Hoppa till huvudinnehåll

Lotta fick inte delta i arbetsintervju när arbetsgivaren hörde att hon är blind – inte diskriminering enligt åklagaren

En kvinna sitter på en stol. Man ser inte hennes huvud. Hon har en vit käpp i handen.
När företaget såg att Lotta kom till arbetsintervjun med en vit käpp och assistent ville man inte intervjua henne längre. En kvinna sitter på en stol. Man ser inte hennes huvud. Hon har en vit käpp i handen. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Blind,synskadade

Lotta, som är blind, blev kallad på arbetsintervju men när hon dök upp med sin assistent fick hon inte delta i intervjun. Enligt arbetarskyddsmyndigheterna har hon diskriminerats och fallet polisanmäldes. Trots det väljer åklagaren att inte väcka åtal. Varför det?

Lotta, som i verkligheten heter någonting annat, är helt blind och rör sig med käpp eller assistent.

Hon sökte under hösten 2017 ett jobb som koordinator på ett företag i Helsingfors inom tolknings- och översättningsbranschen.

- Jag sökte jobbet eftersom jag rätt nyligen innan det blivit färdig tradenom. Jag ansåg att jag har kompetens för jobbet och skickade iväg min ansökan, där det inte framgick att jag har en synskada. Jag blev kallad på intervju och kom till platsen tillsammans med min assistent, berättar Lotta.

- En representant för företaget frågade om jag är helt blind och jag svarade ja. Därefter sade personen att i så fall kan jag inte intervjua dig.

Lotta säger att hon i arbetsansökningar inte brukar skriva ut att hon är blind men däremot brukar hon nämna att hon har med sig en assistent ifall hon blir kallad på intervju. I det här fallet glömde hon ändå att nämna det på förhand.

"Jag förstår än i dag inte varför jag förhindrades att delta i intervjun"

Företagets representant förklarade för Lotta att hon inte klarar av jobbet eftersom hon är blind.

- Jag förklarade att jag kan använda olika hjälpmedel och att intervjun skulle vara ett tillfälle där arbetsgivaren och de sökande får veta mer om varandra.

Hon säger att det var förödmjukande och att det kändes som ett slag i ansiktet att inte få delta i intervjun.

- Jag förstår än i dag inte varför jag förhindrades. Det var en gruppintervju och jag vet inte om det fanns något där som arbetsgivaren ansåg att jag inte klarade av. Men jag hade som sagt hjälpmedel och en assistent med mig.

Fallet med synskadade Lotta dyker upp när Yle Huvudstadsregionen går igenom beslut om misstänkt diskriminering i arbetslivet där åklagaren inte har väckt åtal. Sammanlagt har det här gjorts i tolv fall i huvudstadsregionen från början av 2016 till hösten 2019. I vissa av fallen finns flera misstänkta.

"Om företaget ordnat med en ny intervju hade jag inte fört ärendet vidare"

Händelsen kom till myndigheternas kännedom då Lotta kontaktade en jurist vid Synskadades förbund.

- Juristen skickade en skrivelse till företaget, men det ledde ingen vart. Då kontaktade vi arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket, som först gjorde en tillsyn och därefter en polisanmälan.

- Misstag kan ske och man kan vara okunnig. Om företaget hade ordnat med en ny intervju hade jag inte fört ärendet vidare, säger Lotta.

Jurist Elli Björkberg vid Synskadades förbund anser att Lotta inte fick delta i intervjun för att hon är blind.

- Hon har kallats till intervjun utgående från information hon gett arbetsgivaren. Det vill säga kompetens och intresse. Hon har inte någon skyldighet att i ansökan berätta att hon är synskadad, säger Björkberg.

Dörr där det står Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Enligt arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket har Lotta diskriminerats när hon inte fick delta i intervjun. Dörr där det står Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Regionförvaltningsverket i Södra Finland,regionförvaltningsverk

"Finns sannolika skäl att misstänka att företaget gjort sig skyldig till diskriminering"

Arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland anser att Lotta har diskriminerats.

I inspektionsberättelsen skriver verket att hon enligt diskrimineringslagen behandlats ofördelaktigt på grund av sin funktionsnedsättning.

I ett utlåtande till förundersökningen slår arbetarskyddsmyndigheten fast att det finns sannolika skäl att misstänka att företaget gjort sig skyldig till diskriminering i arbetslivet enligt strafflagen.

Enligt utlåtandet uppfylls lagens mening om ofördelaktig ställning av att Lotta inte fick delta i intervjun. Lottas meriter behöver inte jämföras med meriterna hos den som fick jobbet för att diskriminering ska ha ägt rum.

Det här säger lagen om diskriminering

Strafflagen:

Diskriminering i arbetslivet

En arbetsgivare eller en företrädare för denne som vid annonsering om en arbetsplats, vid valet av arbetstagare eller under ett anställningsförhållande utan vägande och godtagbart skäl försätter en arbetssökande eller arbetstagare i ofördelaktig ställning

1) på grund av ras, nationellt eller etniskt ursprung, medborgarskap, hudfärg, språk, kön, ålder, familjeförhållanden, sexuell inriktning, genetiskt arv, funktionsnedsättning eller hälsotillstånd eller

2) på grund av religion, samhälleliga åsikter, politisk eller facklig verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet

ska för diskriminering i arbetslivet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Diskrimineringslagen:

Förbud mot diskriminering

Ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan.

Diskriminering som avses i denna lag är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Åklagaren vill inte bli intervjuad

Åklagare Matias Londen beslöt trots det här i augusti 2019, nästan två år efter händelsen, att inte väcka åtal. Tre personer misstänktes, men en av dem kan enligt lagen inte ses som arbetsgivarens företrädare.

De två andra har enligt åklagarens beslut redan innan gruppintervjun valt vem som ska få jobbet.

Enligt åklagaren finns inte sannolika skäl för att väcka åtal.

Om det här är inställningen till liknande fall uppmuntrar det inte andra att föra fram diskriminerande behandling

Yle Huvudstadsregionen har försökt få en intervju med åklagare Matias Londen om beslutet. Han vill endast uttala sig per e-post där han bara motiverar beslutet om att inte väcka åtal med att företaget redan innan intervjun fattat beslut om vem som får jobbet.

Åklagaren svarar inte på en följdfråga om hur han beaktat arbetarskyddsmyndighetens syn att det är diskriminerande att neka Lotta att delta i intervjun.

"Jag har en aning svårt att förstå åklagarens beslut"

- Jag blev besviken då jag fick beslutet. Om det här är inställningen till liknande fall uppmuntrar det inte andra att föra fram diskriminerande behandling, säger Lotta.

- Jag har en aning svårt att förstå åklagarens beslut. Jag blev besviken och undrar om åklagaren har tillräcklig förståelse för funktionsnedsättning, personlig assistans och hjälpmedel, säger jurist Elli Björkberg vid Synskadades förbund.

Överinspektör Jenny Rintala vid arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket påpekar att arbetarskyddsmyndigheterna i sin tillsyn utgår från diskrimineringslagen medan åklagare fattar beslut utgående från strafflagen.

- Vi tillämpar ett stadgande om delad bevisbörda som gör att det är lättare att slå fast att någon diskriminerats. Om det utgående från den fakta som kommer fram går att göra ett antagande om diskriminering måste arbetsgivaren visa att det inte handlar om diskriminering. Kan arbetsgivaren inte göra det har diskriminering skett, säger Rintala.

Åklagaren har däremot hela bevisbördan för att visa att diskriminering skett.

Företaget hann inte reda ut vilka specialåtgärder som krävs

Yle Huvudstadsregionen har försökt få en intervju med en representant för företaget där Lotta sökte jobb, men företagets representant har inte svarat på e-post.

I förundersökningen har representanten förklarat att Lotta inte intervjuades eftersom han inte hunnit reda ut vilka specialåtgärder som krävs för att stödja en synskadad persons arbetsprestation. Dessutom hade företaget redan hittat en lämplig arbetstagare.

"Jag har blivit presenterad med orden hon är blind, men intelligent"

Jobbet som koordinator gick Lotta förbi men efter det har hon haft två olika jobb.

- Jag fick ett annat jobb samma höst och har efter det som hände inte stött på osakligt bemötande för att jag är synskadad.

Sitt nuvarande jobb fick hon i våras, bara några månader efter att hon fick gå från det föregående på grund av samarbetsförhandlingar.

- Som blind finns det vissa jobb man inte kan göra och förstås inverkar jobbsituationen inom den bransch man valt. Men fortfarande märks det att blindhet ses som en mental störning och inte som ett skadat sinne, vilket det egentligen är. Jag har blivit presenterad med orden hon är blind, men intelligent.

- Kännedom om vad en blind person kan göra borde öka. Alla känner inte någon som är blind och därför har vissa starka fördomar.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen