Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Christine Suvanto lämnar över SFI-ordförandeklubban – hyllar stavmedaljörernas inställning i friidrotts-VM

christine suvanto
Christine Suvanto tackar för sig. christine suvanto christine suvanto

Efter sex år som ordförande lämnar Christine Suvanto över SFI-klubban till Stefan Mutanen. I sin kolumn understryker hon vikten av glädje, samarbete och humor och understryker även den mentala coachningens betydelse.

När jag tog emot SFI:s förbundsordförandeklubba lyfte jag fram vikten av att vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål med idrottaren i fokus. Tillsammans är en styrka inom SFI, där vi kan fungera och verka som en stor familj och dit även våra elitidrottare kommer tillbaka efter avslutad karriär. Att ha tränare, som tidigare varit egna framgångsrika förebilder, är värdefullt och sporrande.

Under de senaste åren har vi fått njuta av Finlands framgångar i såväl ishockey som fotboll. I samtliga intervjuer, både med idrottare och tränare, nämns att den efterlängtade framgången berott på att de nu spelat som ett lag där alla bidrar och spelar tillsammans. Ensam är inte längre stark. Gemenskap och glädje är en viktig ingrediens inom idrotten idag.

Det fick vi även njuta av under friidrotts-VM i Doha. Ett fantastiskt exempel på glädje och gemenskap stod stavherrarna Armand Duplantis, San Kendricks och Piotr Lisek för, där de mitt i den heta medaljstriden skrattade, sporrade och hejade på varandra. De tävlade tillsammans.

"Det gäller att vända på slantarna"

För sex år sedan gjorde vi, SFI-styrelsen, en SWOT-analys. Vi bollade tankar, idéer, möjligheter samt satte mål och strategi för vår verksamhet. I samma veva uppkom även vår slogan "SFI alltid lite bättre". En slogan som för mig innehåller positiv framförhållning, en vilja till ständig förbättring och utveckling samt den viktiga ingrediensen humor. Idrott kan och ska vara roligt och motiverande.

Att möjliggöra idrott kräver resurser i form av pengar, tid, människor och kunskap. Det här är ett pussel som förbundsstyrelsen ansvarar för och som innebär att se helheten, hitta nya möjligheter och använda resurserna förnuftigt.

När vi pratar om pengar gäller det att vända på slantarna och försöka få ut maximal nytta av varje satsad euro. Vi vet att anslagen inte ökar, snarare minskar. Därför gäller det att ständigt hitta nya lösningar och synergieffekter över gren-, förenings- och områdesgränser både då det gäller träningar, tävlingsarrangemang och kunskapsutbyte.

Inom Finlands Svenska Idrott har vi haft flera sådana väldigt lyckade projekt, exempelvis SISU-projektet för uthållighetsidrottare. I det projektet deltog idrottare från grenarna cykling, gång, löpning, orientering och skidåkning. Tillsammans tränade de och fick ta del av värdefulla föreläsningar.

Vi arbetar tillsammans mot ett alltid lite bättre SFI. Till det behövs, förutom en välmående och stor skara idrottare, även tränare, föreningar, stödresurser, tävlingsarrangörer, administrativ personal och frivilliga som ställer upp på talko. Det viktiga är att respektera och värdesätta allas insatser. Vi arbetar med varandra, inte emot och vi behövs alla för att möjliggöra framgångsrik idrott.

Viktigt med mental coachning från ung ålder

Jag har med glädje lagt märke till att vi äntligen även i Finland börjat satsa på och se nyttan av mental coachning som ett komplement till den fysiska träningen. Tyvärr tas detta komplement oftast in först då idrottaren börjar nå den nationella toppen. Personligen ser jag nyttan av att börja med den mentala coachningen i en betydligt yngre ålder, för att i god tid ge redskap till att bygga upp en stark och sund självbild med styrkor och utvecklingspotential.

Att se och bygga upp hela människan, inte bara idrottaren, är ett arbete som tar tid. Som vi vet hör också misslyckanden, olyckor och sjukdomar till idrotten. Om allt i livet endast handlar om idrottsprestationer, vad händer om utvecklingen stannar och framgångarna uteblir? Eller om idrotten plötsligt rycks bort på grund av en skada, för att inte prata om ögonblicket när det har blivit dags att avsluta karriären? Om vi inte är rustade och förberedda, kan det i värsta fall leda till katastrof.

Samtidigt har vi också kunnat läsa om den höga procenten mental ohälsa som finns inom idrotten. Att slås ner och sedan vara tvungen att arbeta sig upp är en lång och mycket tung resa. Varför arbetar vi inte förebyggande genom att lägga in ordentligt med resurser redan i ett tidigt stadium?

Stefan Mutanen tar över

En annan förändring som jag lagt märke till är att det idag runt idrottaren ofta finns ett större team. Förutom den fysiska tränaren kan det finnas rehabtränare, fysioterapeut, massör, manager med flera. Detta är mycket positivt, men det gäller att hålla idrottaren i centrum. Det är viktigt att tillsammans arbeta mot ett tydligt mål som inkluderar idrottarens mål. Att ha tydliga ansvarsområden och tala positivt och respektfullt om och till varandra. Allt för att idrottaren ostört och koncentrerat kan fokusera på sin idrott.

Det är med stolthet jag, som den första kvinnliga förbundsordförandeposten, tackar för mig och ger över klubban till Stefan Mutanen och önskar honom all lycka och många spännande stunder i arbetet för SFI. Samtidigt vill jag tacka för förtroendet jag åtnjutit. För alla spännande idrottsstunder, härliga samtal och fina människomöten jag fått uppleva under mina sex år som ordförande. Givetvis kommer mitt hjärta även i fortsättningen att klappa varmt för SFI och idrotten.

Jag önskar alla SFI:are och idrottsfantaster en Glad och stämningsfull Jul samt ett Framgångsrikt och Lyckosamt Nytt År!

Christine Suvanto
Svenska Finlands Idrottsförbunds ordförande
Finlands Svenska Idrotts viceordförande

Läs också

Nyligen publicerat - Sport