoritmerna lättare hittar det där udda, säger Axel Ehnström.

Johannes Brusila konstaterar i sin tur, förstås, att det är omöjligt att förutspå utvecklingen, annat än att vi kommer att se stora förändringar.

– Men de stora strukturella förändringarna handlar mindre om poplåtarnas struktur och mera om vilken roll Spotify och Youtube kommer att ha i framtiden.

– Inom den audiovisuella kulturen har streamingtjänsterna gått in för att själva producera innehåll, men där har Spotify varit i en svår sits eftersom det när de etablerade sig var viktigt med ett gott förhållande till alla stora skivbolag, och då kunde de inte fungera som aktörer.

– Men vad gör Youtube? Alla är rädda eftersom Youtube ingår i Google, och ingen vet vilken makt Google kommer att få i framtiden.

– Så på den strukturella nivån kommer vi att se stora förändringar, men exakt vilka är väldigt svårt att förutspå.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje