Hoppa till huvudinnehåll

Inrikesminsteriets tjänsteman om kvinnorna och barnen på omtvistat flyktingläger: "Det finns många exempel på hur personer fått stöd att ändra på våldsbejakande tankemönster"

Fruar och barn till medlemmar i terrorisrörelsen IS på lägret al-Hol i Syrien i juni 2019. (Kvinnornas nationalitet är okänd).
Barn och hustrur till medlemmar i extremiströrelsen IS på lägret al-Hol i Syrien i juni 2019. Fruar och barn till medlemmar i terrorisrörelsen IS på lägret al-Hol i Syrien i juni 2019. (Kvinnornas nationalitet är okänd). Bild: Ahmed Mardnli / EPA al-Hol,Syrien,Islamiska staten (IS)

De finländska myndigheterna har beredskap att ta hand om de finländska barn och deras mödrar som befinner sig på flyktinglägret al-Hol i Syrien. Också tidigare har man tagit hand om barn som upplevt våld och extrema situationer. I världen finns också många positiva exempel på hur barn fått stöd att komma ifrån våldsbejakande tankemönster.

Experter har bedömt att personerna befinner sig i livsfara och enligt utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna) försöker ministeriet finna en laglig väg att ta dem till Finland.

Men också Inrikesministeriet har en central roll eftersom förberedelser för en eventuell hemkomst av personerna gjorts där. I Finland började man redan år 2017 förbereda sig för att personer som åkt till Syrien och anslutit sig till islamistiska extremistgrupper där skulle återvända.

- Det handlar förstås i sista hand om ifall vi ger en möjlighet åt barn som är oskyldiga till att de befinner sig i området att återvända och få ett normalt liv, eller lämnas de där.

Så beskriver Tarja Mankkinen, utvecklingschef på Inrikesministeriets polisavdelning, situationen.

Erfarenhet finns

Tarja Mankkinen lyfter fram barnkonventionen.

- Finland har genom konventionen om barnets rättigheter förbundit sig till att i första hand skydda barnen och i vissa fall innebär det också att de inte ska separeras från sina mammor.

-Dessutom har alla finländska medborgare rätt att återvända till Finland, och det ändrar inte fastän myndigheterna inte skulle agera, poängterar Mankkinen.

Den politiska tvisten kring huruvida de finländska medborgare som befinner sig i al-Hol med myndigheternas hjälp ska tas hem från lägret, har gått på högvarv den senaste tiden. Men finländska myndigheter har naturligtvis erfarenhet av att hjälpa barn som utsatts för våld och traumatiska händelser. Till exempel gäller det här barn som levt på flyktingläger, säger Mankkinen.

- Det som skiljer den här situationen från de mer sedvanliga är förstås att barnen utsatts för ideologisk extremism.

Men det finns många exempel på situationer där människor fått stöd att ändra sina våldsbejakande tankemönster, berättar Mankkinen som jobbat med att förebygga radikalisering. Det här är också en fråga som det forskats i.

Det är även skäl att komma ihåg att den våldsamma radikalismen också fått personer som vuxit upp i gynnsamma omständigheter i sitt grepp. Det är alltså allt annat än en svartvit fråga det handlar om.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes