Hoppa till huvudinnehåll

Också i fängelset är julen en stillsam tid

På julafton gläds fångarna över yllesockor och julbastu

I Vasa fängelse firar man jul med risgrynsgröt, skinka, julbastu och andakt. Julen är till för alla, också fångarna, säger fängelseprästen.

På julaftonsmorgonen går fängelseprästen Juha Haapaniemi från cell till cell i Vasa fängelse och delar ut yllesockor till alla fångar. Sockorna är en julklapp från församlingarna i Larsmo och Lochteå.

Präst med julklappar i handen.
Juha Haapaniemi är fängelsepräst i Vasa fängelse på heltid. Präst med julklappar i handen. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi präster,juha haapaniemi

- Det är väldigt välkommet. Och det är trevligt för mig också att dela ut sockorna fastän det tar tid. Jag känner mig som en jultomte även om jag inte klär mig i tomtedräkt, säger Juha Haapaniemi.

Sockorna kommer i olika storlekar så att alla förhoppningvis ska få ett par som passar.

Yllesockor i låda.
Yllesockorna delas ut med ett julkort till alla omkring 70 fångar i Vasa fängelse. Yllesockor i låda. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi julklappar

Före julklappsutdelningen har internerna ätit en riklig julfrukost i fängelsets matsal: risgrynsgröt med plommonkräm, sill och uppskärningar, jultårtor och chokladkonfekt.

I år firar omkring 70 fångar jul i Vasa fängelse. En del har permission över julen.

"Ett bra ställe också på julen"

En man som presenterar sig som Henkka har tillbringat många jular i fängelset - sex eller sju jular, säger han.

- Nu har jag suttit här i fem månader men tidigare har jag varit kanske tio gånger i fängelset.

Julgran i korridor.
Tidigare hade man riktiga julgranar i Vasa fängelse. Numera är det plastgranar som pryder avdelningarna. Julgran i korridor. Bild: Yle/Antti Kuusiniemi julgranar,Vasa fängelse

Henkka uppskattar fängelsets jultraditioner. Vasa är ett riktigt bra ställe att sitta i fängelse i också på julen, säger han.

- Det är god skinka och julsånger i kyrkan. Ibland har vi fått en julpeng i donation av Röda Korset. För julpengen har jag köpt karameller i fängelsets kantin.

Man fotad bakifrån i kyrkbänk.
Julfirandet i Vasa fängelse är riktigt trevligt, säger Henkka. Man fotad bakifrån i kyrkbänk. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi fångar

Det som Henkka saknar mest i fängelset under julen är en riktig julgran.

- Tidigare hade vi en riktig gran men det kom så mycket barr att granen har lämnats bort.

Ett par yllesockor och ett julkort har han fått av sin ex-hustru i julklapp.

- Det viktigaste på julen är att alla fångar får ta del av det andliga programmet och av julsångerna, säger han.

- Och att alla får julfrid i sina celler.

Dagtid får internerna komma ut ur cellerna och röra på sig.

Allt från bötesfångar till mördare

Vasa fängelse är ett litet fängelse med alla typer av brott representerade. Innanför murarna finns allt från bötesfångar till gärningsmän som begått brott mot liv.

Den stora majoriteten här är män men fängelset har också en liten avdelning för kvinnliga fångar med en handfull platser.

Ett brott tar inte mänskligheten ifrån en människa, men visst söndrar det människor― Juha Haapaniemi

Också i fängelset är julen en stillsam högtid.

På julafton får internerna inga besök men under resten av julhelgen är det däremot möjligt att ta emot gäster. Besöken bokas på förhand och besökstiden är 45 minuter.

Henkka väntar sig inga besök under julhelgen.

- Nej, min ex-hustru bor så långt borta att det är onödigt att komma hit. Jag är själv Vasabo så jag har nog bekanta i Vasa. Men de har aldrig varit här.

Vasa fängelse är ett litet fängelse med en sluten och en öppen avdelning. Fängelset stod klart 1863.

Julfest med sånger och lotteri

Julfirandet i Vasa fängelse inleds traditionellt redan kring självständighetsdagen. Då brukar studentkören Vaasan ylioppilaskuoro uppträda med fosterländska sånger och julsånger.

I mitten av december ordnas fängelsets julfest av Röda Korsets fängelsevolontärer i samarbete med Vasa finskspråkiga församling.

Julpynt i gran.
Julpynt i gran. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi julgranar,Julpynt

Det är en stor fest med så gott som alla interner på plats. På programmet står julsånger, servering, andakt och ett lotteri där alla vinner.

Före julen ordnas också en allsångskonsert med de vackraste julsångerna.

Julandakten populär

Efter julaftonsfrukosten badar alla fängelseavdelningar julbastu. Sedan går man ut. Alla fångar har rätt att vistas ute i minst en timme om dagen.

Klockan 13 hålls en julandakt för majoriteten av fångarna. Efter det hålls en egen andakt för internerna på isoleringsavdelningen.

Ängeln sade till herdarna: Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket― ur Julevangeliet

Det är frivilligt att delta men julaftonens andakt är populär. Ungefär 60 procent av fångarna brukar bänka sig i fängelsekapellet för att ta del av julens budskap.

Det lilla kapellet från 1890-talet är ett andningshål för många interner.

Kapellet är det enda allmänna utrymmet i hela fängelset som inte har galler för fönstren.

- Det ger fångarna en stämning av något annat. Här kan man för en stund glömma att man sitter i fängelse, säger Juha Haapaniemi.

Person tänder ljus.
Till fängelsekapellet går man frivilligt. Här finns inga måsten. Person tänder ljus. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi ljus (konkret icke-levande objekt)

Vad tänker fängelseprästen säga till fångarna den här julen?

- Grundtanken är nog att julen är en universell och jämlik högtid.

Haapaniemi hänvisar till ängelns ord i julevangeliet: Som ängeln sa till herdarna: Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.

- Julens budskap är inte förunnat vissa utvalda personer utan alla, också fångarna i våra fängelser, säger han.

Första julen i fängelset

Julaftonens andakt är inte en regelrätt gudstjänst utan en kortare variant.

Någon har efterlyst en julnattsmässa också men det går inte att ordna på grund av säkerheten. På natten är dörrarna i fängelset stängda.

Dagtid försöker man däremot ge fångarna så mycket frihet det är möjligt med tanke på säkerheten. Det är en ganska avslappnad samvaro under julen, säger Juha Haapaniemi.

Julpyntad fängelsecell
Den som vill får julpynta sin cell. Ljus får man däremot inte tända inne i cellen. Julpyntad fängelsecell Bild: Yle / Antti Kuusiniemi fängelser

För Jasper blir det här första julen i fängelset. Jasper heter egentligen något annat men tillåts vara anonym på grund av ämnets känsliga natur.

Han är rannsakningsfånge vilket betyder att han inte fått någon dom ännu.

- Men jag är misstänkt för narkotikabrott och våldsbrott.

För att fördriva tiden blir det mycket läsning i cellen, berättar Jasper.

På julafton ska Jasper delta i andakten i fängelsekapellet. Tron är viktig för honom, säger han.

Några större förväntningar på julfirandet i fängelset har han inte.

- Celldörren är öppen men den stängs ju till eftermiddagen eller kvällen. Efter det är man ensam i cellen.

99,9 procent av fångarna skulle säkert vilja tillbringa julen någon annanstans än här― Juha Haapaniemi

För att fördriva tiden och slippa tänka alltför mycket på det civila läser Jasper ganska mycket, mest deckare.

Ett par julklappar av föräldrarna och hustrun väntar han sig till fängelset. Två bröder kommer troligtvis på besök på juldagen eller på annandag jul.

Julkort i kyrkbänk.
Julkort gläder inför jul, också i fängelset. Den som vill får också pyssla egna julkort. Julkort i kyrkbänk. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi julkort

En fängelsepräst ser inte fångarna som brottslingar utan som människor. Människor som begått brott.

- Ett brott tar inte mänskligheten ifrån en människa. Men visst söndrar det människor. Det är en sorg och en skada för alla, säger Juha Haapaniemi.

Fängelset sett genom gallerfönster.
Också i fängelset är julen en tid av stillhet. Fängelset sett genom gallerfönster. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi fängelser,vasa fängelse

Många av dem som sitter i fängelset har begått våldsbrott, till och med brott mot liv. Ändå är julens budskap också ämnat för dem, säger prästen.

- Fängelset har lärt mig mycket om skuld och ansvar. En fånge är inte ensam ansvarig för hela sitt liv. Människan har ansvar för sig själv och det ansvaret kan man inte frånsäga sig, men samtidigt har samhället ansvar för individen, säger Juha Haapaniemi.

Skinka, lax och pannacotta

Vid 15-tiden på julafton dukas det upp till julmiddag i matsalen. På menyn står traditionell julmat: skinka, grönsaker, potatis, kålrotslåda, rödbetssallad och kallrökt lax.

Till efterrätt serveras pepparkakspannacotta och kaffe.

Här i fängelsets matsal äter internerna sin julmiddag. De kan också laga egen mat i avdelningens kök.

Stämningen i fängelset är lugn under julen. Det är en tid av stillhet också för fångarna. Men det är också en tid då de saknar sina närmaste.

- 99,9 procent av fångarna skulle säkert vilja tillbringa julen någon annanstans än här, konstaterar Juha Haapaniemi.

Saknaden efter de närmaste är ändå inget som behöver förklaras eller diskuteras så mycket i fängelset eftersom det är en känsla alla delar.

Fängelse utifrån.
Fångarna får ta emot besök under julhelgen, med undantag för julaftonen. Fängelse utifrån. Bild: Yle / Antti Kuusiniemi fängelser,vasa fängelse

"En tuff men rik omgivning"

Juha Haapaniemi trivs som fängelsepräst. Förutom att han är intresserad av teologi och trosfrågor är han intresserad av samhället och av att förstå människan.

I arbetet som fängelsepräst kombineras allt det.

- Man kan kalla det här en tuff omgivning men den är väldigt intressant och rik också.

Fängelseprästen Juha Haapaniemi har firat omkring tio jular i Vasa fängelse.

På juldagsmorgonen håller Haapaniemi en lite längre juldagsmässa för internerna. På fängelsets juldagsmeny står kalkon och svampsallad, till efterrätt plommonkvark.

- Sedan börjar vi småningom ta oss mot vardagen igen. Precis som man gör hemma.