Hoppa till huvudinnehåll

Nya rekommendationer för hur den palliativa vården ska produceras: ”I nuläget lyssnar vi inte tillräckligt på den döende”

En liten skulptur med en liggande person.
Rapportens grundtes är att alla har rätt till palliativ vård enligt sina egna behov. En liten skulptur med en liggande person. Bild: Yle/Anna Savonius döden,palliativ vård,palliativ medicin,skulptur,Sova,sjukvård

Varje sjukvårdsdistrikt ska ha ett eget center för palliativ vård, skriver Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp i en ny rapport. Den palliativa vården måste också bli bättre för dem som bor hemma.

Palliativ vård riktar in sig på att lindra symptomen hos patienter med obotliga sjukdomar.

Arbetsgruppen har utrett utvecklingsbehoven vad gäller den palliativa vården inom hälso- och sjukvården och socialservicen.

– Det viktiga är att man inte blir utan vård om man själv till exempel inte längre vill ha aktiva åtgärder. Man ska i stället få bättre riktad vård för sina symptom. Man borde kanske snarare lyfta fram kvaliteten på livet än kvaliteten på vården, säger Harriet Finne-Soveri, gästande forskningsprofessor vid THL och ordförande för en av rapportens projektgrupper.


Vem är den här individen och vad tycker hon eller han? Det måste vara grunden för vården― Harriet Finne-Soveri, gästande forskningsprofessor vid THL

Den centrala rekommendationen är att ett palliativt centrum bör grundas i varje sjukvårdsdistrikt. Dessa center ska koordinera verksamheten och se till att distrikten har en plan och en servicekedja för den palliativa vården.

– Man ska se till att det finns tillräckligt många sakkunniga och att det finns en färdig servicekedja för tillfällen när det behövs extra resurser eller konsultation. Sjukvården måste också bli bättre att hitta de människor som har speciella behov. Man borde alltså bli bättre på att planera vården i förväg, säger Finne-Soveri.

Den palliativa vården i hemmen ska förbättras

Palliativ vård måste i större utsträckning bli tillgänglig för personer som bor hemma eller på serviceboenden.

Det nationella målet är att människor ska kunna bo hemma och få den vård de behöver var de än bor, ända till livets slut.

– I nuläget lyssnar vi inte tillräckligt på den döende. Vem är den här individen och vad tycker hon eller han? Det måste vara grunden för vården, säger Finne-Soveri.

Harriet Finne-Soveri är geriatriker och gästande forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd THL.
Harriet Finne-Soveri vill att vården ska bli bättre på att lyssna på personer som befinner sig i livets slutskede. Harriet Finne-Soveri är geriatriker och gästande forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd THL. Bild: Yle/Anna Savonius palliativ vård,forskning,döden,palliativ medicin,Harriet Finne-Soveri

Arbetsgruppen konstaterar att äldre människor använder sig mycket av akut service under sin sista tid i livet och att vårdpersonalens kunskaper inom palliativ vård är bristfällig, i synnerhet inom hemvården.

Ofta får patienterna kurativ vård när man i själva verket borde ha gått över till symptomatisk behandling.

Hela familjen måste beaktas

Den palliativa vården av barn ligger på universitetssjukhusens ansvar. Också i de här fallen ska sjukvården erbjuda hemvårdstjänster.

I rapporten slås det fast att barnets familj ska tas i beaktande också efter att barnet har dött. Det samma gäller också när äldre människor dör, konstaterar Finne-Soveri.

Vi måste få den nuvarande personalen att veta när döden närmar sig― Harriet Finne-Soveri, gästande forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd THL

För att åtgärda kompetensbristen inom den palliativa vården rekommenderas att det ordnas systematisk grundläggande utbildning samt kompletterande utbildning och specialiseringsutbildning.

– Vi måste få den nuvarande personalen att känna igen när döden närmar sig och se till att man får de individuella planerna i skick, säger Finne-Soveri.

Det gäller således att identifiera vilka de här personerna är i ett tidigare skede än nu. Då kan man också planera vårdstigen i livets slutskede bättre och förutse olika vändningar i tillståndet.

- Det kan handla om färdiga recept mot smärta, andningsproblem eller mycket slem, till exempel.

Ha planerna färdiga i tid

Färdiga planer är också viktiga för att man ska kunna föra tjänsterna hem via hemvården och hemsjukhusvården.

- Hjälp ska finnas att få också efter klockan sex en fredag kväll, säger Finne-Soveri. Vårdkedjan måste vara klar, inklusive viktiga telefonnummer.

Utbildningsbehovet i palliativ vård är stort, särskilt inom hemvården.

Varje år behöver ungefär 30 000 personer i Finland vård i livets slutskede. .

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes