Hoppa till huvudinnehåll

Hatretoriken mot Yles journalister har ökat

Lähikuva käsistä kirjoittamassa laptopilla.
Lähikuva käsistä kirjoittamassa laptopilla. Bild: Nella Nuora / YLE Ronja Salmi,bärbara datorer

Yle har kartlagt den yttre påtryckning de anställda upplever. Enligt enkäten är förolämpningarna hårdare särskilt mot kvinnor.

I september 2019 svarade programanställda vid Yle på en omfattande enkät om yttre påtryckningar och trakasserier. Svaren motsvarar resultaten av den enkät som genomfördes bland finländska journalister 2017.

På Yle hade man upplevt mer förolämpningar och hatretorik än tidigare. Över hälften av de svarande hade utsatts för verbala uttryck för ilska, d.v.s. hatretorik. 21 procent av de svarande upplevde regelbundet hatretorik. I en tidigare enkät var motsvarande andel 17 procent.

”Ibland överskrider responsen eller kritiken gränserna för det som kan anses normalt. Då förvandlas det till olämplig påverkan. Det här innebär ändå inte att olämplig påverkan inverkar på slutresultatet av vårt arbete”, konstaterar Timo Huovinen, etikchef på Yle.

Kvantitativt upplevde kvinnor och män lika mycket hatretorik. Kvalitativt upplevde ändå kvinnorna hatretoriken hårdare. Utifrån de öppna svaren gällde den hatretorik som riktades mot kvinnor oftare kön och sexualitet än den hatretorik som riktades mot män. De kvinnliga svarande utsattes även för hot om sexuellt våld.

Många av metoderna för yttre påverkan och påtryckning upplevdes vara kopplade till nätet. Sådana var till exempel spridning av kränkande påståenden eller uppgifter som hör till privatlivet på nätet, hotfulla meddelanden som skickades via elektroniska kanaler och responskampanjer på webbforum. De svarande upplevde att man strävar efter att trakassera journalister under yttrandefrihetens täckmantel och därigenom begränsa yttrandefriheten.

Även kommunikationens och PR-verksamhetens professionalisering framgick av svaren. Till exempel vid intervjuer kan närvaron av externa kommunikatonsproffs upplevas osaklig de gånger de strävar efter att påverka journalistiken. Även om deras inverkan på det journalistiska innehållet förblir liten, tar eventuella tvister om innehållet upp en stor del av journalisternas arbetstid.

I samband med rapporten har rekommendationer utarbetats för Yle. Dessa kommer att gås igenom noggrant och flera av dem har börjat genomföras redan innan resultaten av enkäten blev klara. Till exempel har man vid Yle tagit fram riktlinjer för hur man kan främja en trygg dialog. Anvisningarna riktar sig speciellt till journalister och deras chefer och publiceras i januari.

”Ingen ska behöva utsättas för trakasserier i sitt arbete, till exempel i form av förnedring eller hatretorik. Om detta trots allt sker ska arbetsgivaren ha klara riktlinjer för hur man går tillväga. Trakasserifallen är alltid individuella, men all god hantering förenas av en aspekt: den person som utsätts för trakasserier ska aldrig uppleva att hen är ensam med problemet”, säger Sami Koivisto, chef för publikdialog på Yle.

Rapporten "Kysely härinnästä ja painostuksesta ohjelmatyötä tekeville yleläisille – raportti Yleisradion vaikuttamis- ja painostuskyselyn tuloksista" finns att ta del av här.

Enkäten genomfördes på uppdrag av Yles ansvariga redaktörer. Enkäten skickades på svenska och finska till 1 725 anställda på Yle som jobbar med innehållsarbete. Svarsprocenten var 30,3.

Doktoranderna Ilmari Hiltunen och Aleksi Suuronen svarade för analysen av enkätmaterialet och den rapport som gjordes utifrån den. Våren 2017 genomförde Hiltunen också en enkät som riktades till samtliga finländska journalister.

Bolaget