Hoppa till huvudinnehåll

Den första bomben sprängde huset men hetekan räddade husägaren – vinterkrigets bombningar förstörde Åbos julfred för 80 år sedan

En  man visar en bild på ett hus som bombats i Åbo under vinterkriget.
Matti Hätinen har en bild på det förstörda huset under disken i butiken. En man visar en bild på ett hus som bombats i Åbo under vinterkriget. Bild: Jari Hakkarainen / Yle vinterkriget,bombningar,Åbo

Åbo drabbades hårdast av Finlands dåvarande städer i bombningarna under vinterkriget.

I stadsdelen Port Arthur exploderade den första bomben 19.12.1939 och det vara bara början på en lång rad bombningar.

På Trädgårdsgatan 40, i stadsdelen Port Arthur i Åbo, verkar idag cykelaffären Antin Pyörä.

Under vinterkrigets första bombningsdag träffades det två våningar höga trähuset av en bomb som lade eld på huset.

Husets invånare låg och sov på andra våningen men väcktes med ett brak.

– Vi har uppgifter om att då bomben träffade föll en kvinna som bodde i huset ner i nedre våningen då golvet och taket rasade in, säger Matti Hätinen vid Antin Pyörä Oy. Det var bara tack vare hetekasängen som hon låg i som hon överlevde.

En trähusbrand släcks efter bombningar under vinterkriget i Åbo.
Otaliga luftalarm hade ljudit i december men nu var det allvar då huset på Trädgårdsgatan 40 stod i lågor En trähusbrand släcks efter bombningar under vinterkriget i Åbo. Bild: Turun museokeskus / Yrjö Paldàn vinterkriget,bombningar,Åbo

Metallsängen räddade livet på kvinnan men lika tursam var hon inte senare. En av cykelaffärens kunder har berättat att kvinnan senare skadade sig lindrigt och avled i sviterna av de skadorna.

– Hon hade stukat foten då hon plockade ner ett kaffepaket från en av hyllorna i sitt kök och dog av komplikationer på sjukhuset, säger Hätinen.

Åboborna eniga hemma och på fronten

Samma dag som bombningarna i Åbo inleddes på hemmafronten pågick ett av krigets mest intensiva strider i Summa på Karelska näset.

Män från Åbotrakten deltog i undret i Summa där man för en stund lyckades stoppa vågen av pansartrupper som röda armén kastade mot den finländska försvarslinjen.

Det var senast nu som kriget blev allvar också för den civila befolkningen då de första hemmen förstördes.

En svartvit bild på flera män, som blickar mot himlen efter bombplan.
Överflygande bombplan följdes med intresse och alltid kom man inte ens ihåg att ta skydd. En svartvit bild på flera män, som blickar mot himlen efter bombplan. Bild: Turun museokeskus / Johan Ponkamo vinterkriget,bombningar,Åbo

I Åbo finns det mycket minnen från krigstiden och många som kan berätta om tiden under bombningarna eftersom det genomfördes så många bombningar.

Under hela vinterkriget bombades Åbo sextio gånger. Det var endast Viborg som tog mer stryk då röda arméns maskineri slog hårt mot staden.

De första offren omkom under julveckan då sex varvsarbetare av pur nyfikenhet kom ut för tidigt från bombskyddet.

På juldagen blev Åbo slott vingklippt av bomberna och luftalarmen drev invånarna till bombskydden också under annandag jul.

“Jag var så skräckslagen att benen inte bar”

Ketri Lehtos familj bodde på Hipposvägen i Hammarbacka.

– Nog har bombningarna satt djupa spår trots att jag var endast tre år då de inleddes, säger Lehto. Det var så chockerande att jag ännu idag blir rörd till tårar då jag pratar om händelserna. Då luftalarmet ljöd drog vi kvickt på oss något och sprang över gatan.

– I backen på andra sidan gatan fanns församlingens hus och där fanns en djup vinkällare dit vi trängde in oss, säger Lehto.

Men på grund av rädsla var Lehto oförmögen att själv ta sig dit för benen bar helt enkelt inte.

– Jag var alltid så skräckslagen då luftalarmet ljöd att andra fick bära mig i säkerhet, säger Lehto.

Ketri Lehto och Liisa Kilpi.
Ketri Lehto och Liisa Kilpi (som sitter i bild) minns hur det vara att leva i rädslan av bombningar. Ketri Lehto och Liisa Kilpi. Bild: Jari Hakkarainen / Yle vinterkriget,bombningar,Åbo

Det rymdes kring trettio personer i vinkällaren minns Lehto. Många av dem som var där var barn.

– Vi stod riktigt nära varandra för att hållas varma.

Familjen påverkades också på andra sätt av kriget eftersom Lehtos bror var på fronten.

– Då han var på permission och larmet ljöd så sprang han inte till bombskyddet utan fortsatte sova eftersom han ansåg att bomberna inte kommer ända hit, säger Lehto. De är riktade mot Åbo centrum.

Tusentals bomber fälldes över Åbo

Alarmen ljöd ofta, totalt 126 gånger. I 29 dygn genomfördes det bombningar och under våren 1940 genomfördes det också bombningar nattetid.

Totalt fälldes det 4 400 bomber i Åbo under vinterkriget.

– Det var en skrämmande tid och barnen övervakades noga så att ingen gick för långt bort, minns Ketri Lehto.

Hamnen ett av huvudmålen

Hamnen är en av orsakerna till att Åbo bombades så mycket under kriget.

Under de hårdaste vintrarna var det lättare att hålla Åboleden uppe jämfört med hamnarna i Helsingfors och Viborg. Dessutom var Åbo en viktig knutpunkt för fartygstrafiken och frakten gick vidare på räls in i landet.

Också oljehamnen och Crichton-Vulcans varv var måltavlor för bomberna.

En arkivbild på ett ångfartyg som sänkts vintertid.
Ångfartyget Leo sjönk intill kajen. En arkivbild på ett ångfartyg som sänkts vintertid. Bild: Turun museokeskus / Yrjö Paldàn vinterkriget,bombningar,Åbo

Bombplanen åkte oftast iväg från basen i Paldiski i Estland. Planen flög över Nagu, Pargas och Kimitoön på vägen mot Åbo men andra rutter användes också, speciellt då bombningar genomfördes nattetid.

Inledningsvis fanns det inte tillräckligt med militär utrustning för Åbos luftförsvar.

Vid årsskiftet kom jaktflygplan till undsättning och i krigets slutskede pansarfartygen Ilmarinen och Väinämöinen.

Med hjälp av donationer från staden, kommuner och privata skaffade man luftvärnskanoner från Sverige på våren 1940.

Nio kanoner som ursprungligen hade beställts av Thailand, eller dåvarande Siam, kunde efter förhandlingar skeppas till Åbo, men de kunde inte tas i bruk ordentligt under vinterkriget.

Stadsborna trängdes i källare

Under kriget fanns det få bombskydd i Åbo. Liisa Kilpi bodde på Månberget och minns att de ofta tog skydd i husgrunderna då bombplanen flög in över staden.

– Vi har bra sikt över staden från Månberget och jag minns att jag en gång satt hemma vid köksbordet då de ryska bombplanen flög över kasernområdet, säger Kilpi. Då föll en av bomberna i backen intill Månberget också.

Bomben träffade gaveln på ett hus i närheten av Kilpis hem. Knallen var enorm och hela huset darrade då bomben slog ner.

- Det var ett hus mellan bomben och vårt hus. Tur i oturen så dog ingen då, men jag har starka minnen från den tiden men kan inte beskriva det bättre, säger Kilpi som idag är över 90.

Området kring Åbo slott efter bombningar under vinterkriget.
Åbo slott fick många träffar under vinterkriget. Men de största skadorna kom då fortsättningskriget inleddes. Området kring Åbo slott efter bombningar under vinterkriget. Bild: Turun museokeskus / Yrjö Paldàn vinterkriget,bombningar,Åbo

36 personer miste livet den 29 januari

Bomberna skadade 656 byggnader varav 90 totalförstördes.

Under vinterkrigets bombningar dog 52 personer i Åbo.

Den 29 januari var den mest förödande dagen för bombplanen överraskade dem som hade ärenden i centrum av Åbo.

Luftalarmet hann inte ljuda i tid och dessutom var porten intill Posthuset på Eriksgatans sida stängd så människorna kunde inte ta skydd i bombskyddet under huset.

I hörnet av huset miste 29 personer livet och på andra håll i centrum dog sju personer.

Artikeln baserar sig på Ensimmäinen pommi tuhosi talon, mutta heteka pelasti asukkaan – Talvisodan pommitukset tuhosivat Turun joulurauhan 80 vuotta sitten skriven av Jari Hakkarainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland