Hoppa till huvudinnehåll

Brotten mot liv ökar igen i Finland – det dödliga våldet har blivit grövre, säger polisen

Skugga av en man som beter sig våldsamt.
Det typiska brott mot liv-scenariot sker fortfarande i en lägenhet i form av ett fyllebråk som urartar. Nästvanligaste scenariot med dödlig utgång är mäns våld mot kvinnor, visar statistiken. Skugga av en man som beter sig våldsamt. Bild: Elina Yli-Ojanperä. slaget efter tolv

Antalet brott mot liv ökade markant förra året efter en nedåtgående trend på nästan tjugo år. 2019 ser lika dystert ut som förra året. Trots det är situationen inte alarmerande.

Brott mot liv är vanligare i Finland än i de övriga industriländerna i genomsnitt.

Inom den Europeiska unionen ligger Finland på nionde plats vad gäller antal brott mot liv sett till invånare.

I Finland begås alltså fler brott mot liv än i exempelvis Sverige, vilket nästan helt förklaras av vår alkoholanvändning, visar en nordisk rapport som utkom i höstas.

Bakom de flesta fall av brott mot liv hittar man riskgruppen "arbetslösa, medelålders, alkoholiserade män med kriminell bakgrund", rapporterar Krimo, Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet.

Den tydliga uppgång i antalet brott mot liv som rapporterades förra året, kommer hållas på samma nivå då nuvarande år är till ända.

– Hittills har 79 fall av brott mot liv rapporterats för år 2019. Vi kommer se en korrigering av denna siffra ännu, säger Martti Lehti som är forskare vid Krimo.

Det vanligaste offret är en man som faller offer för en annan man, som är hans bekanta eller en vän.

Det näst vanligaste offret är en kvinna som dödas av en man och det tredje vanligaste är en man dödad av en för honom okänd mansperson.

Enligt Statistikcentralen kom år 2018 dryga nittio fall av brott mot liv till polisens kännedom.

Det är en ökning på nästan tjugofem procent från året innan.

Statistiskt sett innebär det att 1,5 personer per 100 000 invånare råkade ut för dödligt våld förra året.

Man sitter på bänk med tom vinflaska.
Det finns olika förklaringsmodeller för varför brott mot liv begås. Förklaringen kan vara genetisk, kulturell eller historisk. Man sitter på bänk med tom vinflaska. Alkohol,alkoholism,missbruk

Olika förklaringsmodeller

Maria Normann, lektor i socialt arbete och kriminolog, påminner att man inte kan dra några långtgående slutsatser utifrån de senaste årens förändringar, eftersom det ändå handlar om en antalsmässigt liten variation och en liten riskgrupp.

Men även om antalet fall av brott mot liv inte är alarmerande högt, ligger Finland alltså över medeltalet i Västeuropa.

Normann berättar att en av förklaringarna kan hittas i den genetiska förklaringsmodellen; att det finska folkslaget inte tål alkohol särskilt bra.

Nyare forskning om addiktion och aggressivitet tangerar denna förklaringsmodell, och en av teorierna är alltså att folket i Finland i stor utsträckning delar samma genpool, en genpool där det finns en känslighet för alkohol.

– Alkoholpåverkan speglar ju av sig i det våld vi ser. Det är sällan speciellt uttänkt och planerat, utan sker oftast i affekt på fyllan.

En annan förklaringsmodell enligt Normann är kulturteorierna.

- Från ett sådant synsätt har föreslagits att vi i Finland har en våldsbejakande- och normaliserande kultur. Våldet uppfattas som ett alternativ i vissa situationer.

Utöver det finns de historiska förklaringarna om krig, förtryck och slitningar som satt sin prägel på vår kultur och förhållningssättet till våld.

Genus spelar roll

Eftersom den överväldigande majoriteten av gärningspersonerna bakom dödligt och grovt våld är män kan man inte frångå genusbaserade teorier.

- Då kan man tolka våldet som ett handlingsalternativ för vissa män. Trots att våld inte är bra har vi en kulturell förståelse för mäns våld som sker i fyllan eller i parrelationer.

Förklaringar och bortförklaringar handlar ofta om alkoholen eller offrets beteende eller egenskaper, men inte gärningsmannens ansvar, påminner Normann.

Genusbaserade teorier kan även tillämpas på mäns våld mot kvinnor de har eller har haft en relation med.

Ofta förklaras denna form av våldsbrottslighet med svartsjuka, säger Normann.

- Men det skulle vara mer ärligt att tala om att män anser sig ha äganderätt till kvinnor de har eller har haft en realtion med, en rätt som ger dem makten att utsätta kvinnor för våld och även avsluta kvinnors liv, säger hon.

Enligt Normann sker det ofta en avhumanisering av kvinnor i våldsamma relationer, som handlar om att bryta ner deras värdighet enligt förtryckande attityder om kön och sexualitet.

Dessa attityder finns inte bara i destruktiva relationer, utan är starkt kopplade till normer om kvinnors integritet och självbestämmanderätt som generellt finns i vår kultur.

Enligt Normann syns sådana attityder till exempel i #metoo-vittnesmålen men även i hur lagstiftningen formas och domslut formuleras kring sexualbrott och våld i nära relationer.

Det har blivit grövre, enligt polisen

Kriminalkommissarie John Forslund på Österbottens polisinrättning säger att brott mot liv ändå är så sällsynt förekommande att man inte kan säga något definitivt om en ökning på basen av några enstaka fall.

Däremot har polisen sett en förändring i våldet i samband med brott mot liv.

– Våldet har blivit grövre och radikalare. Kniv är det vapen som oftast är inblandat.

Forslund säger att det märks att folk mår sämre än tidigare.

– Man kan ju spekulera i om det beror på inbesparingar inom mentalvården eller något annat.

Utöver det kommer det in allt tyngre droger i landet, som exempelvis metamefetamin.

– Det kan ganska lätt leda till psykoser, vilket kan spela en viss roll här.

Då det gäller män som dödar kvinnor i nära relationer, är svartsjuka den oftast förekommande orsaken.

Att Finland ligger i överkant då det gäller brott mot liv jämfört med övriga länder i Västeuropa, ser Forslund kan bero på vår oförmåga att tala med varandra.

– Vi tar istället till alkohol, det uppstår stridigheter och så urartar det.

John Forslund, kriminalkommisarie
Kriminalkommissarie John Forslund på Österbottens polisinrättning säger att det är så små variationer i antalet fall av brott mot liv att man inte kan dra några slutsatser. John Forslund, kriminalkommisarie Bild: YLE/Agneta Glad Kriminalkommissarie,john forslund

Alkoholens förlovade land

De flesta brott mot liv hittas som sagt i gruppen arbetslösa, medelålders män som super sig fulla tillsammans.

Under åren 2010 till 2017 var nästan sextio procent av de som var inblandade i en situation som slutade i våldsam död, påverkade av alkohol.

I nästan åttio procent av fallen var åtminstone en av parterna påverkad av alkohol.

De regionala skillnaderna har krympt de senaste åren. De högsta brottsnivåerna åren 2010 till 2017 hade man i Lappland, Kymmenedalen och norra Savolax.

Lägst var det på Åland och i Österbotten. Där var andelen fall av brott mot liv på samma nivå som i de övriga nordiska länderna, sett till invånarantal.

Eftersom alkohol är inblandat i en så stor andel av fallen som gäller brott mot liv, har man även sökt förklaring i den förändrade alkohollagen.

Men det som talar emot detta är att helhetskonsumtionen av alkohol i landet inte ökat radikalt.

– Kanske finns förklaringen i den riskgrupp som konsumerar mest alkohol. Kanske har där skett en förändring som vi ännu inte kan se, säger Lehti.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle