Hoppa till huvudinnehåll

Jihadismen i Finland finns kvar men det råder inte längre någon hajp: "De flesta fokuserar på andra mål än Finland"

Jihadister (illustration)
Hajpen verkar vara förbi då det gäller intresset för jihadism i Finland, men verksamheten pågår fortfarande, säger forskare. Jihadister (illustration) jihadister

Någon hajp kan man inte längre tala om, då det gäller jihadismen i Finland. Men drömmen om kalifatet lever kvar hos många, som fortsätter att agera i det fördolda. Samtidigt riktar sig de flesta våldsbenägna jihadister inte mot Finland, utan mot andra konflikter i världen, säger forskare.

Samtidigt som diskussionen har varit livlig om IS-kvinnorna och barnen i al-Hol, har 20 jihadister återvänt på egen hand under de senaste åren.

Sammanlagt följer Skyddspolisen omkring 400 personer som är mer eller mindre radikaliserade. Så vad vet vi om dem och den miljö som de agerar i?

De experter som vi har talat med säger att den största hajpen kring den jihadistiska verksamheten är förbi, men verksamheten har inte försvunnit. Vissa kan fortfarande vara en säkerhetsrisk.

Skyddspolisen känner till cirka 80 personer som har åkt från Finland till Syrien och Irak för att ansluta sig till Islamiska staten. Hajpen syntes mellan år 2012 och 2015. Efter att Turkiet skärpte gränsbevakningen vid huvudrutten till det IS-kontrollerade området år 2015 har betydligt färre åkt ner.

En som har följt situationen länge är författaren och Helsingforspolitikern Atte Kaleva. Han har lagt märke till att verksamheten har förändrats, i synnerhet på nätet.

- Nuförtiden sker det mera genom "bottom up"-metoden. Alltså en jihadistisk organisation, som Islamiska staten, lägger ut en massa propaganda på nätet. De som är intresserade laddar ner materialet. Efter att de själva har blivit radikaliserade tar de kontakt med andra. Det sker en horisontal radikalisering. Sedan tar de kontakt med organisationen, berättar Atte Kaleva.

Skärmdump från Kuriers hemsida.
Atte Kaleva fick internationell uppmärksamhet i samband med gisslandramat i Yemen år 2012-2013. I dag följer han alltjämt forskningen kring jihadism men forskar inte själv. Skärmdump från Kuriers hemsida. Bild: Yle kurier

Han har skrivit boken "Jihad ja terrori" och är samlingspartistisk politiker från Helsingfors. Han blev känd i samband med att han och hans fru Leila Kaleva kidnappades av jihadister i Yemen år 2012 och hölls som gisslan i fem månader.

Tidigare kontaktade oroliga muslimer mig i Finland, men inte nu längre― Författaren och politikern Atte Kaleva, om jihadismen som är mindre tydlig i Finland nu

Kaleva tituleras ofta forskare men hans doktorsavhandling om jihadism blev aldrig färdig. Han följer alltjämt forskningen och är en aktiv debattör inom området.

Han säger att tidigare år kontaktade flera muslimer honom eftersom de var oroliga över den jihadistiska verksamheten i Finland. Men de kontakterna är färre nu, kanske tack vare att situationen har lugnat ner sig.

"Den mesta rekryteringen sker kompisar emellan"

Leena Malkki är terrorforskare vid Helsingfors universitet och har bland annat skrivit den senaste rapporten för Inrikesministeriet om jihadismen i Finland (nedladdningsbar på finska) tillsammans med forskarkollegan Juha Saarinen.

- De allra aktivaste åren är förbi. Vi lever i en lugnare period nu, bedömer Malkki.

Men samtidigt finns jihadistisk verksamhet kvar i Finland, trots Islamiska statens stora förluster. Många drömmer alltjämt om ett kalifat.

Terrorismforskaren Leena Malkki.
Leena Malkki säger att rekryteringen har liten koppling till moskéer i Finland. Terrorismforskaren Leena Malkki. malkki

Malkki säger att rekryteringen i fysiska miljöer som moskéer är väldigt liten i Finland. I rapporten nämns möten vid enstaka moskéer, som moskén i Kasberget i Helsingfors, men de har haft marginell betydelse.

Det konstateras att Finland inte har fysiska invånarmiljöer där rekrytering sker aktivt, så som till exempel Molenbeek i Belgien.

Mest sker rekryteringen vänner och släktingar emellan, konstaterar forskarna. Det finns dock exempel på hatpredikanter som har besökt Finland och uppviglat till våldsdåd.

De senaste uppgifterna i offentligheten är från år 2014, då brittiska Bilal Philips besökte Finland. Han har bland annat riktat hatpropaganda mot homosexuella.

Också Storbritanniens kanske mest kända hatpredikant Anjem Choudary har besökt Finland år 2013. Han dömdes för tre år sedan för terrorbrott på basis av bevis som handlade om en rad Youtube-videor där han uppmanade jihadister att ansluta sig till Islamiska staten.

Anjam Choudary, känd radikal islamistpredikant, dömdes till 5,5 års fängelse.
Anjem Choudary har besökt Finland år 2013. Han dömdes senare i Storbritannien bland annat för att ha uppmanat jihadister att ansluta sig till IS. Anjam Choudary, känd radikal islamistpredikant, dömdes till 5,5 års fängelse. Bild: EPA/ANDY RAIN islamistisk predikant

Därtill pågår rekryteringen alltjämt på nätet. Men det har blivit svårare för jihadister att rekrytera tack vare Facebooks begränsningar, i synnerhet på de större språken, enligt Leena Malkki.

En del av trafiken från finländska jihadister flyttade över till meddelandetjänsten Telegram, där man kan skicka krypterade meddelanden. Men också den bevakningen har blivit mer noggrann.

Sedan dess sker kommunikationen mer i det fördolda.

"De allra flesta är fokuserade på konflikter på andra håll än i Finland"

Skyddspolisen (Skypo) följer med omkring 400 personer i Finland. Skypo har inte berättat hur många av dem som har jihadistiska idéer, men i rapporten för Inrikesministeriet skriver forskarna att man ur Skypos övriga uttalanden kan utläsa att största delen av de här 400 är jihadistiska anhängare.

Vad vet vi om de här personerna?

- De deltar på något sätt och engagerar sig i stödnätverk inom den jihadistiska verksamheten. Oftast handlar det om konflikter utanför Europa och man stöder organisationer genom att sprida propaganda, bidra med finansiering och eventuellt skicka krigare. Det är den mest typiska verksamhetsmetoden. En del av dem har varit själva på konfliktområdet, och befinner sig nu här, säger Leena Malkki.

- De absolut flesta är fokuserade på konflikter på annat håll, och är inte nästan alls intresserade av att påverka förhållanden i Finland. Det är en av de största missuppfattningarna som vi har. Att vi har jihadistiska rörelser i Finland innebär inte i första hand att de här personerna i skulle vilja utföra terrordåd i Finland eller ens i Europa, säger Malkki.

Den enda händelse i Finland som kan klassas som ett jihadistiskt terrordåd är knivdådet på Åbo torg sommaren 2017, då två personer dödades och flera skadades.

Gärningsmannen Abderrahman Bouanane var asylsökande vid tidpunkten och hade inspirerats av jihadistiska idéer, men agerade i stort sett ensam.

Kvinnorna i al-Hol - en del kan vara klara att frigöra sig, andra inte

Enligt Yles uppgifter finns elva finländska kvinnor på lägret al-Hol. Nyligen kom Yles reporter Antti Kuronen i kontakt med sex av dem.

Fem kvinnor uttryckte en önskan om att komma tillbaka till Finland, medan en önskade stanna kvar i väntan på att kalifatet ska återuppstå.

40 personer som har rest, och delvis återvänt, ingår i forskningsrapporten som Leena Malkki och Juha Saarinen har gjort.

De har använt olika namn i Finland, i kalifatet, på sociala medier och i traditionella medier. Forskarna har försökt lägga ett pussel för att få en uppfattning om dem. Kvinnorna är en en brokig skara.

Det verkar finnas personer som har visat tecken på att stöda den tankevärlden och vill sprida ideologin till andra― Terroforskare Leena Malkki om att vissa återvändande kan vara ett säkerhetshot

- Utgående från vad jag vet om dem, så står det klart att man inte kan göra en allmän bedömning. Sannolikt har en del kvinnor åkt dit efter de andra och är säkert mer redo att frigöra sig från verksamheten, säger Malkki.

- Medan en del har varit ganska aktiva, i till exempel den jihadistiska nätpropagandan. Vad gäller några av dem kan man föreställa sig att Skyddspolisen kan komma fram till att det är sannolikt att de skulle fortsätta den jihadistiska aktiviteten på nätet här, säger Malkki.

Två kvinnor står framför ett stängsel på lägret al-Hol i Syrien.
Det står klart att det inte går att göra en allmän bedömning om de finländska kvinnorna i al-Hol, säger forskare. Två kvinnor står framför ett stängsel på lägret al-Hol i Syrien. Bild: Antti Kuronen/Yle al-Hol,Syrien

Malkki tillägger att vad de kommer att göra beror på sammanhanget.

En del kvinnor som har återvänt till Europa har inte fortsatt sin verksamhet. Deras motivation har hängt ihop med verksamheten i uttryckligen det området. De finländska kvinnorna vet inte nödvändigtvis ens själva hur de kommer att fortsätta, påpekar Malkki.

- Men det står klart att risken finns att de fortsätter att sprida de jihadistiska idéerna, tillägger hon.

Samhället kunde ha hjälp av ex-jihadister som har återvänt

Malkki och Saarinen har också försökt bilda en uppfattning om ett tjugotal personer som har återvänt till Finland, även om väldigt lite information finns att tillgå.

- Största delen ses inte som ett särskilt stort hot, enligt Skyddspolisen. Men en del väcker oro, och jag förstår det. Det verkar finnas personer som har visat tecken på att stöda den tankevärlden och vill sprida ideologin till andra. De har haft en ganska relevant roll under de år då fler lockades att resa till området.

- Andra har kommit tillbaka i ett tidigare skede och anser att de var ett misstag att åka dit, att de har blivit besvikna. De har snarare varit med om att övertyga andra om att det inte lönar sig, säger Malkki.

"Det här är inte som de sa, det är inte den islamistiska utopin utan det här är ett hemskt ställe"― Atte Kaleva om att återvändande kan vara till hjälp för att avradikalisera andra

Atte Kaleva säger att de här personerna kunde vara i en nyckelroll för att avradikalisera andra. Det görs i andra länder som Storbritannien och Frankrike.

- Det kan ju gå till så här: först när man åker till kalifatet är man mycket radikaliserad och vill kämpa på Allahs väg. Man ser en mening, man får bröder och systrar i jihad och är medlem i något som är lockande, beskriver Kaleva.

- Men efter att man har anlänt så har det hänt att individer har fått en ögonöppnare: "Det här är inte som de sa, det är inte den islamistiska utopin utan det här är ett hemskt ställe", säger Kaleva.

Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga.
Många återvändande har blivit besvikna eftersom verkligheten inte motsvarade förväntningarna. De kan vara till hjälp då man arbetar med avradikalisering säger expert. Bilden är från år 2014. Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga. Bild: Youtube jihadister

- De har blivit desillusionerade. De kommer tillbaka och vill inte ha något att göra med jihad. De är ju värdefulla i arbetet för att kämpa mot radikaliseringen. Då har man en individ som säger: "Jag var där och jag såg hur det gick till. Åk inte dit!", säger Kaleva.

Just nu har Finland inte ett särskilt program för att avradikalisera personer, men Inrikesministeriet har lovat skynda på planerna på ett sådant. Den här typen av exitprogram har visat sig vara värdefulla, säger Atte Kaleva.

- Om vi inte gör det lätt för en individ att ta "exit" ur jihadismen, så är det ju samhället som tvingar hen att stanna kvar. Exitrutterna måste finnas där - det får inte vara för svårt att lämna, säger Kaleva.

Läs också