Hoppa till huvudinnehåll

Yttrandefriheten ser igen ut att bli diskussionsämne i Kimitoöns revisionsnämnd

Kimitoöns fullmäktigeklubba
Öppenheten är ibland omstridd i det kommunala beslutsfattandet. Kimitoöns fullmäktigeklubba Bild: Yle/Monica Forssell fullmäktigeklubba

På måndag samlas revisionsnämnden som avsattes för ett år sedan i Kimitoön för första gången igen. Inför måndagens möte uppmanas Kimitoöns revisionsnämnd att ta sin tystnadsplikt på allvar.

Janne Salonen (obunden), som nu återtar sin plats i nämnden som viceordförande reagerar starkt på innehållet i föredragningslistan, som innehåller en bilaga på nästan 4 sidor, som består av ett utdrag ur kommunallagen samt en del som redogör för god sed och gängse praxis i nämndarbetet.

- Jag tolkar bilagan som att man försöker ge instruktioner som ännu en gång begränsar den enskilda medlemmens yttrandefrihet. Har man inte lärt sig någonting efter förvaltningsdomstolens beslut, där man konstaterade att nämnden inte kan göra något sådant?

Salonen önskar att man i revisionsnämnden nu kunde gå igenom det senaste årets händelser och förvaltningsdomstolens domslut i god anda och ta lärdom av det, så att arbetet i nämnden kan fortsätta.

Janne Salonen står vid talarstolen.
Janne Salonen förundrar sig över revisionsnämndens verksamhetsprinciper och arbetssätt. Janne Salonen står vid talarstolen. Bild: Amanda Vikman/YLE person,janne salonen

Kristian Lindroos (SFP), ordförande i revisionsnämnden, ser måndagens möte som ett möte bland alla andra. Han berättar att bilagan med verksamhetsprinciper och arbetssätt finns med på föredragningslistan med tanken att den ska fungera som ett underlag för diskussion under mötet.

- Det här är en sak som diskuteras jättemycket i revisionsnämnder runt omkring i dagens läge.

Kristian Lindroos, politiker (SFP) och fastigehtsförmedlare på Kimitoön.
Kristian Lindroos vill ta upp nämndens verksamhetsprinciper och arbetssätt upp till diskussion på måndagens möte. Kristian Lindroos, politiker (SFP) och fastigehtsförmedlare på Kimitoön. Bild: Yle/Monica Forssell kristian lindroos

Den sista delen av bilagan, som redogör för god sed och gängse praxis och där frågan om medlemmarnas tystnadsplikt nämns säger sig Lindroos ha lånat från en grannkommun.

- Jag är ordförande och föredragande i nämnden och jag tycker att det är bättre att ta någonting som någon annan redan har godkänt, än att jag börjar hitta på något från eget huvud.

Offentlighetsprincipen viktig och tryggad i grundlagen, men ändå uppstår konflikter

Janne Salminen, som är professor i offentlig förvaltning vid Åbo universitet berättar att vi i Norden överlag är mycket stolta över att ärenden diskuteras offentligt, men att det också kan leda till konflikter, till exempel i det kommunala beslutsfattandet. Det som händer i verkligheten motsvarar inte alltid de principer som vi har.

- Vi pratar ju ofta om att vi är väldigt öppna i förvaltningen, att offentlighetsprincipen är väldigt stark och att alla som tar del i offentlig verksamhet har väldigt stark yttrandefrihet. Men ibland verkar det inte vara så i praktiken, utan när ärenden faktiskt diskuteras, så är alltid inte allt så fint, att de diskuteras öppet.

Det som skett på Kimitoön ser Salminen inte alls som unikt, men det gäller att se till att allt går rätt till.

- Jag tror att det är mycket sådant här som händer i kommunerna överhuvudtaget i Finland. Men det är ju bra att domstolen till exempel i det här fallet har varit väldigt klar i den yttrandefrihet som en enskild person har beträffande kommunala ärenden.

Men i vilken mån kan man då begränsa nämndmedlemmars rätt att diskutera olika frågor som rör till exempel det kommunala beslutsfattandet?

- Offentlighetsprincipen är väldigt stark. Den styr kommunens verksamhet och också den verksamhet som sker i nämnderna i kommunen. Men individen har också en väldigt stark yttrandefrihet.

Även om diskussionerna är konfidentiella, så har alla möjlighet att öppet diskutera sina egna åsikter beträffande ärenden

Både offentlighetsprincipen och yttrandefriheten baserar sig på grundlagen och därför kan en praktisk arbetsordning i kommunens nämnder inte begränsa de rättigheter som står i grundlagen.

I det beslutsfattandet i nämnder och i fullmäktige, ser det lite olika ut, förklarar Salminen.

- Ser man på kommunernas olika organ, så är kommunfullmäktiges möten öppna och offentliga för alla. Men det är däremot inte nämndernas möten, utan de sker bakom stängda dörrar, ifall inte nämnden själv beslutar annorlunda. På det sättet är diskussionerna som förs i nämnden konfidentiella.

Men yttrandefriheten ger ändå en enskild medlem rätt att uttrycka sin åsikt, fortsätter Salminen.

- Även om diskussionerna är konfidentiella, så har alla möjlighet att öppet diskutera sina egna åsikter beträffande ärenden. Men det går inte att diskutera de samtal som förts bakom stängda dörrar.

Vissa ärenden kan också i sig vara sekretessbelagda. Sådana ärenden kan man inte diskutera alls. Men det beror också på ärendet i sig.

- Men på en allmän nivå kan man inte bestämma att alla ska vara tysta. Det hör till all offentlig verksamhet att allt i princip är offentligt, poängterar Salminen.

Att arbetssätt och praxis diskuteras inom det kommunala beslutsfattande är bra, tycker Janne Salminen, men även då måste man hålla sig till de ramarna som lagen ger.

- De som är med i olika beslutsfattande organ i kommunerna är ju inte jurister, de är i princip lekmän, så det är ju alltid bra att skola och diskutera olika arbetssätt. Men sedan måste var och en, även de som skolar beslutsfattarna, förstå att man inte kan i sådana här riktlinjer fatta beslut som är mot lagstiftningen eller grundlagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland