Hoppa till huvudinnehåll

Tycker du att frågan om al-Hol är krånglig? Det är den – men vi ger dig svar på fem centrala frågor om finländarna på lägret

Tre kvinnor i svart burka.
Al-Hol-lägret har planerats för 10 000 personer, men nu vistas 70 000 personer i lägret. I lägret är det brist på rent vatten, mat och mediciner. Tre kvinnor i svart burka. al-Hol,Islamiska staten (IS),lägret al-Hol

Frågan om att ta hem finländarna från al-Hol-lägret i Syrien har blivit en politiskt mycket känslig fråga. Regeringen har valt att ge mycket knapphändig information och det har lett till spekulationer och en uppsjö av rykten om vad som egentligen är på gång.

Vi svar på fem centrala frågor som gäller de finländska kvinnorna och barnen i al-Hol.

1. Vilka är förhållandena i flyktinglägret al-Hol?

I lägret finns omkring 70 000 personer, som har samlats in från områden som har kontrollerats av terrororganisationen IS. De humanitära förhållandena i lägret är mycket svåra. Lägret påminner om ett fångläger och vaktas av kurdiska soldater.

I lägret finns ungefär 40 finländare, varav ungefär tio är kvinnor och resten är barn. Några av de finländska barnen är föräldralösa och tas omhand av de andra finländska mammorna i lägret.

Yles utrikesreporter Antti Kuronen har besökt al-Hol och träffat finländarna i tältlägret två gånger och håller kontakt med dem. Finländarna lever i ett inhägnat område med 20 000 andra personer och Kuronen beskriver det som fängelselika förhållanden.

– Nu regnar det mycket och blir kallt på nätterna, närmare noll grader. Kölden är svår och de har bristfälliga kläder. Det är ett läger med tuffa omständigheter, säger Kuronen.

Två kvinnor klädda i svart burka och ett litet barn.
En del av de finländska barnen kom till Syrien tillsammans med sina föräldrar, men de flesta har fötts i Syrien. Två kvinnor klädda i svart burka och ett litet barn. Bild: /All Over Press al-Hol,lägret al-Hol

2. Vad säger FN:s barnkonvention?

Finland har ratificerat FN:s barnkonvention och det innebär att staten måste skydda och sörja för barnens säkerhet.

I al-Hol har barnen inte möjlighet att få tillräcklig hälsovård, näring, skydd eller utbildning. Enligt FN:s barnkonvention är det därför Finlands skyldighet att ta hem barnen.

Enligt uppgifter i medierna har det gjorts barnskyddsanmälningar om alla finländska barn i al-Hol. Om barnen kommer till Finland är det alltså barnskyddet som ska fatta beslut om ifall barnen behöver placeras någon annanstans än hos sina föräldrar.

Justitiekansler Tuomas Pöysti anser att Finlands grundlag och FN:s barnkonvention är en grund för att Finland ska ta hem åtminstone barnen från al-Hol.

3. Kan man ta hem endast barnen och lämna kvar mammorna?

Ingen av mammorna har veterligen gett sitt medgivande till att skicka endast barnen till Finland. De kurdiska myndigheterna har också meddelat att de inte godkänner att mammorna och barnen skiljs åt.

Centerpartiets Katri Kulmuni sa i går på onsdag att Centern endast vill ha hem barnen, men inte mammorna.

Enligt Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet, går barnens rättigheter före allt annat. Varje barns situation måste övervägas individuellt.

– Jag anser att barnens situation inte går att utvärderas i lägret och då uppstår automatiskt en situation att både barnen och mammorna kommer hem från lägret. Utvärderingen i Finland kan sedan leda till att man anser att det är bäst för barnet att det omhändertas, sa Ojanen i tv-programmet A-studio på onsdagen.

Skyddspolisen anser att det är en säkerhetsrisk att mammorna återvänder till Finland. Barnens rättigheter måste ändå gå före det här, bedömer Ojanen.

Kvinnor i svarta burkor står i kö och två män talar med dem.
De flesta av de finländska kvinnorna reste till Syrien redan 2012-2013. Kvinnor i svarta burkor står i kö och två män talar med dem. Bild: /All Over Press al-Hol,lägret al-Hol

4. Är mammorna farliga terrorister?

Kvinnorna har kopplingar till terrororganisationen IS. Enligt Skyddspolisen har kvinnorna deltagit i olika stödfunktioner, som till exempel att ta fram propaganda och värva nya medlemmar.

– Vi bedömer att kvinnor, som eventuellt kommer tillbaka från området, sannolikt fortsätter med sin terroristiska verksamhet, nätverkar sinsemellan och integreras med inhemska jihadistiska nätverk, skriver Skyddspolisens kommunikatör Minna Passi till Helsingin Sanomat.

Det är oklart om de finländska kvinnorna i lägret har gjort sig skyldiga till brott eller inte, eftersom de inte har ställts inför domstol.

5. Finns det ett politiskt beslut att ta hem finländarna från al-Hol?

– Nej, regeringen har inte fattat ett beslut om att aktivt ta hem alla kvinnor och barn. Myndigheterna har ändå en lagstadgad skyldighet att handla och den skyldigheten gäller oberoende av om det finns något politiskt beslut, anser Ojanen.

Utrikesministeriet och andra myndigheter kan alltså inte låta bli att göra någonting för att få hem finländarna, även om det inte finns ett politiskt beslut.

– Enligt statsrådslagen kan en ministers beslutanderätt flyttas till statsrådet om frågan är vittgående och principiellt viktig. Den här frågan kan anses vara en sådan och därför finns det möjlighet för statsrådet att fatta beslut, säger Ojanen.

Regeringen kan ändå låta bli att fatta ett politiskt beslut om att ta hem finländarna. Trots det kvarstår myndigheternas skyldighet att handla i frågan.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes