Hoppa till huvudinnehåll

Yle Sportens gröna granskning – idrottsklubbar kämpar för miljön, men blundar fortfarande för köttet: "Är vi finländare långsamma att förändra vår hockeykultur?"

Juha Pirinen, HJK.
HJK siktar på att bli helt koldioxidneutral i sin verksamhet. Herrlaget är först ut i projektet. Juha Pirinen, HJK. Bild: Matti Raivio/All Over Press HJK Helsingfors,Juha Pirinen,Fotbollsligan

Det positiva: HJK och Pelicans går i bräschen för förändringen och siktar på att bli helt koldioxidneutrala. Idrottsfinland har vaknat upp och insett att klimatförändringen är ett faktum – men det finns fortfarande en korvformad elefant i rummet.

Vi börjar med det som är värt att fira.

Många idrottsklubbar i Finland ser det som sin plikt att föregå med gott exempel i klimatfrågan och inspirera publiken att leva mer hållbart.

– Vi ska vara vägvisande i arbetet mot klimatförändringen, skriver JYP:s utvecklingschef Taneli Maasalo till Yle Sporten.

Åtgärderna är många, som:

  • Engångskärl och behållare har slopats
  • Bensinbilar har bytts ut till hybrider eller gasdrivna
  • Matsvinnet har minimerats och överblivna portioner säljs via en app
  • Lamporna i hallarna har blivit mer energisnåla
  • Ventilationen har effektiverats
  • Grön el har införts och solpaneler byggts
  • Säsongskortsinnehavare erbjuds gratis biljetter i kollektivtrafiken
Ett återvinningsbart ölstop som Restel lanserat.
Restaurangföretaget Restel håller på att introducera ett ölstop som går att lägga i pappersåtervinningen. Ett återvinningsbart ölstop som Restel lanserat. Bild: Restel Ölstop,mugg

HJK och Pelicans trissar upp målsättningen högst av alla. De siktar på att bli helt koldioxidneutrala i sin verksamhet.

– Vi börjar med herrlaget och siktar på att alla våra evenemang ska bli koldioxidneutrala, skriver HJK:s mediechef Jupe Väre.

Så här gjordes granskningen

Yle Sporten ställde frågor om utsläpp till samtliga klubbar i herrarnas ishockeyliga, herrarnas fotbollsliga och både herrarnas och damernas bobollsliga. Femton klubbar samt cateringföretaget Restel svarade.

Frågorna var:

  • Har ni gjort aktiva val som förminskat era utsläpp? Vad?
  • Hur mycket matavfall genereras av en enskild match/evenemang?
  • Säljer ni vegetarisk eller vegansk mat på era evenemang? Vad?
  • Hur stor andel av er matförsäljning är köttprodukter?
  • Vilket ansvar anser ni att er förening/förbund har i arbetet mot klimatförändringen?
  • Är ni medvetna om hur mycket utsläpp er verksamhet eller en enskild match/evenemang genererar?
  • Om ni är det: Hur har ni undersökt saken och vilka faktorer genererar mest utsläpp?

Utöver det talade Yle Sporten med tre klimatforskare och det svenska företaget Greentime, som ger hållbarhetscertifikat till evenemang i Sverige.

Mer magkänsla än fakta

Åtgärderna är många – men det finns en gemensam nämnare. Klubbarna gör vad de tror är viktigast.

Endast HJK kan med gott samvete säga att de har koll. I fjol lät klubben göra en kartläggning av utsläppen. Nästan hälften av de 9,6 ton koldioxid som släpps ut under en match orsakas av mat och dryck.

Mat och dryck står för 48 procent av HJK:s utsläpp.
Mat och dryck står för 48 procent av HJK:s utsläpp.

– Nästa säsong ska vi granska matens och dryckens utsläpp ännu noggrannare, säger Väre.

Snart kan fler bli medvetna: Tre klubbar – Lukko, Sport och Manse PP – planerar nämligen att kartlägga sina utsläpp.

Hockeyligan lät visserligen göra en motsvarande granskning 2018, men resultatet kan ifrågasättas eftersom maten och drycken inte alls togs i beaktande.

Det är problematiskt, eftersom mat och dryck är stora utsläppsposter.

Skylt under världscuphelgen i Levi.
Det var köttungt under den alpina världscuphelgen i Levi. Skylt under världscuphelgen i Levi. Bild: Yle/Kristian Karlsson mat

Blundar fortfarande för köttfrågan

Det svenska företaget Greentime ger hållbarhetscertifikat till evenemang i Sverige och vet vad arrangörer ofta syndar mot: De nedprioriterar avfallshanteringen och tänker inte på maten.

– Man fortsätter i gamla fotspår och serverar hamburgare och korv eftersom man alltid gjort så. Nu när en allt större andel av dagens ungdomar äter vegetariskt är det ju rimligt att lika naturligt erbjuda vegetarisk kost, skriver Greentimes vd Simon Strandvik.

Strandvik fortsätter med att påpeka att arrangörer kan minska på koldioxidavtrycket rejält genom att prioritera vegetarisk mat.

Just nu verkar ingen klubb i Finland göra det. Köttet dominerar – totalt.

Matutbud på TPS match.Mat på TPS match.
På TPS ishockeymatcher finns det många köttalternativ. Bild: Yle/Mattias Simonsen

Greentime skulle vara tvungen att underkänna många av klubbarna som svarade på Yle Sportens frågor, eftersom vegetariska måltider inte erbjuds.

Ishockey är den största publiksporten i Finland, men bara ett av sex ligalag som svarade har vegetariska alternativ till salu i kioskerna.

Vissa av klubbarna säljer visserligen vegetariska måltider om man specialbeställer i restaurangerna, men om man vill ha snabba snacks är det fortfarande korvmuggen som regerar.

Varför det?

Uppgiven kock i Raumo

Det finns ett tydligt problem med den vegetariska maten på arenorna i Finland: Den säljer inte.

Antingen är publiken konservativ och ovillig att ändra sina matvanor, eller så är den vegetariska kosten som erbjuds inte tillräckligt lockande.

Lukko från Raumo försökte utöka sina vegetariska alternativ i fjol med grönsaksrätter och vegetarisk sushi.

– Men det blev en förlustaffär och ledde till mer matsvinn. Vi ligger kanske lite efter vad mattrender beträffar, säger Lukkos restaurangchef Jarkko Mäkinen.

Är vi finländare långsamma att förändra vår hockeykultur?― Jarkko Mäkinen, Lukkos chefskock

För Mäkinens del är ämnet nära hjärtat. Han har studerat hållbar gastronomi och är medveten om att de många kötträtterna som säljs i hallen genererar mer utsläpp än vegetarisk kost gör.

Han låter uppgiven i telefonen.

– Vi hade fortsatt med den vegetariska maten om det hade fungerat … är vi finländare långsamma att förändra vår hockeykultur? frågar han sig.

Way Out West slopade köttet helt

Just nu är köttprodukternas andel av det totala utbudet runt 80–90 procent i hockeyhallarna runtom i Finland. Simon Strandvik vid Greentime säger att köttets andel spelar stor roll då utsläppen kartläggs.

– Det gör det absolut. Vegetarisk mat har ett mycket lägre klimatavtryck. När många människor samlas finns det ju en stor potential som arrangör att hålla nere utsläppen genom att erbjuda vegetarisk mat.

Det insåg den svenska musikfestivalen Way Out West, som lät undersöka sina utsläpp 2010. Då stod maten för 62 procent av klimatavtrycket.

Maten stod för 62 procent av klimatavtrycket 2010.
Maten stod för 62 procent av klimatavtrycket 2010.

Efter undersökningen bestämde sig festivalen för att helt och hållet slopa alla köttprodukter på festivalen. Ett beslut som minst sagt delade opinionen.

Två år senare kartlade festivalen igen sina utsläpp, som hade minskat från 1 900 till 1 460 globala hektar – alltså med 24 procent. Matens andel av utsläppen hade minskat drastiskt och var den största enskilda orsaken till förändringen.

På två år sjönk klimatavtrycket drastiskt och matens andel av avtrycket minskade.
På två år sjönk klimatavtrycket drastiskt och matens andel av avtrycket minskade.

Nu går HJK i bräschen för förändringen i Finland.

Fotbollsklubben siktar på att minska sina utsläpp med 20 procent nästa år och klimatkompensera för resten. Ett viktigt led i arbetet är att förbättra matutbudet – något som supportrarna också flaggat för.

– Vi ska lansera nya vegetariska alternativ som vi pilottestar under vintern, säger HJK:s kommersiella chef Sami Smolander.

Samtidigt ska HJK granska produktionskedjan och strävar efter att välja samarbetspartners som använder sig av hållbara alternativ i framställningen av mat och dryck.

Matfrågan må generellt sett vara en plump i protokollet – men det fläckar inte ner helhetsintrycket. Jobbet mot klimatförändringen har fått rejält med fart de senaste åren och många klubbar tar sitt ansvar.

Läs också