Hoppa till huvudinnehåll

Finlandsvenskhet och körsång går hand i hand – men får alla vara med i gemenskapen?

Körsång
De som sjunger i en kör mår bra, ifall de sjunger i en kör som de mår bra i, säger Ros-Mari Djupsund. Körsång Bild: Camilla Andersson kör

Sång är en viktig del av den finlandssvenska kulturen: från körsång till snapsvisor.

Ros-Mari Djupsund har skrivit sin doktorsavhandling i musikvetenskap vid Åbo Akademi om identitet, gemenskap och utanförskap i finlandssvensk sång.

En blond kvinna iklädd svart jacka står framför ett grönområde.
Ros-Mari Djupsund har forskat i gemenskap inom finlandssvensk sång. En blond kvinna iklädd svart jacka står framför ett grönområde. Bild: Andrea Wiklund/Yle forskare,Åbo Akademi,ros-mari djupsund

I avhandlingen granskar hon olika former av hur finlandssvenskhet skapas genom sång och hur man drar gränser mot andra grupper.

- I början av 2000-talet talade man mycket om att alla finlandssvenskar sjunger i kör och att det är en del av vårt sociala kapital. Vårt starka sociala kapital ses i sin tur som orsaken till att finlandssvenskar mår så bra, säger Djupsund.

Men mår faktiskt alla bra av att sjunga i kör?

- Rent kroppsligt mår man bra av att sjunga, speciellt sådant som man tycker om. Då man ser på gemenskapen gäller det samma som för andra grupper: gemenskapen måste grunda sig på gemensamma värderingar för att skapa ett välmående. Man kan alltså säga att de som sjunger i en kör mår bra, ifall de sjunger i en kör som de mår bra i, säger Djupsund och skrattar.

En gemenskap kan samtidigt skapa ett utanförskap. Vissa känner till exempel att de inte är tillräckligt bra för att få vara med i vissa körer.

I en fallstudie som användes för avhandlingen undersökte Djupsund bland annat en så kallad "kör för alla-kör", där man till största del sjunger unisont.

- I de flesta andra körer sjunger man vanligtvis i stämmor. Det gör att det blir en skillnad mellan de som sjunger i kör för alla och de som sjunger i de övriga körerna. Då blir det bli en känsla av utanförskap i förhållande till den gemenskapen som verkar finnas mellan de andra körerna.

Kör för alla-körer är inte heller medlemmar i Finlands svenska sång- och musikförbund.

- Men det som jag vill uppmärksamma här är alltså att det inte är en självklarhet att alla körer får vara med i gemenskapen, och jag vill inte bara fokusera på det som skapar gemenskap.

Snapsvisor skapar identitet

Förutom körsång har Djupsund också undersökt snapsvisor som ett finlandssvenskt kulturellt fenomen.

- I och med de snapsvisetävlingar som fick sin början i Sverige, började man skriva nya snapsvisor. Finlandssvenskarna var först inbjudna till tävlingarna i Sverige, men eftersom finlandssvenskarna var så bra på det fick de senare starta egna tävlingar i Finland i stället.

Ett fat med kräftor, dukat på ett bord.
Vad vore en kräftskiva utan snapsvisorna? Ett fat med kräftor, dukat på ett bord. Bild: YLE/Eila Haikarainen snapsvisa

Finlands snapsvisetävling brukar få in väldigt många bidrag från runtom Svenskfinland, av vilka en jury sedan väljer ut de 10 bästa som går till final.

- Det jämför jag med hur man på 1800-talet samlade in folkvisor och då valde ut de som passade den ideologin och de värderingar som man ansåg att skulle stå för finlandssvenskhet. På samma sätt gör man i dag med de här snapsvisorna, och de arkiveras också på samma sätt som folkvisorna. Det blir en form av kulturarv.

Snapsvisetraditionen används också som en gränsdragning mot det rikssvenska eller det finska, bland annat genom att förringa de andra grupperna i texten.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland