Hoppa till huvudinnehåll

Yles enkät: Finländare understöder kärnkraft som ett verktyg i kampen mot klimatförändringen - speciellt unga anser det vara en hållbar energiform

Iiris Nihti
Studenten Iiris Nihti ser kärnkraft som en trygg energiform i Finland. Kärnkraft har sina problem, men de är mindre än hos fossila bränslen, säger hon. Iiris Nihti Bild: Markku Pitkänen / Yle kärnkraft,Iiris Nihti

Nästan hälften av finländarna anser att kärnkraft är ett hållbart alternativ när man vill begränsa klimatförändringen.

Vi ställde frågan så här:

EU vill rikta finansiering till energiformer som är hållbara ur klimatsynpunkt. Anser ni att kärnkraft är en hållbar lösning när man vill begränsa klimatförändringen?

Finländarna svarade så här:

  • 48 % anser att kärnkraft är hållbart
  • 35 % anser att kärnkraft inte är hållbart
  • 17 % har ingen klar åsikt
  • Resultatet avspeglar finländarnas praktiska inställning till kärnkraft bedömer Sanna Syri, professor i energiteknik och - hushållning.

    - En förklaring är förmodligen att vi har utmärkta erfarenheter av existerande kärnkraftverk. Deras utnyttjandegrad är i världsklass, säger Syri.

    God utnyttjandegrad betyder att de finländska kärnkraftverk som finns i Lovisa och Olkiluoto pålitligt har producerat elektricitet under årtionden.

    grafik för att ange inställning till kärnkraft
    grafik för att ange inställning till kärnkraft Bild: Mikko Airikka/YLE Grafik,kärnkraft

    Starkt stöd för kärnkraft hos unga

    Under de senaste åren har de ungas miljörörelse under ledning av Greta Thunberg högljutt krävt en ambitiös miljöpolitik.

    Enligt Yles förfrågan ser kärnkraften ut att duga som ett verktyg i kampen mot klimatförändringen. I den yngsta svarsgruppen, alltså 15 - 24 -åringarna finns det största antalet anhängare.

    Resultatet fördelar sig så här.

    • 52 % av de svarande anser att kärnkraft är hållbart
    • 29 % svarade nekande på frågan
    • 19 % kunde inte ange sin ståndpunkt

    För den här artikeln frågade vi ungdomar vi mötte vid Aalto universitetets metrostation i Esbo om deras inställning till kärnkraft.

    Iiris Nihti, 22 år, som läser energi - och miljöteknik är välbekant med ämnet genom sina studier. Hon antar att ungdomarnas svar präglas av en medvetenhet om hur miljöförändringarna framskrider.

    - Jag antar att människor är ganska vakna i frågan och medvetna om att kärnkraft är ganska tryggt. Förstås finns där problem, men problemen med fossilt bränsle är större, säger Nihti.

    grafik för att ange inställning till kärnkraft
    grafik för att ange inställning till kärnkraft Bild: Miko Airikka / YLE kärnkraft,Grafik

    Nihti anser ändå att kärnkraft är en tillfällig lösning. I framtiden får förnybar energi en allt större roll och, när det lyckas, även fusionsenergi.

    Emot oss kommer också en annan energi- och miljöteknikstudent, Sakarias Paaso.

    Han säger sig understöda kärnkraft för att det inte ger koldioxidutsläpp. En del unga motsätter sig kärnkraft på grund av kärnavfallet, antar Paaso.

    -Kärnavfall upplevs som en risk, själv upplever jag inte att det är en stor risk, säger han.

    Det är svårt att hitta ungdomar i Otnäs för en intervju som skulle motsätta sig kärnkraft. Situationen kan förklaras av att här rör sig mycket ungdomar som studerar inom tekniska branscher och blivande diplomingenjörer.

    I konst- och planeringshögskolans rökruta förhåller man sig mera reserverat till kärnkraft. Men ungdomarna hinner inte under en föreläsningspaus förklara sina ståndpunkter närmare.

    Enligt Yles förfrågan delar sig stödet för kärnkraft kraftigt enligt
    kön.

    • 68 % av männen anser att kärnkraft är hållbart, 22 % tycker inte det och 10 % kan inte säga.
    • Av kvinnorna tycker bara 29 % att kärnkraft är hållbart, 47 % tycker inte det och 24 % kan inte säga.
    Sakarias Paaso
    Helsingforsstudenten Sakari Paaso bedömer att kärnkraftens risker kan kontrolleras i Finland. Sakarias Paaso Bild: Markku Pitkänen / Yle kärnkraft

    Det behövs enorma mängder utsläppsfri el

    Kärnkraften är aktuell igen eftersom det pågår en häftig debatt om energiformens ställning i EU. Den heta frågan är om kärnkraft ska få den ekomärkning som planeras för finansiella sektorn eller inte.

    Ekomärkningens uppgift är att informera investerare, pensionsfonder och finansieringsbolag om vilka energiformer som ur miljösynpunkt är hållbara investeringsobjekt. Läs mera här.

    Enligt Finsk Energiindustri som representerar energiföretag kan finansieringen av kärnkraftsprojekt försvåras ifall kärnkraften blir utanför ekomärkningen.

    Det här kan i sin tur göra det svårare att uppfylla utsläppsmålen.

    Att producera el med kärnkraft ger inte direkta koldioxidutsläpp, men radioaktivt kärnavfall är ett skavande problem i många EU-länder.

    Enligt Europakommissionen behöver EU kärnkraft jämsides med förnybar energi för att de stränga utsläppsmålen ska kunna uppnås.

    Kommissionen strävar efter klimatneutralitet för EU fram till år 2050. Då skulle EU-länderna kunna producera bara så mycket utsläpp årligen som till exempel skogarna binder koldioxid.

    Professor Sanna Syri påpekar att 30 år är en mycket kort tid. Kommissionen har beräknat att fram till år 2050 borde EU:s elproduktion växa två och en halv gånger från nuvarande nivå.

    - Även om man uppskattar att förnybar energi kommer att gå framåt mycket kraftigt fram till år 2050 så behöver vi ändå kärnkraft, säger Syri.

    Sanna Syri
    EU har oerhört svårt att uppnå koldioxidneutralitet på 30 år utan kärnkraft, bedömer professor Sanna Syri. Sanna Syri Bild: Markku Pitkänen / Yle kärnkraft,Sanna Syri

    Europas stormakter på kollisionskurs

    Bakgrunden till kärnkraftskontroversen är de motsatta linjer EU:s stormakter Tyskland och Frankrike driver i sin energipolitik.

    Tyskland har för avsikt att i början av nästa årtionde avveckla sin kärnkraft. Medan Frankrike å sin sida producerar lejonparten av sin el med kärnkraft.

    Därför vill Tyskland förpassa kärnkraften utanför ekomärkningen, medan Frankrike kräver att den finns med.

    Finland som EU:s ordförandeland har drivit en linje där kärnkraft räknas som hållbar.

    Kärnkraftskontroversen är en utlöpare i ett omfattande paket om hållbar finansiering. Förra torsdagen uppnåddes ett förhandsresultat
    i förhandlingarna mellan medlemsstater, Europaparlamentet och kommissionen.

    I kompromissförslaget utesluts inte kärnkraften direkt. Men i praktiken kommer det att bli mycket svårt att framställa den som en "grön investering".

    I dag på onsdag tar ambassadörerna som representerar medlemsstaterna ställning till förhandlingsresultatet. Därefter åker hela paketet till Europaparlamentet för godkännande.

    Hur går det till slut för kärnkraften? Det klarnar förmodligen först på nästa års sida.

    Kärnkraften täcker nu ungefär 25 % av EU-ländernas behov av elektricitet. Men största delen av kärnkraftverken är äldre än 30 år och behöver förnyas innan år 2050.

    Enligt kommissionens uppskattningar behöver kärnkraftverken investeringar för ungefär 400 miljarder euro fram till 2050. Därför kan finansieringssektorns ekomärkning ha en stor betydelse.

    Så här gjordes enkäten:

    • Den av Yle beställda enkäten gjordes av Taloustutkimus Oy
    • Cirka tusen personer svarade på enkäten i slutet av november
    • Enkätens felmarginal är högst +/- 3,2 procentenheter

    Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel skriven av Antti Koistinen.

    Läs också

    Klimat