Hoppa till huvudinnehåll

Turkiet: Vi har snart beväpnade drönare som anfaller utan mänskligt godkännande - nordiska forskare skeptiska till påståendet

Drooni ilmassa.
Drönare används idag främst i fredliga syften - i framtiden kan autonoma drönare bli ett dödligt vapen som dödar utan att en männiksa gett grönt ljus att avfyra. Drooni ilmassa. Bild: Matti Myller / Yle drönare (obemannad luftfarkost),drone camera

De rör sig i svärmar och de är programmerade att döda. Om de inte regleras via lagstiftning kan vi snart se algoritmstyrda drönare i krig som inte väntar på ett sista klartecken av en människa innan de avfyrar.

Tänk dig en svärm av getingar som du tydligen retat upp. De surrar, de är snabba, de jagar dig och du vet inte vart du ska ta vägen.

Byt ut getingarna till en svärm av drönare som är beväpnade med en dödlig stridsspets, ansiktsigenkännande kameror och en algoritm som valt ut dig.

Är det här bara en dystopi?

Kampanjfilmen "Slaktarrobotarna"

För exakt två år sedan lades videon "Slaughterbots", (Slaktarrobotarna) ut på Youtube. I videon kryllar det av algoritmstyrda drönarsvärmar.

Förstorad bild av självständigt agerande drönare ur den fiktiva kampanjfilmen Slaughterbots - var syfte är att förbjuda användningen av autonoma vapen.
Drönare ur den fiktiva filmen Slaughterbots, som är en del av kampanjen att förbjuda autonoma vapen i krig. Förstorad bild av självständigt agerande drönare ur den fiktiva kampanjfilmen Slaughterbots - var syfte är att förbjuda användningen av autonoma vapen. Bild: Skärmdump från Youtube-filmen Slaughterbots drönare (obemannad luftfarkost),vapen (tekniskt objekt),vapenteknologi

Videon, som är en del av en internationell kampanj för att stoppa utvecklingen och försäljningen av autonoma stridsdrönare, börjar med ett slags TED-talk för nya smarta AI-vapen.

En cool kille från en påhittad vapenfirma berättar hur den lilla drönaren, liten som en ishockeypuck, kan surra iväg, leta upp och döda sitt objekt.

Drönare ur den fiktiva filmen Slaughterbots, som är en del av kampanjen att förbjuda autonoma vapen i krig.
Drönare ur den fiktiva filmen Slaughterbots, som är en del av kampanjen att förbjuda autonoma vapen i krig. Bild: Skärmdump från Youtube-filmen Slaughterbots drönare (obemannad luftfarkost),vapen (tekniskt objekt),vapenteknologi

"Den dödar bara de onda typerna", lovar PR-killen.

Videon slutar med några varningens ord från av en av hjärnorna bakom videon, Berkeleyprofessorn i datavetenskap, Stuart Russell.

- Den här videon är mer än bara spekulation. Det vore ödesdigert för vår säkerhet och vår frihet om vi överlåter beslutet att välja att döda andra människor åt maskiner.

Turkiskt bombardemang av staden Tel Abyad i Syrien 10.10.2019
Nära gränsen mellan Turkiet och Syrien har bomber fallit ända sedan början av oktober 2019, då Turkiet inledde invasionen mot norra Syrien.. Turkiskt bombardemang av staden Tel Abyad i Syrien 10.10.2019 Syrien,Turkiet,gränsområden

Turkiet hotar släppa loss dödsdrönare i norra Syrien"

Nu kan utvecklingen ha hunnit ikapp dystopin från filmen.

Den här hösten har det från flera olika källor kommit uppgifter om att den turkiska armén redan vid årsskiftet planerar att använda helt autonoma drönare i krigsoperationer i norra Syrien.

Det statsägda turkiska försvarsteknologiföretaget STM lyfter särskilt upp drönaren Kargu (Falk) som den drönarmodell som snart ska kunna flyga, välja ut offer och anfalla utan mänsklig inblandning. Det här är åtminstone vad STM:s vd Murat Ikinci hävdar.

Rök stiger från staden Ras al-Ain. Staden är fotad med en drönare eller från en helikopter.
Turkiet har under invasionen mot norra Syrien bland annat bombat staden Ra's al-'Ayn. Rök stiger från staden Ras al-Ain. Staden är fotad med en drönare eller från en helikopter. Bild: AFP / Lehtikuva Ra's al-'Ayn,Syrien

Turkiet har under hösten redan använt sig av människostyrda drönare i angreppen mot de kurdiska styrkorna i norra Syrien.

Två forskare som Svenska Yle talat med ställer sig skeptiska till STM:s påståenden.

"Låter som företags-propaganda"

Janne Mäkitalo, militärprofessor på Försvarshögskolan, menar att påståendet att de turkiska drönarna snart kan agera självständigt mycket väl kan vara krigspropaganda.

- Kargu är det första fallet där ett land offentligt påstår sig ha lyckats kombinera drönarteknologin och artificiell intelligens så långt att man har beredskap att använda drönarna i strid, säger Janne Mäkitalo.

Hittills har användingen av algoritmstyrda robotar i krig bromsats av den stora osäkerhet som finns när roboten ska välja militära mål och undvika civila mål.

Mäkitalo ställer sig väldigt skeptisk till informationen att den turkiska drönaren klarar av att utföra operationer helt autonomt.

- Jag kan tro på det när jag ser det - men hittills finns inga bevis på att Kargu-drönaren ensam eller i formation kan angripa rätt objekt i autonomt läge.

Enligt tillverkaren STM har drönaren förmågan att välja ut objekt med hjälp av ansiktsigenkänningsteknologi.

Också Vincent Boulanin, som är äldre forskare på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, ställer sig kritisk till drönaren Kargus förmågor.

- Försvarsföretagen är väldigt intresserade av att sälja produkter, men ofta är de inte så avancerade som de påstår i sin marknadsföring, säger Boulanin.

Drönare som flyger i skymningen.
Drönare som flyger i skymningen. drönare (obemannad luftfarkost),Obemannad luftfarkost,drone camera

De autonoma vapnen utvecklas utan yttre kontroll

Den nedeländska fredsorganisationen PAX har i november 2019 publicerat en rapport som visar att världens största vapentillverkare utvecklar dödliga autonoma vapen.

Av de 50 företagen som har kapacitet att utveckla autonoma vapen och ingick i PAX undersökning var det 30 som rödlistades.

Företagen rödlistades för att de bevisligen utvecklat autonoma vapen och för att de saknar etiska riktlinjer som reglerar hur vapnen kan användas.

Ett av företagen som särskilt lyfts fram är det israeliska försvarsteknologiföretaget IAI som har utvecklat så kallade kringflackande missiler (loitering munition).

Missilen Mini Harpy ska kunna "hänga runt" i luften i två timmar i väntan på att målet uppenbarar sig och sedan självständigt slå till inom några sekunder.

Förbud mot de nya vapnen dröjer

Försöken att förbjuda autonoma vapen har pågått i många år, men besluten dröjer på grund av att många av de största vapenmakterna i världen inte är med på att reglera de nya vapnen.

FN har i många år krävt ett förbud mot autonoma vapen och EU-parlamentet röstade ifjol för ett liknande förbud.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes