Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det klart: Fem självständiga vårdområden i Nyland

Social- och hälsovårdsministeriet planerar dela in Nyland i fem självständiga vårdområden, där Helsingfors bildar ett eget självständigt område.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) berättar att regeringen lägger fram ett förslag för en speciallösning för Nyland.

– Efter allt arbete blev det klart att fem självständiga områden är bäst med tanke på grundlagen, säger Kiuru.

Alla andra områden består av flera kommuner, förutom Helsingfors som blir ett eget självständigt vårdområde.

– Vi har strävat efter att modellen inte endast är laglig utan också fiffig för hela Nyland, säger Kiuru.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) är nöjd med den modellen som nu presenteras.

– Vi är nöjda att modellen bygger på det som kommunerna har föreslagit tidigare, säger Vapaavuori.

Vapaavuori ansåg ändå att modellen som skulle ha byggt på samkommuner, som föreslogs av kommunerna, skulle ha varit bättre.

Sibbos kommundirektör kritiserar modellen i en intervju för Yles Tv-nytt.

– Vi fick välja mellan pest och kolera. I pest dör man, men kolera kan man överleva så det här är lite bättre än det som föreslogs under förra regeringsperioden, säger Grannas.

– Huvudproblemet är att Nyland egentligen inte behöver ett extra förvaltningsskikt. Alla kommundirektörer i Nyland föreslog att vi skulle kunna organisera social- och hälsovården på kommunal basis, för att undvika en landskapsmodell med tre förvaltningsskikt som inte behövs, säger Grannas.

I Sibbo och Ingå är man nöjda med att svenskan är bättre tryggad än under regeringen Sipiläs modell

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas ser att den modellen som nu presenterades tryggar service på svenska.

– Det här är bättre än den förra modellen. I det västnyländska området är svenskan stark, lika som i Östnyland. Också i Helsingfors är svenskan stark i volym, fast procentarna är lägre, men det fungerar, säger Grannas.

I Ingå ser kommunstyrelseordförande Henrik Wickström (SFP) också positiva tecken för service på svenska.

– Det finns ju en stor koncentration av svenskspråkiga i Västnyland, så jag tror nog att man lyckas ordna den här servicen, säger Wickström.

Wickström tillägger ändå att det är viktigt att man också i den fortsatta beredningen ska beakta servicen på svenska.

– Jag hoppas att man nu i beredningsskedet aktivt går igenom lagstiftningen så att servicen kan garanteras, eftersom det är viktigt att man påverkar i det här skedet, säger Wickström.

Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo 26.9.2019
Mikael Grannas är kommundirektör i Sibbo. Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo 26.9.2019 hälsovård,sjukvård,mikael grannas

Mikael Grannas ser också att den modellen som presenterades nu bättre tryggar sjukhusen i Borgå, Lojo och Ekenäs, än en sådan modell där Nyland skulle ha varit ett förvaltningsområde.

– Själv ser jag att den här modellen tryggar Borgå sjukhus ganska bra i och med att i Östnyland med 100 000 invånare har Borgå som centralsjukhus, säger Grannas.

Självständiga områdena har också ansvar för specialsjukvården

I första hand ansvarar områdena för specialvården. Däremot ska det skapas ett avtal med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS om hur ansvaret fördelas.

HUS ska i framtiden ansvara för specialsjukvården som är krävande, brådskande och faller under universitetssjukhusen.

– Med den här lösningen kan vi trygga en bra specialsjukvård i Nyland och i hela Finland, eftersom HUS är en kronjuvel för hela landets specialsjukvård, säger HUS vd Juha Tuominen.

Varje område i Nyland ska följa samma principer som de övriga vårdområdena i Finland. Det betyder att varje område får en styrelse som väljs i val.

Hur kostnaderna fördelas är inte klart förrän hela vårdreformen är klar

I den här modellen som nu har presenterats har finansieringsmodellerna inte diskuterats. Det klarnar då resten av reformen blir klar.

Finansieringen av Nylands områden ska utgå från den nationella modellen. Det är orsaken till att finansieringslösningarna fortfarande hänger i luften.

Enligt Sibbos kommundirektör Mikael Grannas handlar den ekonomiska biten om en inkomstöverföring.

– Det är ganska uppenbart att i och med den här modellen sker en inkomstöverflyttning från kustregionerna inlands. Det här innebär att vi kommer att ha svårare att anordna vår social- och hälsovård i och med att finansieringen sannolikt kommer att minska, säger Grannas.

Artikeln uppdaterades med kommentarer av Henrik Wickström och Mikael Grannas klockan 21.32.

Läs också