Hoppa till huvudinnehåll

Hundratals kilo mat i månaden kastas bort i skolor och daghem - Karis centralkök vill minska på matsvinnet

Agneta Lindroos sätter plast i plastinsamlingen i Karis centralkök.
Husmor Agneta Lindroos sorterar plast i Karis centralkök. Agneta Lindroos sätter plast i plastinsamlingen i Karis centralkök. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Västnyland,Karis,agneta lindroos

I november slängde elever och personal i Karis-Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium bort drygt 187 kilo mat. Karis centralkök för nu statistik över maten som kastas bort för att få bukt på matsvinnet.

187 kilo mat betyder i medeltal 23 gram mat per person som inte äts upp i de här två skolorna som Karis centralkök lagar mat åt.

Då räknar man också med frukter vilket kan leda till att det blir kvar skal.

En låda för plast och en för matrester i Karis centralkök.
Plast och bioavfall i Karis centralkök. En låda för plast och en för matrester i Karis centralkök. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Karis,Västnyland,matrester

Husmor Agneta Lindroos tror att matsvinnet beror på att eleverna tar för mycket mat.

- Jag vet inte om de slänger på grund av smaken, de borde redan veta vad maten smakar. Häromdagen stod jag i disken och såg hur vanlig mat som köttbullar och mos kastades bort, så då har man nog tagit för mycket.

En lapp på en vägg som visar matsvinnet i en skolas matsal.
I matsalen kan elever och personal kolla hur mycket mat som slängdes bort den senaste veckan. En lapp på en vägg som visar matsvinnet i en skolas matsal. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Karis,Västnyland,matsvinn

Det är inte enbart i matsalen som mat kastas bort.

Centralkökets statistik visar att 235 kilo mat kastades bort i köket i november. Det är mat som varit i matsalen, den mat som varit utanför köket får inte användas på nytt.

Har ni då satt fram för mycket mat?

- Eller planerat för mycket. Men det finns också dagar då maten tar slut. Och ibland måste jag köra ut mera mat till andra skolor.

Centralköket märker också att matsvinnet är större då köket har provat ett nytt recept.

Agneta Lindroos.
Husmor Agneta Lindroos hoppas att både hemmen och skolan diskuterar hur man ska få matsvinnet att minska. Agneta Lindroos. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Karis,Västnyland,karis centralkök

Centralköket för sedan skolstarten statistik över matsvinnet för att motarbeta att det kastas bort mycket mat.

Det gäller inte enbart svenska högstadiet och gymnasiet, utan alla ställen som centralköket levererar mat till.

- Vi vill på det här sättet bevisa hur matsvinnet ser ut och att vi jobbar på att minska det.

Har du någon bra idé hur det skulle gå till?

- Nej, det är en uppfostringsfråga. Vi har haft diskussioner med skolans personal om de kunde diskutera med eleverna om varför de tar för mycket mat.

Potatisen kom utan förpackning och sattes i källaren och köttet kom som halva grisar― Husmor Agneta Lindroos om köksrutinerna på 1980-talet

Karis centralkök tillverkar mat till nio skolor, 10 daghem, till det resurserade äldreboendet Villa Anemone och dagverksamheten.

Det blir 2 161 portioner per dag. Dessutom serveras mat i Villa Anemone på kvällar och helger.

I matsalen i Karis svenska högstadium serveras mat till 359 personer, då räknas eleverna i Karis-Billnäs gymnasium med. Dessutom äter 30 vuxna i matsalen.

  • I november kastades 187,5 kilo mat från matsalen.
  • I oktober var siffran 157,6 kilo och i september 173,1 kilo.
  • Från köket kastades i november 235 kilo.
  • 230 kilo kastades bort i oktober och 258 kilo i september.

Centralköket sorterar dessutom metall, papp och plast och har även blandavfall.

Konservburkar på tork i Karis centralkök.
Konservburkarna har sköljts och torkar innan de plattas ihop. Konservburkar på tork i Karis centralkök. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Karis,Västnyland,konservburkar på tork karis centralkök

Det är svårt att minska på det övriga avfallet. Maten kommer förpackad till centralköket, ibland till och med i dubbla förpackningar.

- Hinkarna med ketchup har papp omkring sig. Det kan vi inte påverka.

Julstjärna av brödpåsar i fönstret i Karis centralkök.
Agneta Lindroos har gjort en julstjärna av brödpåsar. Stjärnan hänger i fönstret i Karis centralkök. Julstjärna av brödpåsar i fönstret i Karis centralkök. Bild: Marica Hildén / Yle Raseborg,Västnyland,Karis,julstjärna återanvänt material

Agneta Lindroos har jobbat i branschen sedan början av 1980-talet. Då sattes allt avfall i samma soptunna, men då fanns det inte lika mycket förpackningar som nu.

- Potatisen kom utan förpackning och sattes i källaren, grönsakerna var inte förpackade och köttet kom som halva grisar.

Någon bonde kom sedan och hämtade matresterna.

- Det fanns inte en tanke på sortering, men nu är det jättebra att man sorterar. Det är inte alls krångligt och uppsamlingslådorna finns utanför köket.

Läs också