Hoppa till huvudinnehåll

Tydligt samband mellan våld mot djur och våld mot människor – varningsklockor bör ringa när barn plågar djur, säger professor

koira
Om ett barn plågar ett djur betyder det inte automatiskt att barnet blir våldsverkare som vuxen, men risken är större än för barn som inte gör motsvarande handlingar. koira Bild: Antti Haanpää / Yle Djurplågeri,djurskyddslag,djurskydd,hund

Forskning visar att det finns ett samband mellan barn och unga som tidigt utövar våld mot djur, och en ökad risk att utveckla ett våldsamt beteende längre fram i livet. Men vilka mekanismer är det som får en människa att skada ett försvarslöst djur?

Måsungar som får vingarna avbrutna, en igelkott som använts som fotboll, katter som skjuts.

Ibland hör vi rapporteras om hemska djurskyddsbrott i media, men de flesta brott som bryter mot djurskyddslagen når aldrig över någon nyhetströskel.

År 2018 uppgick antalet straff som tingsrätterna utfärdade för brott mot djurskyddslagen till 88 fall då det gäller sällskapsdjur (på finska).

Bland dessa finns inte minderårigas andel med, de kan inte dömas på grund av ålder.

De flesta djurskyddsbrott uppdagas dock aldrig.

I cirka 73 procent av fallen av djurskyddsbrott handlade det om vanvård av sällskapsdjuret. I 27 procent av fallen handlade det om att personen i fråga utövat våld mot djuret.

Då det gäller produktionsdjur utdömdes år 2018 av tingsrätterna 61 straff för brott mot djurskyddslagen (på finska).

Djur åtnjuter inte samma rättigheter som människor och de har heller inte ett juridiskt värde, då de räknas som lösöre och inte som levande varelser.

Vem skadar djur?

Många som döms för djurskyddsbrott har ändå inte nödvändigtvis skadat eller försummat djuren avsiktligt. Det kan till exempel ligga sjukdom eller annat i bakgrunden.

Utifrån det kan man säga att de som plågar djur kan delas in i två kategorier: de som inte förstår att de skadar djuret och de som förstår, men gör det ändå. Oavsett vilket lider djuret.

Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa, säger att många inte förstår att djur har känslor, att de kan känna glädje, sorg, rädsla och smärta.

– En av mekanismerna bakom djurplågeri är därför brist på empati. Man har inte förmåga att se att djuret lider och att det har ett medvetande precis som vi människor har, säger Björkqvist.

Lapsi silittää hevosen turpaa.
De flesta älskar och respekterar sina djur. En liten del av befolkningen lider dock av empatistörning som gör att de inte tror att djur har känslor och tankar på samma sätt som vi människor har. Lapsi silittää hevosen turpaa. Bild: Unsplash häst,husdjur

Varningsklockor ska ringa

Det finns även de som har en psykopatologisk läggning och njuter av att se djuret lida.

De här personerna uppvisar ofta tendenser att vara våldsamma mot människor också.

– Det finns forskning som visar att det att barn plågar djur är en riskfaktor för att de senare begår våldsbrott, säger Björkqvist.

Han säger att varningsklockorna därför bör ringa om ett barn har tendenser att plåga djur.

Påpekas bör att ett barn som plågar ett djur inte automatiskt blir våldsverkare som vuxen, men risken bedöms som större än hos barn som inte plågar djur.

– Det är nog ett stort varningstecken.

Grupptryck kan också vara en faktor som får ett barn som annars inte skulle skada djur att göra det.

– Vi är snabba på att ta efter och vi vill tillhöra gruppen. Om det finns en stark ledare som plågar djur finns det också de som tar efter.

Vissa menar därför att situationen är allvarligare ifall ett barn plågar djur i sin ensamhet (på finska).

En annan situation där det förekommer våld mot djur är i samband med familjevåld.

– Man skadar husdjuret för man vet att djuret betyder mycket för partnern.

Ett typiskt exempel är att då mannen riktar våld mot kvinnan och så får hunden eller katten sig en spark samtidigt.

Det är välkänt på skyddshemmen att kvinnorna återvänder till en våldsam partner då hen hotar skada djuret om hon inte kommer tillbaka.

En man i 60-årsåldern med grått hår och skägg sitter i en stol.
Kaj Björkqvist är professor i utvecklingspsykologi. Han efterlyser en lagändring för att ge djur en starkare juridisk ställning i samhället. En man i 60-årsåldern med grått hår och skägg sitter i en stol. professor,utvecklingspsykologi,Åbo Akademi,kaj björkqvist

Forskningen och "The Link"

Det finns gott om empiriska bevis som länkar våld mot djur med andra former av våld.

Man brukar i forskarkretsar hänvisa till Clifton P. Flynns myntade begrepp, ”The Link” (på engelska).

"The Link" beskriver sambandet mellan individer som begår våld mot djur i tidig ålder och som har ett antisocialt beteende.

Vidare beskriver det hur dessa individer utvecklar ett fortsatt våldsamt beteende även mot människor.

Det finns alltså gott om påvisade samband mellan barns grymhet mot djur och senare våldshistorik i vuxen ålder.

Helena Striwing är en av Sveriges främsta experter inom djurskyddsfrågor och en av de som lyft frågan.

I en av sina böcker, "Djur som brottsoffer", belyser hon sambandet mellan barn och unga som tidigt utövar våld och grymheter mot djur, och en större risk att utveckla ett våldsamt beteende längre fram i livet.

Här hittar man också sambandet mellan våld i nära relationer och våld mot djur.

Många forskare, däribland Pamela Carlisle-Frank, argumenterar som sagt för att djurplågeri signalerar på fler inblandade offer (på engelska).

Detta eftersom människor som använder våld mot djur i många fall även är kapabla att använda våld mot människor.

Enligt Frank Ascione orsakar djurplågeri varken barnmisshandel eller familjevåld (på engelska).

Men ett barn som växer upp i en våldsam hemmiljö och som utsätts för våld löper högre risk att själv bli förövare mot familjens husdjur i syfte att återta kontrollen, menar han.

vit katt i soffa
Skillnaden mellan människor och djur är mindre än man kunde tro. Djur har ett medvetande som skiljer sig väldigt lite från människans och djur har känslor på samma sätt som vi har. vit katt i soffa Bild: Yle/Stefan Härus kattdjur

Starkare juridisk ställning efterlyses

Enligt Björkqvist, och flera med honom, vore en viktig förändring till det bättre att erkänna djur som brottsoffer i lagens mening.

Djur har haft och har fortfarande en låg status där djuret ses som människans egendom, utan några egna rättigheter.

Synen på djurets låga status påverkar även sättet att se på och straffa den som begår brott mot djur.

I Finland varierar dessutom hur strängt straffet för ett djurskyddsbrott blir, beroende på var i landet man befinner sig, visar en granskning som Yle gjort (på finska).

– En starkare juridisk ställning skulle ge ett viktigt signalvärde och ökad respekt för djur.

Strängare straff skulle också visa på att man inte tar lätt på om någon skadar djur, påpekar Björkqvist.

Björkqvist jämför detta med andra lagändringar som lett till att samhället gått en bättre framtid till mötes.

– Om vi tar barnaga som exempel. Efter att det blev förbjudet att slå barn på 1980-talet har barnagan minskat radikalt i Finland.

Det samma gäller våldtäkt inom äktenskapet.

Ända fram till år 1994 var det inte olagligt för mannen att våldta sin hustru, eftersom hon ansågs vara hans ägodel.

I dag, då detta ses som ett brott, ser vi betydligt allvarligare på en sådan händelse.

– Det visar att lagstiftning inte är betydelselös, den är viktig. Det är första steget för att ändra på människors beteende och attityder, säger Björkqvist.

Björkqvist säger att vi i dag vet att människor och djur skiljer sig betydligt mindre åt än man tidigare trott, att det snarare handlar om gradskillnader än kategoriskillnader.

– De har inte ett språk som vi, men de har ju tankar och känslor. De känner till och med kärlek.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle