Hoppa till huvudinnehåll

Nästa konflikt mellan De gröna och Centern kan handla om hur gruvlagstiftningen ska förnyas – De gröna vill gå flera steg längre än Centern

En lastbil lastad med sprängsten.
Den nuvarande gruvlagen stiftades år 2011. En lastbil lastad med sprängsten. Bild: Mostphotos gruva,gruvdrift,Bergsprängning

Svenska Yles förfrågning till alla riksdagspartier visar att alla vill förnya gruvlagstiftningen, men regeringspartierna De gröna och Centern kommer att ha svårt att enas kring hur det ska ske.

De gröna skulle vilja ha en mera omfattande revidering av gruvlagstiftningen än vad som är inskrivet i regeringsprogrammet. Centern å sin sida anser att gruvlagstiftningen bara behöver revideras till vissa delar.

De grönas riksdagsledamot Mari Holopainen anser dessutom att det är av högsta prioritet och ytterst brådskande att få lagpaketet förnyat.

– Den nuvarande lagstiftningen klarar inte av att skydda vår miljö, säger Holopainen.

Kansanedustaja Mari Holopainen, vihreät, täysistunnossa
De grönas Mari Holopainen är oroad över att gruvindustrin minskat på naturens mångfald. Kansanedustaja Mari Holopainen, vihreät, täysistunnossa Bild: Pekka Tynell / YLE riksdagsledamöter,riksdagen,Gröna förbundet,Mari Holopainen

Holopainen säger att gruvindustrin är en stor orsak till att biodiversiteten minskar och till att vattendrag förorenas.

Centern vill tona ner behovet av att förändra lagstiftningen

Centerns riksdagsledamot Markus Lohi säger å sin sida att den nuvarande lagstiftningen är från 2011 och att den inte har testats i praktiken ännu. Ingen gruva har öppnats i Finland under nuvarande lagstiftning.

Lohi vill att Finland först ska granska hur den nuvarande lagstiftningen fungerar innan den görs om igen. Han anser att små justeringar räcker.

Till dem som anser att det räcker med mindre justeringar hör också oppositionspartierna Samlingspartiet och Sannfinländarna.

De gröna är inne på en annan linje. Enligt riksdagsledamot Mari Holopainen gjordes lagändringarna år 2011 så att de favoriserar gruvbolagen.

– Efter att den trädde i kraft har internationella bolag gjort en hel del reserveringar och det är ohållbart för den lokala befolkningen, säger Holopainen.

Centern vill inte att råmaterialet ska komma från Afrika

Centern understryker i sitt svar till Svenska Yle att “Finland är ett mönsterland för hållbar gruvdrift”. Enligt Centern beaktas miljöaspekter och social påverkan redan nu.

Centerns mål med att justera lagarna är dels att gruvorna garanteras en möjlighet att fortsätta med sin verksamhet och dels att miljöskyddet förbättras. Lokala invånare borde också få bättre möjlighet att påverka.

För Centern är det en moralisk fråga att ha kvar fungerande gruvindustri i Finland.

Tre män gräver med spadar i en lerig bäck.
Guldgrävare i Kongo-Kinshasa. Tre män gräver med spadar i en lerig bäck. Bild: guy oliver/Alamy/All Over Press Kongo-Kinshasa,guld

– Det inte är etiskt hållbart att finländare använder mobiltelefoner och elbilar om råmaterialet till batterierna kommer från Afrika. Vi kan inte säga att ni levererar råvarorna så utnyttjar vi dem sen, säger Centerns riksdagsledamot Markus Lohi.

De grönas Holopainen anser att riksdagsledamöter lever i en gången tid

De grönas långsiktiga mål är att gå längre än skrivningarna i regeringsprogrammet.

De gröna vill avskaffa principen “den som finner får behålla”. Rörelse Nu stöder De grönas linje och vill också avskaffa “inmutningarna i vilda western-stil”.

Centern är det enda parti som i sitt svar lyfter upp de arbetsplatser som gruvdriften skapar. Arbetsplatserna leder i sin tur till skatteintäkter skriver Centern i sitt svar till Svenska Yle.

Markus Lohi eduskunnassa 23.10.2019
Centerns Markus Lohi säger att det inte ska vara ett självändamål att skapa arbetsplatser genom att öppna gruvor. Gruvorna måste framför allt fungera på ett hållbart sätt. Markus Lohi eduskunnassa 23.10.2019 Bild: Pekka Tynell / YLE riksdagsledamöter,riksdagen,Centern i Finland,Markus Lohi

De grönas riksdagsledamot Mari Holopainen skjuter genast ner Centerns argument med att säga att gruvdriften är långt automatiserad och inte skapar särskilt många arbetsplatser.

Enligt henne borde Finland i stället satsa på artificiell intelligens, hälsoteknologi och andra moderna lösningar för att skapa arbetsplatser.

– Ibland känns det som om vi skulle vara i början av 1900-talet här i riksdagen då nästan all export bestod av trävaror. Det är inte hållbart att använda våra naturresurser. Vi måste satsa på andra lösningar, säger Holopainen.

Skilda åsikter om hur gruvor borde beskattas

Alla riksdagspartier är ense om att kommunerna borde få mera att säga till om då företag planerar att öppna gruvor i kommunerna. Också markägare borde kunna påverka i större utsträckning än vad som i dag är fallet.

Då det gäller hur gruvföretagen ska beskattas finns det däremot stora variationer och den största motsättningen är igen mellan de två regeringspartierna Centern och De gröna.

Centern föreslår en skatt som betalas till den kommun där gruvan ligger, med motiveringen att det skulle öka acceptansen för gruvor i kommunerna.

De gröna protesterar högljutt. Enligt riksdagsledamot Mari Holopainen sätter en dylik skatt näringar i en ojämlik situation.

Om turistnäringen inte betalar skatt men gruvindustrin gör det, är Holopainen rädd för att gruvindustrin favoriseras framom andra näringar.

De gröna vill i enlighet med regeringsprogrammet utreda möjligheterna att införa en gruvskatt, men vill egentligen gå längre än så och talar för en skatt på mängden bruten malm.

Några partier föreslår en garantifond

Oppositionspartiet Samlingspartiet säger nej till regeringens planer att gruvbolagen ska betala högre skatt på el, men stöder å andra sidan regeringens förslag på en gruvskatt.

Samlingspartiet föreslog i sin skuggbudget för nästa år en gruvskatt på 20 miljoner nästa år.

Bland annat Vänsterförbundet och Kristdemokraterna talar för att grunda en garantifond, som skulle tas i bruk för att ersätta miljöskador då gruvbolag går i konkurs.

Ett fält med orangefärgat slem och jord på marken i Sotkamo.
Gruvdriften i Talvivaara orsakade stora miljöskador då en gipssedimentbassäng började läcka. Ett fält med orangefärgat slem och jord på marken i Sotkamo. Bild: Yle / Ingemo Lindroos spilla

Klimatneutralitet kräver en satsning på batteritillverkning

Finland har som mål att bli klimatneutralt år 2035. Det här sätter press på nya råvaror för batterier till elbilar och vindkraftverk.

Det här inser alla politiska partier. Inget parti säger kategoriskt nej till gruvdrift i Finland.

Svenska folkpartiet ställer sig bakom målet och understryker vikten av att Finland borde komma bort från att vara en råvaruproducent till att “skapa möjligheter för produktion av battericeller och batterier.”

Sannfinländarna och Centern vill att staten ska ta en mera aktiv roll.

Centern föreslår till exempel att föra över pengar till det statsägda bolaget Finlands malmförädling Ab för att det i sin tur ska investera i olika satsningar inom gruvindustrin.

Här säger De gröna igen stopp. De grönas Mari Holopainen tycker att Arbets- och näringsministeriet redan nu på ett osunt sätt favoriserar gruvindustrin.

– Ministeriet har grundat Finlands malmförädling Ab, men inget bolag som gynnar till exempel satsningar på artificiell intelligens, säger Holopainen.

De gröna och Centern vill själva minimera olikheterna dem emellan

De största meningsskiljaktigheterna finns mellan De gröna och Centern.

Frågan är om de kan enas om hur lagstiftningen ska förnyas, trots att de har enats kring ett regeringsprogram.

Men varken Centerns Markus Lohi eller De grönas Mari Holopainen tror att det blir någon större armbrytning mellan partierna.

Holopainen hänvisar till regeringsprogrammet och Lohi säger att Centern nog är redo för vissa justeringar.

– Jag tror att vi klarar av att förnya den här lagstiftningen. Centern är sansad rörelse som fattar förståndiga beslut. Vi förnyar, men är ingen revolutionär rörelse.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes