Hoppa till huvudinnehåll

Stenstatyerna på Påskön hotas av klimatförändringen


I hundratals år har Påsköns mytomspunna stenstatyer vakat över ön. Men hur länge till de kommer att göra det är det ingen som vet. Påsköns hela kulturarv hotas av klimatförändringen, som redan nu har drabbat ön. Inte ens de mest avlägsna platserna på jorden klarar sig undan klimatförändringens effekter.

I mer än 800 år har de här statyerna bevittnat soluppgången över Påskön, eller Rapa Nui som lokalbefolkningen kallar ön.

Ända sen européerna för första gången anlände till ön på 1700-talet har besökare stått och stirrat på de gåtfulla moai-statyerna i förundran.

Statyer på Påskön
De mytomspunna moai-statyerna. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Men hur länge till statyerna i sträng tystnad kommer att blicka ut över ön är det ingen som vet.

Klimatförändringen har redan nu drabbat Påskön.

Statyer på Påskön
Klimatförändringen har redan nu drabbat Påskön. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

"Havet äter upp strandlinjen"


I mer än 800 år har de här statyerna bevittnat soluppgången

– Alla våra ceremoniella centrum med moai-statyer och våra förfäders gravar under dem ligger längs med kusten. Och vi kan tydligt se hur havet äter upp strandlinjen, säger arkeolog Rafael Rapu.

Statyer på Påskön
Arkeolog Rafael Rapu. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Erosion, stigande havsnivåer, höjda vattentemperaturer och minskande regn hotar det månghundraåriga kulturarvet.

Statyer på Påskön
Erosion och stigande havsnivåer hotar Påsköns statyer. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

"Påskön är ett av Unescos kulturarv som är starkt hotat av klimatförändringen"

Påskön, med sina kring 5 000 invånare, är en av de mest avlägsna bebodda platserna på jorden. Över 3 500 kilometer från Chiles fastland.

En karta över stilla havet där påsköns position jämtemot Chiles kustlinje är utsatt.
Påskön ligger mitt ute i Stilla havet, över 3 500 kilometer från Chiles fastland. En karta över stilla havet där påsköns position jämtemot Chiles kustlinje är utsatt. Bild: Yle/Björn Karlsson Påskön,statyer,Hanga Roa

– Vårt kulturarv går hand i hand med vem vi är, säger arkeolog Rafael Rapu. Det är ett vittnesbörd som markerar vår existens på den här ön.

– Det skulle vara en katastrof om det försvann.

Påskön, en färggrann historia som till stor del är höljd i dunkel

Det råder fortfarande oenighet om när de första invånarna anlände till Påskön och varifrån de kom.

Mycket av det man vet om Påskön är teorier och gissningar.

Polynesierna kom troligen till Påskön på 1200-talet. De var duktiga båtbyggare och brukade resa mycket till havs.

De hade med sig allt från boskap till frukt och den bördiga jorden gjorde det lätt att överleva.

När invånarna blev fler bildades olika klaner och Påskön delades i 12 olika områden. Varje område hade sin egen hövding.

Klanerna konkurrerade med varandra på olika sätt.

Polynesierna var mycket religiösa och trodde på en övernaturlig kraft, mana. Därför tros det ha varit viktigt att bygga statyer.

Statyerna representerade förfäder, hövdingar och gudar.

Nederländaren Jakob Roggeveen var den första europén som anlände till ön. Han steg i land på påskdagen 1722, därav namnet Påskön.

Invånarna på Påskön tros ha utnyttjat öns resurser i en så våldsam takt att den blomstrande kulturen på ön därför ska ha drabbats av en kollaps.

På grund av avskogning försvann de flesta trädarterna och i brist på virke kunde man inte bygga ordentliga kanoter.

Fisket minskade och man började i stället jaga öns olika fåglar och djur så till den grad att många försvann helt.

När träden försvann utarmades jorden och odling blev svårt.
Öns ekosystem rubbades och flera naturkatastrofer tros ha drabbat invånarna och många av dem dog.

Också inbördeskrig tros ha reducerat antalet invånare på ön.

Under 1860-talet minskade invånarantalet ännu mer bland annat på grund av slavhandel och sjukdomar.

Slavjägare från Sydamerika anlände till Påskön och tog med sig hälften av öns befolkning som slavar, 1 500 stycken.

När en del av dem återvände till Påskön hämtade de med sig sjukdomar från västvärlden och många invånare dog i förödande smittkoppsepidemier. Till slut fanns bara 110 personer kvar på ön.

Eftersom mer än 97 procent av öns invånare dog eller fördes utomlands på mindre än ett årtionde har mycket av informationen om öns kultur gått förlorad.

Chile annekterade Påskön den 9 september 1888.

Fram till 1960-talet fick invånarna på ön inte röra sig utanför den enda staden på ön Hanga Roa.

Resten av ön var länge uthyrd till ett företag som idkade fårfarmning där.

År 1966 fick invånarna på Påskön chilenskt medborgarskap.

De moai-statyer som idag står upprätt på Påskön har restaurerats.
Någon gång före år 1868 hade alla moai-statyer som stod på ahu-plattformar vält.

Det är oklart om krigande klaner välte dem, men åtminstone en del tros ha fallit över ända på grund av jordbävningar.

Bara en tidsfråga innan drabbade statyer rasar i havet

Kring tusen moai-statyer finns utspridda överallt på ön. Största delen av dem står längs med kusten och blickar inåt land.

En karta över påskön. På kartan är alla påsköns större statyers position utsatta.
Kring tusen moai-statyer finns utspridda på ön. Största delen står längs med kusten. En karta över påskön. På kartan är alla påsköns större statyers position utsatta. Bild: Yle/Björn Karlsson Påskön,statyer,Hanga Roa

Varje staty tros representera en viktig förfader och de står vända mot land för att ge skydd åt de invånare som byggde dem.

Plattformarna, ahu, som de står på fungerar som gravar, där många förfäder ligger begravda.

Statyer på Påskön
Plattformarna, ahu, som statyerna står på fungerar som gravar. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Men placeringen vid kusten innebär att havet sakta men säkert kryper närmare i takt med att havsnivåerna stiger.

På många ställen har havet redan fått stora delar av klipporna vid statyerna att rasa.

Påskön är inte omgiven av ett skyddande korallrev, som många andra öar i Stilla havet, och det finns inget som hindrar vågornas framfart.

Statyer på Påskön
Havet har fått delar av klippväggen att rasa och urholkar klippan under moai-statyn. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

De kastar sig rasande in mot klippranden där moai-statyerna ser ut att stå vanskligt och balansera.

Det är bara en tidsfråga innan också de drabbade statyerna rasar ner i havet.

Påskön
Det finns inget som skyddar Påsköns klippor mot vågornas framfart. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Statyerna flyttades enligt legenden med gudomlig kraft

När de första invånarna anlände till Påskön och exakt varifrån de kom är fortfarande inte helt klarlagt.

Men polynesier tros ha anlänt till ön kring 1200-talet och grundat en blomstrande jordbrukskultur.

Påskön
Traditionell Rapa Nui-dans. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Moai-statyerna tillverkades i stenbrottet vid vulkanen Rano Raraku och höggs ur vulkanisk tuff, som är mycket porös.

Statyer på Påskön
Moai-statyerna höggs ut i stenbrottet vid vulkanen Rano Raraku. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Enligt legenden fick klanledarna de upp till tolv meter höga och upp till 70 ton tunga statyerna att vandra till de platser de nu står på genom att använda sig av statyernas gudomliga makt.

Statyer på Påskön
Erosion har fått statyerna vid Rano Raraku att sjunka ner i jorden. De har kroppar undertill. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Största delen av forskarna är ändå överens om att statyerna placerades på slädar av trä och drogs sakta över ön.

Experiment har visat att det är möjligt och att de kunde ha flyttats hundra meter per dag med hjälp av hundratals personer.

Statyer på Påskön
Statyerna tros ha flyttats från stenbrottet med träslädar. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Träd en bristvara på Påskön

Träd är i dag en bristvara på Påskön. Här och där står palmer och mindre träd i små klungor, men största delen av ön är kal med utbredda ängar där hästar och kor betar.

Vart man än åker på ön får man se upp för de enorma hjordar av hästar och kor som strövar fritt.

Påskön
Hästar och kor strövar fritt och man får se upp för dem när man kör på Påskön. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

När de första invånarna anlände till ön var den ändå enligt arkeologer full med olika sorters träd.

Men bland annat röjning av odlingsmark, skadedjur och kanske också slädbygget, tros ha lett till avskogning som är ett av öns problem i dag.

Det finns just inga träd som kan förhindra erosion.

Påskön
Det finns just inga träd som kan förhindra erosion på Påskön. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Den magiska soluppgången vid Ahu Tongariki

Ahu Tongariki hör till de platser som är mest hotade av klimatförändringen på Påskön.

Statyer på Påskön
Ahu Tongariki är den största begravningsplattformen på ön. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Med sina femton moai-statyer och den 200 meter långa plattform som de står på är det här den största begravningsplattformen på ön.

Enligt prognoser från FN:s klimatpanel IPCC kan havsnivån stiga med upp till en meter fram till år 2100 på grund av smältande is i bland annat Arktis.

Enligt andra prognoser bör kustområden i värsta fall förbereda sig på en mycket större höjning på upp till två meter och mera om utsläppen fortsätter i samma takt som nu.

Men redan en höjning på en meter skulle betyda att både gravarna och statyerna vid Ahu Tongariki kan förstöras av vågorna.

Statyer på Påskön
Också vid Ahu Tongariki kryper havet sakta men säkert närmare statyerna. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Varje morgon samlas hundratals turister vid Ahu Tongariki för att beundra soluppgången.

Statyer på Påskön
En kuslig stämning råder precis före soluppgången. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Det råder en kuslig tystnad när vi står där i mörkret med de gåtfulla statyerna tornande över oss. Det enda som hörs är den vinande vinden.

Ingen pratar. Alla kan känna den mystik som omgärdar de tolv meter höga stenjättarna som bara med sin närvaro dämpar oss.

Hundratals turister samlas varje morgon för att se soluppgången över Ahu Tongariki. Den här gången hade vi tur och regnet höll sig borta

En strimma ljus syns vid horisonten men molnen flockas ännu över himlen. Spänningen stiger. Ska vi få sen den omtalade soluppgången som alla som besöker Påskön måste se?

I går förstörde hällregn soluppgången för dem som hade samlats där.

Statyer på Påskön
Inget regn den här dagen, solen stiger över Ahu Tongariki. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Men så, som genom ett trollslag, skingras molnen. Vi drar efter andan när solen långsamt stiger över de uråldriga statyerna. Den här synen kommer ingen av oss att glömma.

Tusentals ton plast flyter i havet kring Påskön

Varje gång städar vi upp mellan hundra och tusen kilo plast― Ludovic Burns Tuki

Men det är inte bara moai-statyerna som drabbas av klimatförändringen på Påskön.

Dykaren Ludovic Burns Tuki, som leder miljöorganisationen Te Mau o te Vaikava o Rapa Nui, började för fem-sex år sedan märka en förändring.

– Fiskbeståndet har minskat på grund av stigande vattentemperaturer. Och koraller bleks. Dessutom har en ny typ av alger uppstått som äter korallerna.

– Samtidigt har en annan alg, som är unik för Påskön och som vi äter, nästan försvunnit, säger Tuki.

Enorma mängder plastavfall orsakar också problem berättar Ludovic Burns Tuki.

– Påskön ligger vid en av de stora havsströmmarna i Stilla havet som för med sig massor med plastavfall.

Påskön
Plastavfall är ett enormt problem i havet kring Påskön. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Miljöorganisationen Te Mau o te Vaikava o Rapa Nui arrangerar två gånger per månad jippon där man städar upp plastavfall från stränderna.

– Varje gång städar vi upp mellan hundra och tusen kilo plast.

Påskön
Det här är bara en bråkdel av det plastskräp som Ludo Burns Tukis miljöorganisation städar upp ur havet. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Det lilla hus i Påsköns enda stad Hanga Roa där Tukis miljöorganisation har sitt kontor har en hel stor terrass full med allt det plastskräp som man har städat upp.

Det är allt från tandborstar till delar av dammsugare och surfbrädor.

Påskön
Bland annat gamla tandborstar flyter omkring i havet utanför Påskön. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Uppskattningsvis 19 000 ton plastskräp flyter omkring i havet kring Påskön.

Men det är svårt att beräkna den exakta mängden eftersom mycket av det har malts ner till mikroplaster som fiskar och fåglar äter.

Årstiderna har ändrat

Ludovic Burns Tuki beklagar sig över vädret. Det hällregnar utanför och det har regnat rejält den senaste tiden.

– Det regnar aldrig i december normalt, säger han. Vädret har tydligt ändrat. Det har blivit mer oberäkneligt.

– Det regnar mer då när det inte borde regna och regnen är kortare och intensivare, vilket leder till erosion.

-Tidigare visste vi hur årstiderna såg ut, men det gör vi inte längre.

Det samma säger alla jag talar med på Påskön.

Också nere vid hamnen i Hanga Roa finns en moai

Nere vid den lilla hamnen i Hanga Roa guppar de små, färggranna fiskebåtarna sida vid sida.

Statyer på Påskön
Den lilla hamnen med sina fiskebåtar i Hanga Roa. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Där invid pågår en kulturfestival med mat och musik. Där träffar jag Mauricio och Carolina.

Påskön
Mauricio har klätt sig i traditionell krans på huvudet. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

– Den här tiden på året har vi vanligtvis mycket sol och det är varmt.

– Men nu har det regnat mer än normalt och det är kyligt. Så här har det varit under de senaste fem åren. Det är mycket oroväckande säger Mauricio.

– Vi är en liten ö mitt i Stilla havet som får lida av de dåliga beslut som resten av världen fattar, säger han.

Påskön
Klimatförändringen skrämmer Carolina. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

– Det är mycket kallare än det brukar vara så här års, säger Carolina. Vädret på ön har ändrat.

Hon säger att klimatförändringen skrämmer henne.

Medan vi pratar drar en regnskur över festivalen och alla springer in under de stora tält som har riggats upp.

Påskön
Stunden innan regnet drar in över festivalen. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Så här är det under hela den tid som jag tillbringar på Påskön.

Regnskurar uppenbarar sig som från ingenstans. En massiv vägg av hällregn som på några minuter drar vidare och lämnar en drypande våt in på bara kroppen om man inte hinner söka skydd.

Svår torka bekymmersam för vattenreserver

Överlag har regnen ändå minskat på Påskön.

Och år 2017 drabbades ön av den värsta torkan som någonsin har registrerats.

Fjolåret var inte mycket bättre och öns våtmarker har börjat torka ut.

Påskön
Här i kratern på vulkanen Rano Raraku arrangerades tidigare årliga simtävlingar. Men de har inhiberats på grund av för lite vatten i kratern. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Tidigare arrangerade man årliga simtävlingar i kratern vid vulkanen Rano Raraku, som var fylld av vatten.

Men under de senaste två åren har man tvingats inhibera tävlingen för att vattenmängden har varit för liten.

Torkan kan också hota öns dricksvattenreserver, som är beroende av regn.

Påskön
Påsköns guvernör Laura Tarita Rapu Alarcón. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

Men enligt Påsköns guvernör Laura Tarita Rapu Alarcón är det hotet inte ännu överhängande.

– Våra sötvattensreserver finns under den porösa vulkanstenen på ön och där finns fortfarande tillräckligt med vatten.

– Vattnet finns i flera kilometer långa underjordiska grottor.

Det finns också en extra vattenreserv som man kan ta till om det börjar se illa ut.

Också i kratern i vulkanen Rano Kau har vattenmängden minskat drastiskt

Vattennivåerna övervakas konstant och det finns en beredskapsplan ifall vattenreserverna ser ut att börja sina.

Då finns det möjlighet att bygga en avsaltningsanläggning för havsvatten.

När jag talar med invånarna på Påskön är det ändå risken att öns kulturarv går förlorat på grund av klimatförändringen som oroar dem mest.

– Det skulle betyda att vi förlorar minnet av det som våra förfäder har gjort, säger Ludovic Burns Tuki.

Statyer på Påskön
Ett förlorat kulturarv oroar Påsköborna mest. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Påskön kan förlora sin enda inkomstkälla

Förutom ett förlorat kulturarv kan invånarna på Påskön också förlora sin enda inkomstkälla om moai-statyerna börjar försvinna.

Påskön lever av turism. Kring 100 000 turister besöker ön varje år och inbringar kring 70 miljoner dollar.

Men de är också en del av problemet. Turisterna skräpar ner, skadar statyerna och använder öns naturresurser.

Och bidrar förstås till klimatförändringen genom att flyga till ön.

– Det är kontroversiellt så klart. Att vi lever av något som bidrar till miljöförstörelse och klimatförändring säger Noerangi, som jag träffar vid Hanga Roas lilla huvudgata.

Påskön
Noerangi säger att det är kontroversiellt att Påsköborna lever av turism. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

– Men vi försöker vara uppmärksamma på hur vi lever och öka medvetenheten om klimatförändringen och hur man kan motverka den med små saker i vardagen.


"Man kan leva miljövänligt när man reser"

― Rafael

Rafael från Frankrike och Peppa från Storbritannien står på den kritvita stranden Anakena Beach och beundrar de sju mer eller mindre hela moai-statyerna som står på rad och bistert stirrar tillbaka på dem.

Statyer på Påskön
Statyerna på Anakena Beach. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

I bakgrunden skymtar det turkosblåa havet. Solbadande människor fyller stranden och bildar en absurd kontrast till de uråldriga förfäderna.

Påskön
Anakena Beach med sina solbadare utgör en absurd konstrast till de uråldriga statyerna. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

På den här stranden är det sanden som är problemet. Hårdare stormar och starkare vindar skuffar obönhörligt sanden närmare statyerna och den hotar att uppsluka dem.

Sanden hotar att uppsluka statyerna på Anakena Beach

Om myndigheterna inte med jämna mellanrum skulle transportera bort enorma mängder sand skulle statyerna till slut bara vara en enda sandhög.

Statyer på Påskön
Myndigheterna transporterar regelbundet bort sand från statyerna. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

– Det är mycket sorgligt vad klimatförändringen åstadkommer, säger Peppa. Det betyder att människor i framtiden kanske inte får se de här statyerna. De är en del av öns historia och kultur och det skulle vara mycket synd om de skulle försvinna.

Både Rafael och Peppa medger att resande inte är det bästa med tanke på klimatet.

Men Rafael säger att man med sina val under resan kan leva mera miljövänligt.

– Man kan till exempel spara vatten och el. På andra öar som vi har besökt har vi duschat med regnvatten.

Statyer på Påskön
Statyerna tittar med sträng blick på alla besökare. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Experiment med stenmur

Också på Påskön försöker man verka för hållbar turism, säger guvernören Laura Tarita Rapu Alarcón.

Påskön
Den lilla huvudgatan i Hanga Roa. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

– Bland annat har vi satsat på ekoturism och så jobbar vi med olika projekt för att öka medvetenheten om klimatförändringen.

Påskön
På Påskön försöker man satsa på hållbar turism. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

I februari ifjol trädde en ny lag i kraft som begränsar den tid som turister får stanna på ön till högst 30 dagar.

Turisterna måste också ha en returbiljett och måste kunna bevisa att de har reserverat hotell för att få komma till ön.

För att motverka erosion pågår trädplantering på Påskön.

Arkeologen Rafael Rapu experimenterar med en enorm stenmur för att se om den kunde stoppa vågornas framfart vid moai-statyerna.

– Tanken med projektet är att se om man kan kontrollera och stoppa erosionen vid statyerna med hjälp av en dylik stenmur.

Påskön
Arkeologen Rafael Rapu framför den stenmur han och hans team håller på att bygga. Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön

– Om experimentet fungerar kunde man bygga stenmurar vid de drabbade statyerna.

Rapu och hans team jobbar med grävskopa för att stapla stenarna på varann och stabilisera muren. Havet ligger bara någon meter ifrån.

Det är ändå oklart om muren kommer att fungera.

En flytt av statyerna möjlig?

Kunde man då inte helt enkelt flytta moai-statyerna längre bort från havet?

– Det är ett alternativ som har diskuterats, säger Rafael Rapu. Men det man måste tänka på är att om en staty flyttas från den plats som har gett den dess identitet och moain blir ett objekt, så förlorar den på ett sätt sitt sanna värde.

Statyer på Påskön
Att flytta statyerna är en sista utväg. Statyer på Påskön Bild: Yle/Lotte Krank-van de Burgt Påskön,statyer

Att flytta statyerna är alltså en absolut sista utväg.

Men det är kanske att föredra om alternativet är att förlora ledtrådarna till ett av världshistoriens största mysterier.

Det mesta vi vet om Påskön och dess kultur är fortfarande bara teorier och gissningar. Och svaren kan ligga i de gravar och de statyer som nu hotar att försvinna.