Hoppa till huvudinnehåll

Hockeyligans utsläppssiffror är missvisande: "Ville komma i gång snabbt"

Otto Paajanen.
Det dricks relativt mycket öl på HIFK:s hockeymatcher. Otto Paajanen. Bild: Emil Hansson/AOP Otto Paajanen,HIFK Hockey

Hockeyligan ville rivstarta arbetet mot en grönare framtid – men tappade bort maten på vägen. Problemet är att betydande utsläpp aldrig granskades och åtgärderna kan bli missriktade.

"Ligans utsläpp motsvarar ungefär 500 till 600 finländares årliga klimatavtryck." Så står det på ishockeyligans miljösidor.

Problemet är att siffran inte stämmer – om det inte handlar om finländare som aldrig äter eller dricker.

För då hockeyligan 2018 i samarbete med Villmanstrands tekniska högskola kartlade utsläppen valde man bort maten och drycken som serveras på arenorna.

Publikens resor den största enskilda utsläppsfaktorn enligt hockeyligan.
Publikens resor den största enskilda utsläppsfaktorn enligt hockeyligan.

Varför det?

Svaret är att en matgranskning hade gjort arbetet för omfattande för en högskoleavhandling och dessutom ville hockeyligan snabbt inleda jobbet för att minska utsläppen.

Det bekräftar både studenten som gjorde avhandlingen och hockeyligans vd Riku Kallioniemi för Yle Sporten.

– Vi ville komma i gång snabbt. Vårt arbete för en hållbar framtid är fortgående och världen blir inte hel över en natt. Men det stämmer att maten är viktig och det är någonting vi måste fundera på i framtiden, säger Kallioniemi.

Bara ölen ger 5–7 procent i utsläpp

Hur mycket utsläpp som hockeyligan missat är omöjligt att säga, eftersom kartläggning av mat och dryck är ett enormt petigt och tidskrävande jobb.

Den som är nyfiken över jobbets omfattning kan gärna ta en titt på Helsingfors stads utredning över Tall Ships Race klimatpåverkan från 2014.

En någorlunda relevant jämförelse är HJK kartläggning som gjordes i höstas. Då konstaterades det att 48 procent av utsläppen under en match orsakas av mat och dryck.

Mat och dryck står för 48 procent av HJK:s utsläpp.
Mat och dryck står för 48 procent av HJK:s utsläpp.

Yle Sporten fick ändå tag på siffror för ölförsäljningen i Ishallen i Helsingfors och i Hakametsähallen i Tammerfors.

Enligt restaurangföretaget Restels grova uppskattningar dracks det 78 000 liter öl och cider under HIFK:s matcher i fjol och 60 000 liter under Tapparas och Ilves matcher.

Om alkoholåtgången per åskådare är likadan på andra orter ger det 310–451 ton koldioxid till i utsläpp – alltså 5–7 procent av utsläppen hockeyligan själv redogjort för. Det tål att påpekas att det här handlar om en grov uppskattning.

Och då handlar det bara om öl och cider.

Så här gjordes ölekvationen

Enligt Restels siffror konsumeras det mer öl per åskådare i Helsingfors än i Tammerfors. Yle Sporten använde sig av hockeyligans publiksiffror för grundserien i fjol för att räkna ut ett jämförelsetal för övriga klubbar.

Om man på andra orter dricker som i Helsingfors konsumeras runt 645 000 liter öl och cider totalt. Om man på andra orter dricker som i Tammerfors handlar det om 445 000 liter.

Det finns många åsikter om hur mycket utsläpp en liter öl orsakar: Allt från 500 gram till 1 500 gram per liter har nämnts i den vetenskapliga litteraturen. Yle Sporten använde sig av 700 gram koldioxid per liter – precis som Helsingfors stad i en rapport från 2014.

I så fall landar utsläppen för öl och cider på 451 ton koldioxid vid konsumtion som i Helsingfors och på 311 ton vid konsumtions som i Tammerfors. Den totala utsläppssiffran som hockeyligan redogjort för är 6 400 ton.

Alltså utgör den oredogjorda öl- och ciderförsäljningen cirka 5–7 procent av siffran som ligan själv publicerat.

Det behöver knappast påpekas att uträkningen är väldigt grov.

Två hållbarhetsforskare som Yle Sporten talat med – Annukka Vainio och Hanna Tuomisto vid Helsingfors universitet – anser att hockeyligan borde ha inkluderat mat och dryck i sin redogörelse för utsläppen.

– I Finland orsakas cirka 20 procent av utsläppen av livsmedel. Det är en betydande del, som lätt glöms bort eftersom man tror att siffran är mindre, säger Tuomisto.

Ger siffrorna på er webbplats en rättvis bild av verkligheten, Riku Kallioniemi?

– Man måste ha begränsningar då man undersöker saker och starta någonstans. Man kan debattera om det absoluta utsläppstalet hur mycket som helst. Jag tycker att det viktigaste är att ha bra åtgärder, säger Kallioniemi.

Och det är precis där skon klämmer – riktas åtgärderna rätt?

Helhetsbilden suddig

Eftersom hockeyligan inte har koll på matens och dryckens miljöpåverkan saknas de också på listan över åtgärder som ligan ska vidta för en grönare framtid.

De nuvarande riktlinjerna handlar bland annat om att göra hallarna mer energisnåla, uppmuntra åskådare att åka med kollektivtrafik till matcherna och avfallssortering.

Det är också den här informationen som kablats ut till klubbarna. I Yle Sportens kartläggning står det också klart att klubbarna satsat på just dessa områden.

Kost och dryck är inte frågor som de lägger tid på. Men borde de?

Det kan hända att klubbarna missar lätta sätt att minska sina koldioxidavtryck eftersom de helt enkelt inte är medvetna om helhetsbilden.

Riku Kallioniemi
Riku Kallioniemi är hockeyligans vd. Riku Kallioniemi Bild: SM-liiga kallioniemi,ishockey,FM-ligan i ishockey,Riku Kallioniemi

Öl kan verka som en trivial sak, men det spelar roll ekologiskt om den är importerad eller närproducerad på ett hållbart sätt.

Oavsett så har hockeyligan haft en föredömlig inställning till klimatarbete och gjort flera åtgärder för att minska utsläppen.

– Vi vill verkligen visa vägen för supportrarna och hoppas det smittar av sig i deras vardag, säger Kallioniemi.

Läs också