Hoppa till huvudinnehåll

Fem år med Kvarken Ports – städernas gemensamma hamnbolag gör ingen vinst men ägarna är nöjda

Lastfartyg i hamnen i Vasa.
Lastfartyg i hamnen i Vasa. Arkivbild. Lastfartyg i hamnen i Vasa. Bild: Yle/Mischa Hietanen hamnar,Vasa,fraktfartyget warmia

Vid årsskiftet har det gått fem år sedan Vasa stad och Umeå kommun slog ihop sina hamnbolag.

Modellen var snudd på unik. Något år tidigare hade nämligen Malmö och Köpenhamn slagit ihop sina hamnar på samma sätt. Alltså två hamnar, i två olika länder, på vardera sidan om vattnet.

Hamnen i Vasa fungerade före 2015 som ett affärsverk inom Vasa stad. En lagändring gjorde att hamnarna inte längre fick fungera som kommunala affärsverk utan skulle fungera som skilda bolag.

- Då började vi titta på om vi skulle bolagisera hamnen som sådan eller ska vi försöka hitta på någonting där vi får synergieffekter, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Större än vad siffrorna anger

Vasa hamn är i en nationell jämförelse av godsvolymer en rätt liten hamn.

Genom att marknadsföra sig tillsammans med den betydligt större hamnen i Umeå får både Vasa och Umeå mer synlighet än var för sig.

Det var det man utgick ifrån då det gemensamma hamnbolaget inledde sin verksamhet 2015.

Tomas Häyry / Kaupunginjohtaja / Vaasa / Kovatalous
Stadsdirektör Tomas Häyry. Tomas Häyry / Kaupunginjohtaja / Vaasa / Kovatalous Bild: Jouni Immonen / Yle

- Det har gått relativt bra. Vi har sökt i vilka former vi ska samarbeta och vad vi ska göra var för sig. Utvecklingen är i alla fall jättepositiv, det är stora projekt och investeringar på gång i båda hamnarna, säger Häyry.

De ekonomiska vinsterna uteblev

Kvarken Ports, som är marknadsföringsnamnet, och Kvarkenhamnar Ab, som bolaget heter, ägs gemensamt, till lika delar av Vasa stad och Umeå kommun.

Bolaget driver verksamheten i hamnarna, men det är fortfarande städerna som äger själva hamnarna. Bolaget är registrerat i Sverige, därför anges resultatet i svenska kronor.

Det gemensamma hamnbolaget har gått med vinst bara ett år, det första verksamhetsåret 2015. Då uppgick vinsten till 2,7 miljoner kronor.

Därefter har förlusterna varit 6,9 miljoner kronor (2016), 8,8 miljoner kronor (2017), och 6,2 miljoner kronor (2018). Några inbesparingar har det alltså inte blivit fråga om.

Fraktfartyg lastas i Umeå hamn.
Umeå hamn. Arkivbild. Fraktfartyg lastas i Umeå hamn. Bild: Yle/Sofi Nordmyr kvarken ports

- Nä, men det har inte varit tanken heller. Hamnen är infrastruktur och kostar i det här skedet mer än den drar in. Men man måste också komma ihåg att vi hade en väldigt lång period i Vasa hamn utan några investeringar alls, och ännu större investeringsbehov i Umeå, säger Häyry.

Avtalet mellan städerna gjordes om 2018

Efter det första förluståret säger Tomas Häyry i en intervju för Yle Österbotten (25.8.2017) att man från stadens sida inte är nöjd med hur Kvarkenhamnars resultat har utvecklats.

Det här sammanfaller med att det ursprungliga treåriga aktionärsavtalet mellan Vasa och Umeå löper ut.

När avtalet ska förnyas från januari 2018 genomförs flera större förändringar. Från och med 2018 kan man säga att man tar ett steg tillbaka.

Både Vasa och Umeå är ense om att fortsätta med det gemensamma hamnbolaget, men man kommer överens om att Vasa står för förluster som uppkommer i Vasa och Umeå för förluster som uppkommer i Umeå.

Vidare preciseras att det i första hand är ägarna (Vasa och Umeå) som ska stå för investeringarna i hamnarna.

Antracit lastas i Koverhar hamn i Hangö.
Kolimporten till Vasa minskade kraftigt 2017. Antracit lastas i Koverhar hamn i Hangö. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,kol,Antracit,Koverhar

Under 2017 avtar importen av kol via Vasa hamn kraftigt, efter att staden gått in för att bli koldioxidneutral på sikt. Det är i sig en bra sak, men för hamnen innebär det ett inkomstbortfall.

Av de dryga 900 000 euro (8,8 miljoner kronor) som Kvarkenhamnars förlust år 2017 utgör är Vasas andel 101 000 euro.

År 2018 gjorde Kvarken Ports filial i Vasa ett överskott på några hundra euro och för år 2019 är prognosen ett överskott på "några hundratusen kronor (något tiotusental euro)", enligt Kvarken Ports vd Teijo Seppelin.

Stora förändringar i hamnen

För närvarande händer det rätt mycket i hamnen i Vasa. Staden har satt igång ett omfattande investeringsprogram som innefattar muddring av hamnbassängen, förnyande av kajer och passagerargångar samt på sikt byggandet av ett par nya kajer.

De här investeringarna görs alltså av staden och inte av Kvarken Ports. Samtidigt håller rederiet Wallenius SOL på att starta upp linjetrafik med ro-ro-fartyg till Antwerpen i Belgien.

- Nu ska vi genomföra de här investeringarna. Vi anknyter och stärker de stråk som vi har byggt upp, till exempel feedertrafiken till Europa (linjen till Antwerpen, red. anm), kopplingen till järnvägsnätet i Sverige och i Finland, samt stråken till Norge och Ryssland, säger Tomas Häyry.

Konkurrens leder till specialisering

Umeå hamn är till fraktmängden mer än dubbelt så stor som Vasa. I Umeå hanterades i fjol 2,3 miljoner ton och i Vasa 0,9 miljoner ton.

Tillsammans kommer man inom Kvarken Ports upp till dryga tre miljoner ton, vilket ändå är mindre än hälften av fraktmängden i Karleby hamn.

Över Karleby fraktas stora mängder bulkvaror (t.ex. järnpellets). I Umeå är hälften av volymen skogsindustrins produkter, medan det i Vasa hanteras mera styckegods. Till det ska förstås tilläggas passagerartrafiken.

Riitta Björkenheim i Vasa flygplats.
Riitta Björkenheim, Vasek. Riitta Björkenheim i Vasa flygplats. Bild: Bildström/Mats Sandström riitta björkenheim

- Konkurrensen mellan hamnarna har gjort att hamnarna har specialiserat sig, säger Riitta Björkenheim, logistikexpert vid Vasaregionens utveckling, Vasek.

Att Vasa är en i sammanhanget liten hamn bekymrar inte henne.

- Om man tittar på volymerna så är ju Vasa en lite hamn, men godsvärdet och innehållet har en större betydelse för industrins flöden särskilt här i regionen, säger Riitta Björkenheim.

Att hamnen i Vasa är en del av Kvarken Ports gör att hamnen får bättre synlighet på till exempel EU-nivå.

Modellen med två hamnar i två länder finns också i Öresundsregionen, där hamnarna i Köpenhamn och Malmö är organiserade på ett liknande sätt som hamnarna i Vasa och Umeå.

- Det är ännu en ovanlig modell men jag tror att det blir vanligare i framtiden. Logistikströmmarna blir större och tydligare. Om man ser på hamnarna från Asien spelar det inte så stor roll i vilket land hamnen finns, bara det finns tillräckliga flöden, säger Björkenheim.

Vasa med i internationellt hamnprojekt

Utmaningarna inför framtiden är ändå många och det gäller också för en liten hamn som Vasa att hålla sig i framkant.

Ett intressant projekt som startar nu är Sea 20, där åtta hamnar i olika delar av världen samarbetar med olika aktörer och med varandra för att ta fram nya lösningar på de mest varierande problem.

- Vasa har blivit valt till det här projektet som den lilla men effektiva hamnen. Andra deltagare är bland andra hamnarna Rotterdam, Trieste, och Hamburg. Vi kommer att få möjlighet att testa olika pilotprojekt inom främst energi och logistik, på ett innovativt och hållbart sätt, säger Björkenheim.

En av de största aktörerna i projektet är Wärtsilä, som också kommer att bli en stor aktör i Vasa hamn, när företagets nya anläggning i hamnens absoluta närhet står klar inom ett par år.

Artikeln ändrad 17.12.2019 kl 10.52: Meningen "För år 2018 har Vasa inte haft del i Kvarkenhamnars förlust och hur utfallet blir år 2019 vet vi om några månader" preciserad med noggrannare uppgifter om resultatet 2018 och prognosen 2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten