Hoppa till huvudinnehåll

Gatumaten sätter känslorna i svall i Malaysia och Singapore – Unesco får avgöra mattvist

Gatumat i Malaysia.
Malajerna sätter en hel del kryddor i sin gatumat. I Malaysia är utbudet av malajisk gatumat mycket bredare än i Singapore. Gatumat i Malaysia. Bild: Yle/Björn Ådahl gatumat,Malaysia

Ett gräl har blossat upp mellan Malaysia och Singapore om vem som är bäst på att servera gatumat. Gatumaten spelar en central roll i matkulturen i Sydostasien, och det gäller i hög grad också för Malaysia och Singapore.

Entusiastiskt förevisar Richard Ng rätterna som han serverar från sitt försäljningsstånd. Han rekommenderar hemmagjord korv med inlagda så kallade tusenåriga ägg och lever inlindat i ett tunt skal av tofu.

– Vi tillreder bara sju rätter. Recepten utvecklades av min far för 70 år sedan och vi har inte ändrat på dem, berättar Ng.

Ng säljer mat med sin bror och svägerska. De fungerar i en stor saluhall, ett så kallat mattorg, där mer än 50 stånd tävlar om kunder.

Richard Ng och hans svägerska vid ett gatukök i Singapore.
Richard Ng och hans svägerska njuter av sitt arbete. De ämnar fortsätta att servera mat till sina gäster så länge som hälsan tillåter. Richard Ng och hans svägerska vid ett gatukök i Singapore. Bild: Yle/Björn Ådahl Singapore,mat,gatumat

– Vi har en hel del stamkunder, så vi klarar oss bra. Det här mattorget är synnerligen populärt för hit strömmar både Singaporebor och turister, förklarar Ng.

Från kärror till saluhallar, brokigt klientel

Ng och hans bror tog över verksamheten på 1970-talet när faderns hälsa började svikta. Då tillredde de rätterna i ett gatukök på en kärra som de kunde skuffa från en plats till en annan.

Efter det utvecklades Singapores ekonomi snabbt och snart hade önationen blivit ett blomstrande finanscentrum.

Ledningen ansåg att de otaliga gatuköken inte var hygieniska och bestämde sig för att flytta dem till övertäckta saluhallar som fick namnet food court eller mattorg.

Ständigt gnabb och ömsesidigt beroende mellan Malaysia och Singapore

Malaysia har en komplicerad historia. Landet uppstod år 1963 när det som på den tiden hette Malaya sammanslogs med Singapore och de två brittiska territorierna Sabah och Sarawak på den väldiga ön Borneo.

Unionen med Singapore varade bara två år. Av bland annat etniska skäl tvingades Singapore lämna Malaysia och den lilla ön blev sedan självständig år 1965. Sedan dess har relationerna mellan Malaysia och Singapore präglats av konstanta oenigheter. Det har handlat bland annat om territoriella tvister, handelsfrågor och gränsbevakning.

När Singapore lämnade unionen var Malaysia den ekonomiskt klart starkare parten. Ända sedan början av 1970-talet har Singapore ändå utvecklats i rasande takt och idag är levnadsstandarden där betydligt högre än i Malaysia.

Singapores vattentillförsel har länge varit beroende av Malaysia. Största delen av Singapores färskvatten kommer från Malaysia och de två länderna grälar med jämna mellanrum om priset som Singapore betalar för vattnet.

De två länderna är på många sätt beroende av varandra också ekonomiskt. Dessutom fungerar mer än en halv miljon malaysier som gästarbetare i Singapore.

Idag finns det drygt 100 mattorg med sammanlagt långt fler än 6 000 försäljningspunkter. De lockar kunder från tidig morgon till sent på kvällen.

– En del av mina stamkunder är arbetare medan andra är rika affärsmän. Vi Singaporebor älskar vår gatumat, konstaterar Ng.

Omtvistad ansökan, upprörda köksmästare

Singapores ledning har ansökt om att gatumaten ska komma med på Unescos lista över kulturarv.

Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, och målet med listan är att trygga icke-materiell kultur så att den inte faller i glömska.

– Vår ansökan visar hur stolta vi är över vår gatumat. Vi vill också framföra vår erkänsla för de tusentals kockarna som dagligen tillreder maten åt oss, heter det i ansökningen.

Mathall i Singapore.
I Singapore har alla gatukök flyttats in i övertäckta saluhallar. De här så kallade mattorgen är oerhört populära. Mathall i Singapore. Bild: Yle/Björn Ådahl Singapore,saluhallar,mat

Ansökan väckte omedelbart bestörtning i grannlandet Malaysia. Flera ansedda köksmästare sade att det i stället är Malaysia som borde komma med på Unescos lista.

Köksmästarna motiverade sina protester med att de anser att den malaysiska gatumaten är mer autentisk och mångsidigare än den som tillreds i Singapore.

De betonade också att största delen av rätterna som serveras i Singapore har sitt ursprung i Malaysia.

Ingen rangordning, flera ölkulturer

I Singapore avfärdade man kritiken genom att konstatera att målet inte är att jämföra gatumaten i de två länderna med varandra.

En berömd matskribent beskyllde också de malaysiska köksmästarna för att underskatta gatumaten i Singapore.

– Gatumatskulturen handlar dessutom också om hur rätterna serveras och hurudan inställning folk har till maten. I de fallen avviker Singapore och Malaysia definitivt från varandra, konstaterade KF Seetoh i Singaporetidningen Straits Times.

George Town i Malaysia.
Bland annat under det kinesiska nyåret stängs gatorna av för all trafik i centrum av Georgetown. Invånarna får då frossa på gatumat. George Town i Malaysia. Bild: Yle/Björn Ådahl George Town,Malaysia

En annan expert påpekade att Belgien har fått med sin ölkultur på Unescos lista. Han poängterade att det inte betyder att Belgien vill hävda att det är det enda landet som har en ölkultur.

Ödmjuka besökare, mångkulturellt matparadis

Många malaysier tycker i varje fall att det är orättvist att Singapore får äran att komma med på Unescos lista.

De anser att det hela är ett uttryck av att Singapores ledning har ett behov av att visa omvärlden att Singapore är bättre än Malaysia även om det inte alltid stämmer.

– Jag har en hel del matgäster från Singapore varje veckoslut. De flyger hit enbart för att njuta av gatumaten, för de erkänner att den är bättre här än i Singapore, berättar Lim Khai Loon som driver ett stånd i delstaten Penangs huvudstad Georgetown.

Lim Khai Loon kockar i Malaysia.
Lim Khai Loon älskar att kocka. Gatumaten ger honom inte höga inkomster, men han klarar sig bra. Lim Khai Loon kockar i Malaysia. Bild: Yle/Björn Ådahl Malaysia,gatumat,mat

Georgetown ligger ungefär 500 kilometer norr om Singapore.

Det mångkulturella Georgetown beskrivs ofta som gatumatens huvudstad, för där går det lätt att få tag på kinesiska, malajiska och indiska rätter samt olika blandningar av de tre köken.

– Min far är kines och min mor är en muslimsk malaj. Maten jag serverar återspeglar min etniska bakgrund, förklarar Lim som tillägger att gatumaten i Singapore i första hand bara är kinesisk.

Fest för frossare, tröga ledare

I Georgetown ordnas det regelbundet festivaler där gatumaten spelar huvudrollen. Bilarna på gatorna i stadens historiska centrum ersätts då med gatukök och bord för matgästerna.

– Stämningen är alltid fantastisk. Alla vill smaka på så många rätter som möjligt, berättar Georgetownbon Cheah Ta Lee.

Cheah Ta Lee äter gatumat.
Cheah Ta Lee har betalat mindre än en euro för sin portion. Maten ser ut att vara kryddstark, men i själva verket är det frågan om en mild rätt gjord främst på tofu och ägg. Cheah Ta Lee äter gatumat. Bild: Yle/Björn Ådahl gatumat,mat,Singapore

Cheah har arbetat några år i Singapore. Han gillar gatumaten också där, men han säger att den ändå inte går att jämföra med den som han får i Georgetown.

– Det är typiskt att Singaporeborna får med sin gatumat på Unescos lista. Deras ledare är mycket mer initiativrika än våra, konstaterar Cheah uppgivet.

Under år 2020 ska Unesco fatta beslut om huruvida gatumaten i Singapore kommer med på listan över kulturarv.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes