Hoppa till huvudinnehåll

Sakta och osäkert på klimatmötet i Madrid – inga av de viktigaste frågorna är lösta och tiden rinner ut

Klimatmötet i Madrid 2019
EU:s paviljong på klimatmötet i Madrid. Klimatmötet i Madrid 2019 Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

På klimatmötet i Madrid går förhandlingarna trögt framåt än en gång. Man har inte kommit överens i någon av de viktigaste frågorna och är efter i tidtabellen. Miljöministrarna från de närmare 200 länder som är med på mötet har nu bara några dagar på sig att nå resultat.

Sakta och osäkert, så kan man beskriva förhandlingarna under FN:s klimatmöte i Madrid. Förhandlingarna stampar på stället och frustrationen ökar.

– Förhandlingarna har ju varit rätt svåra hittills och de har inte framskridit så snabbt och enligt den tidsplan som man hade tänkt på förhand, söger Mia Rahunen, klimatexpert vid Världsnaturfonden WWF i Finland.

Enligt Rahunen är det ändå inte överraskande.

– Det är svåra och komplicerade frågor de här sista tekniska detaljerna kring implementeringen av Parisavtalet.

Klimatmötet i Madrid
Miljöministrar från närmare 200 länder är med på mötet Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

Brasilien sätter sig som väntat på tvären

Den svåraste frågan har som väntat visat sig vara de så kallade marknadsmekanismerna.

Den här frågan sköts upp från fjolårets möte i Polen till årets möte för att man inte lyckades komma överens, främst för att Brasilien stretade emot.

Det gäller alltså regler för de klimatåtgärder som ett land finansierar i ett annat land för att kompensera för sina utsläpp.

Som det är nu kan utsläppsminskningen räknas båda länderna till godo, alltså räknas dubbelt.

– Vi behöver tydliga och starka regler som verkligen garanterar att det leder till nya ökade utsläppsminskningar, säger Mia Rahunen.

– Och det har diskuterats mycket om den här dubbelräkningen till exempel. Och det låter enkelt och självklart att så här borde reglerna vara, men så är det nog inte och det är nog den största förhandlingsfrågan här i Madrid.

Mia Rahunen vid WWF
Mia Rahunen vid WWF i Finland Mia Rahunen vid WWF Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Världsnaturfonden

Också på det här mötet är det Brasilien som har satt sig på tvären i den här frågan.

– Brasilien är ganska isolerad med det just nu och om inte Brasilien börjar ändra sig så är det svårt att komma fram till något resultat.

Klimatmötet i Madrid
Mötessalen på klimatmötet i Madrid Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

Det handlar mycket om pengar. Brasilien har satsat stort på klimatkompensering i andra länder och är rädd för att förlora sina investeringar i och med nya regler.

Pengar stor stötesten

Pengar överlag är en stor stötesten på klimatmötet.

En annan av de viktiga frågorna som man käbblar om är hur fattiga länder ska kompenseras för skador som orsakas av klimatförändringen och hur man ska hjälpa länderna att anpassa sig till ett förändrat klimat.

– De rikare länderna säger i princip att "ja vi måste göra mer, det här är viktigt". Men ändå finns det inte ett tillräckligt stort stöd för nya öronmärkta pengar just för förlust och skador förorsakade av klimatförändringen, säger Mia Rahunen.

Enligt henne kan det vara en tröskelfråga för utvecklingsländerna.

Klimatmötet i Madrid
Stillahavsländerna hör till de länder som anser att de borde få mera understöd för skador orsakade av klimatförändringen Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

U-länderna tycker att de borde få mer understöd, medan de rika länderna inte är redo att lägga ut med så mycket pengar.

USA sticker ut på klimatmötet

Det land som sticker ut mycket på klimatkonferensen i Madrid är USA.

Landet kommer att lämna Parisavtalet nästa höst, men är trots allt synligt med på konferensen.

– Vi vill sända budskapet att oberoende av vad landets ledning i Washington säger så görs det mycket i USA för att motverka klimatförändringen, säger Elan Strait vid Världsnaturfonden WWF i USA.

Strait säger att USA vill försäkra omvärlden om att delstater, städer, företag och organisationer vidtar åtgärder.

– Faktum är att delstater och städer i USA har mycket makt att själva göra som de vill när det gäller till exempel energipolitik, transportpolitik och så vidare, säger Strait.

Klimatmötet i Madrid
Många organisationer är med på klimatmötet för att försöka sporra beslutsfattarna att skärpa sina klimatmål Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

Strait tror att det bara är en tidsfråga innan USA:s regering måste lyssna till kraven från majoriteten av amerikanerna när det gäller klimatförändringen.

– Man kan inte ignorera allmänheten, man kan inte ignorera vetenskapen och man kan inte ignorera effekterna av klimatförändringen.

– Vi kan dra oss ur Parisavtalet men vi kan inte dra oss ur klimatförändringen, säger Strait.

"Vi kan göra det"-andan har minskat

När Parisavtalet klubbades igenom för fyra år sedan fanns det en stark "vi kan göra det"-anda.

Sedan dess verkar det ändå som om ambitionerna har minskat för varje år. Och det är svårt att komma fram till verkliga resultat på klimatmötena.

Alla vet att någonting måste göras men när det kommer till kritan saknas den politiska viljan.

Klimatmötet i Madrid
Indien hör till de länder som släpper ut mest koldioxid i världen Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

– Jag tror att det delvis är för att de stora förorenande länderna lite vaktar på varandra att vem är den som ska röra på sig först och vem ska göra först och hur, säger Mia Rahunen, klimatexpert vid WWF i Finland.

Enligt henne kunde EU ta ledarrollen ganska lätt genom att uppdatera sina egna mål för år 2030 så att de skulle vara i linje med 1,5 graders-målet.

Avgörande klimatmöte i Glasgow nästa år

Klimatmötet i Madrid banar väg för nästa års avgörande klimatmötet i Glasgow i Skottland. Det är då som alla länder ska lämna in nationella planer för hur de ska minska koldioxidutsläppen.

Klimatmötet i Madrid
I Glasgow gäller det att göra det som står här Klimatmötet i Madrid Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt klimatmöten

Ländernas nuvarande utsläppsmål är inställda på en tre graders uppvärmning, och för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader behövs det femfaldiga åtgärder.

Frågan är alltså om länderna är redo att skärpa sina utsläppsmål så mycket.

Hittills har 68, i huvudsak små, länder meddelat att de är redo att skärpa målen, men hur stora nedsmutsare som Kina tänker göra återstår att se.

Och det som nu skulle behövas är ett positivt budskap säger Mia Rahunen.

– Oavsett hur det går med de tekniska förhandlingspunkterna i Madrid och om man kommer till bra resultat där eller inte, så skulle det vara jätteviktigt att det i slutdeklarationen från Madrid skulle stå att länderna tar det här på allvar och kommer med nya ökade klimatmål nästa år.

Rahunen säger att länderna här på mötet känner sig pressade.

– De hör allt det som hela världen skriker om starkare klimatåtgärder. Så det som länderna borde göra är att säga att ja vi har hört er. Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Målet på 1,5 grader håller på att glida iväg. Och vi tar det här på allvar och vi lovar att vi nästa år kommer att ha mer ambitiösa klimatmål som baserar sig på den nyaste vetenskapliga forskningen.

– Vi skulle verkligen behöva en stark, positiv gnista i den här processen. Speciellt den här veckan när det går lite trögt. Det skulle underlätta, säger hon.

Ympäristö- ja ilmastoministeri Krista Mikkonen  Madridin ilmastokokouksessa
Miljöminister Krista Mikkonen Ympäristö- ja ilmastoministeri Krista Mikkonen Madridin ilmastokokouksessa Bild: Antti Lähteenmäki / Yle Krista Mikkonen,minister,klimatmöten

Miljöminister Krista Mikkonen säger att förutom att nå resultat på mötet så skulle det vara viktigt att få ut ett starkt budskap om att vi nu snabbt måste komma framåt och öka ambitionsnivån.

– Vi måste basera våra beslut om utsläppsminskningar på vetenskapen, det skulle politiskt vara det viktigaste, säger Mikkonen.

Läs också