Hoppa till huvudinnehåll

Enkät: berätta vad du/ni tycker om duande och niande!

Gorbatsov och Reagan skajar hand och mellan dem i bakgrunden gör Sofie gammals och Lasse Grönroos high five med varandra. Alla fyra skrattar.
Hej du där! Sorry, NI där, titta hit! Gorbatsov och Reagan skajar hand och mellan dem i bakgrunden gör Sofie gammals och Lasse Grönroos high five med varandra. Alla fyra skrattar. Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos handslag,High-five

Duande och niande – hur gör man i dag? Svenska Yle samarbetar med Svenska litteratursällskapet som gör en uppföljning på en enkät från 1985.

Den gången kom det in 131 svar som redovisades i ett specialnummer av medlemstidningen Källan.

Enkäten riktar sig i främsta hand till finlandssvenskar men en fråga handlar om tilltalsskillnader mellan olika språk.

Camilla Wide som har forskat i tilltal har tagit initiativ till en så kallad frågelista som ska samla in information om hur vi tilltalar varandra nuförtiden. Wide är professor i nordiska språk vid Åbo universitet.

Camilla Wide
Forskaren Camilla Wide vill veta hur folk tänker om duande och niande idag. Camilla Wide Bild: Tiia Lillkvist/ Yle språk,Norden,forskning,Åbo universitet,camilla wide

Wide är också ordförande för Språkvetenskapliga nämnden och vice ordförande för Vetenskapliga rådet vid Svenska litteratursällskapet.

Du kan svara i enkäten här.

Enkäten är öppen från den 11 december fram till den 31 mars.

Niande kryper allt mer in i servicesamtal

Jag träffar Camilla Wide på centrumbiblioteket Ode i Helsingfors. Det naturliga för oss båda är att dua varandra.

Wide berättar att hon ofta bett folk som niar henne att dua istället eftersom det för henne känns litet fult att bli niad.

- Jag niade senast en äldre man som hade fallit omkull vid en busshållplats. Då talade jag finska och det kändes på något sätt rätt att nia, berättar hon.

Wide är med i ett forskningsprogram som undersöker skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska i till exempel patientsamtal och servicesamtal. Bland annat när man köper teaterbiljetter.

Camilla wide skakar hand.
Camilla Wide kan bli nästan litet förolämpad av att bli niad. Skribenten nias närmast av skatteverket. Camilla wide skakar hand. Bild: Tiia Lillkvist/ Yle språk,Norden,forskning,Åbo universitet,camilla wide

- Där har vi sett vissa mönster. Vi har sett att man i Finland både duar och niar medan man i Sverige nästan uteslutande duar, berättar hon.

Eftersom det visat sig att det kan uppfattas som både hövligt och ohövligt att både dua och nia så vill Wide nu med den här enkäten ta reda på hur folk egentligen tänker om det här i Svenskfinland.

Hur motiverar folk hur de gör?

Sedan 1985 har duandet blivit vanligare men Wide berättar att niandet under senare år fått ett visst uppsving hos oss, framförallt vid servicesamtal.

- Det är inte omöjligt att det kommer in mera niande i service och man kanske bevarar det med äldre personer eller personer med en viss ställning i Finland, tror Wide om niandets framtid.

Huvudtrenden är dock att det går mer och mer över mot att säga "du".

Hur vill du ha det?

Om du vill svara i enkäten men inte har möjlighet att göra det på webben, kontakta arkivarie Lisa Södergård (telefon: 09-618 777, mail: arkivet@sls.fi) så får du frågelistan och ett frankerat svarskuvert.

Sofie Gammals och Lasse Grönroos gör fistbump leende.
Hur familjär kan man vara med fint folk? Sofie Gammals och Lasse Grönroos gör fistbump leende. Bild: Svenska Yle / Marcus Rosenlund fist bump

Bland alla som svarat delar SLS som morot ut tre penningpris à 100 euro och ett antal bokpris.

Artikeln uppdaterad 12.45 med länk till Finna för enkäten från 1985.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle