Hoppa till huvudinnehåll

Hur borde daghemskrisen lösas? "Om småbarnspedagoger strejkar stannar hela samhället"

Leksaker i sand.
Bilden av arbete som småbarnspedagoger behöver bli positivare för att locka fler att söka sig till utbildningen. Leksaker i sand. Bild: Yle/ Frida Lönnroos sandlåda

Personalbristen vid de svenskspråkiga daghemmen i Helsingfors är akut. Vid pedagogiska fakulteten tror man att orsaken till att få vill studera småbarnspedagogik är en negativ bild av yrket och de låga lönerna. Linda Sundberg är snart färdig med sina studier, men kommer inte att söka jobb på ett dagis när hon blivit färdig.

Linda Sundberg är ensamförsörjare med två barn. Enligt henne är det inte ett alternativ att jobba som småbarnspedagog på grund av att lönen inte räcker till.

- Jag har räknat ut att om jag får en småbarnspedagogs lön försvinner de stöd jag nu har rätt till som studerande. Det som blir kvar i handen är ungefär lika mycket som nu.

Sundberg får nu bland annat bostadsstöd, stöd för dagvård och eftermiddagsverksamhet och rabatter som hon får som studeranden.

Vi fyller den kvot som vi nu har nu på 30 platser men vi kan inte tala om att vi skulle ha något söktryck så att vi skulle kunna gallra väldigt mycket― Jan-Erik Mansikka

- Lönen är precis över gränsen så alla bidrag faller bort. Det här känns som ett yrke som många kan göra om man är i ett parförhållande och den andra också har inkomster.

Det här visste Sundberg redan innan hon inledde sina studier. Tanken var aldrig att börja jobba på dagis utan att stödja hennes arbete inom barnkultur.

- Jag visste redan när jag sökte in vilka premisserna var och vilka arbetsförhållanden är.

Antalet utbildningsplatser inte problemet

Personalbrist har redan en längre tid skapat problem inom småbarnsfostran i Helsingfors. I januari år 2020 tvingas Helsingfors erbjuda dagvård på finska åt hälften av alla svenskspråkiga familjer som söker dagvårdsplats.

Sundberg tror inte att problemet går att lösa med att höja antalet utbildningsplatser. Hennes klass består bara av åtta studerande.

- Det är andra saker som först måste åtgärdas, som arbetsförhållanden och lönen. Ingen kommer att söka till den här utbildningen så länge som lönerna är så här låga.

Sällan får man så mycket kärlek och kramar som i det här yrket― Linda Sundberg

Ett minskat intresse för yrket är också något som Jan-Erik Mansikka, universitetslektor vid den pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, märkt av.

- Vi fyller den kvot som vi nu har på 30 platser årligen men vi kan inte tala om något söktryck där vi gallrar väldigt mycket bland de sökande, säger Mansikka.

Vad det låga intresset beror på kan Mansikka inte ge ett exakt svar på. Han tror att det beror på flera olika saker. Mansikka nämner lönen men poängterar att han inte tror att den ensam är den avgörande faktorn.

- Statusen som yrket har kan också påverka. Jag tror att negativa nyheterna bidrar och samverkar med att man funderar om man ska söka sig till en bransch med den här lönenivån.

Lyfta fram det positiva

För att locka fler att söka sig till yrket borde man både enligt Sundberg lyfta fram de positiva sidorna av arbetet.

- Yrket har svartmålats i samband med krisen så man borde kanske gå ut och förklara hur ljuvligt det är. Det är en rikedom att hela tiden få bli speglad av barn och att få vara i den där glädjen, fantasin och kreativiteten. Sällan får man så mycket kärlek och kramar som i det här yrket, säger Sundberg.

Mansikka är inne samma linje. Han tror att de som jobbar inom småbarnspedagogiken kunde lyfta fram det positiva.

- Jag tror att vi på nationell front måste fundera på hur vi ska lyckas skapa mera positiva bilder av yrket. Kanske man kunde bygga upp kampanjer runt detta, säger Mansikka.

Höjd lön löser inte alla problem

Mansikka berätta att ytterligare en positiv signal för yrket skulle vara att höja lönerna. Något han absolut tror att är möjligt om det finns tillräckligt stark politisk vilja bakom.

- Jag tror att det är en väldigt viktig sak att i det här läget ännu mer fästa uppmärksamhet vid det här och faktiskt jobba och lobba för att försöka höja lönerna.

Jag har räknat ut att om jag får en småbarnspedagogs lön försvinner de stöd jag nu har rätt till som studerande. Det som blir kvar i handen är ungefär lika mycket som nu― Linda Sundberg

I början av 2019 höjde Helsingfors, Esbo och Vanda lönerna. Lärare inom småbarnspedagogik får i dag 2 594 euro i månadslön i Helsingfors, 2 610 euro i Esbo och 2 550 euro i Vanda.

Sundberg tror också att studerande, i och med den negativa rapporteringen i medierna, börjar fundera på ifall detta är ett yrke man kan jobba med. För att lösa detta vill också Sundberg se en förändring i lönerna.

- Jag tycker att lönen åtminstone borde börja på en trea. Man borde få bonusar om man går på fortbildningar och är motiverad eller tar an sig extra.

Strejk för att visa var gränsen går

Ett annat alternativ för att synliggöra problemet är att gå i strejk. Enligt Sundberg skulle det vara en tydlig manifestation och markering.

- Om småbarnspedagoger strejkar stannar hela samhället.

- Även om det inte leder någon vart visar det var gränsen står genom att vi står på oss och sätter foten i marken. Och det tror jag att är viktigt, säger Sundberg.

Enligt Jan-Erik Mansikka kunde en strejk möjligen vara ett alternativ.

- Det är en möjlighet om man inte hittar andra utvägar, säger Mansikka.

Personalkris i Helsingfors daghem

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen