Hoppa till huvudinnehåll

HS: Väldigt få vet vilka partier som sitter i regeringen – fyra av tio finländare kan alla partier

Pääministeri Sanna Marinin hallituksen johtoviisikko ryhmäkuvassa, (vas) Li Andersson, Katri Kulmuni, Sanna Marin, Anna-Maja Henriksson ja Maria Ohisalo, Valtioneuvoston linna, 19.12.2019.
Trots att kvinnor är flitigare på att rösta än män är det fler män som kan nämna alla regeringspartier. Pääministeri Sanna Marinin hallituksen johtoviisikko ryhmäkuvassa, (vas) Li Andersson, Katri Kulmuni, Sanna Marin, Anna-Maja Henriksson ja Maria Ohisalo, Valtioneuvoston linna, 19.12.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle Regeringen Marin,Sanna Marin,Katri Kulmuni,Anna-Maja Henriksson,Maria Ohisalo,Li Andersson,Finlands statsminister,Finlands finansminister,Justitieminister,Finlands inrikesminister,Minister of Education and Culture,Statsrådet (Finland)

Bara 40 procent av finländarna vet vilka partier som sitter i regeringen, det visar en undersökning som Helsingin Sanomat gjort.

2012 utförde Helsingin Sanomat en liknande undersökning. Då var det bara 34 procent som kunde nämna alla regeringspartier.

Den nya undersökningen visar att det framförallt är de små partierna som faller i glömska.

Graf
Graf

Regeringen inledde sitt arbete i juni och trots att vi bytt statsminister har inga regeringspartier bytts ut.

Undersökningen visar att över 80 procent vet att Centern och Socialdemokraterna sitter i regeringen. Väldigt få kommer ihåg att Svenska folkpartiet också sitter i regeringen.

Ungefär en femtedel av finländarna tror att antingen Samlingspartiet, Sannfinländarna, Kristdemokraterna eller Rörelse nu sitter i regeringen, trots att de är oppositionspartier.

Svårt att hålla koll på det egna partiet

Också det egna partiet är det svårt att hålla koll på. 23 procent av Sannfinländarnas väljare tror att partiet ingår i regeringen. Bland Samlingspartiets väljare var det bara 13 procent.

Men vad betyder egentligen de här resultaten? Vittnar de om ett glapp i finländarnas allmänbildning?

Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi anser inte att resultatet är så dåligt.

– Finländarna har helt tydligt kunskap om vilka partier som sitter i regeringen och vilka som är i opposition. Till exempel känner nästan alla till regeringens huvudpartier, säger Grönlund till HS.

Bland åldersgruppen 18-24 år var det bara 18 procent som kunde nämna alla regeringspartier. Bland de som fyllt 65 år kunde 59 procent namnet på alla regeringspartier.

Graf
Graf

Skillnaden mellan generationerna är väldigt stor, säger Grönlund.

Samma fenomen har uppdagats i tidigare forskning men enligt Grönlund vet man inte varför skillnaden är så stor. Genom valforskning har man ändå fått reda på att ungas sätt att få information om politik förändras snabbare än för äldre.

– Framförallt sociala medier är viktiga medan traditionella nyhetskällor faller bort. Det kan hända att partiernas namn är en sådan sak som inte förmedlas väl via sociala medier, säger Grönlund till HS.

Nicholas Kujala, som är vice orförande för SU samt nyvald president för Ungdomens nordiska råd, anser liksom Grönlund att resultatet inte är så dåligt. Kujala vill inte se undersökningen som någon sorts bekräftelse på att unga inte är intresserade av politik.

- Tvärtom, så är unga väldigt intresserade av samhällsfrågor i dag - men de är intresserade av sakfrågor och av enskilda politiker mera än av partipolitik, säger han.

Förutom skillnader mellan generationerna finns det också en skillnad mellan könen. 45 procent av männen kunde räkna upp alla regeringspartier medan 35 procent av kvinnorna kunde det.

Graf
Graf

Liknande skillnader har framkommit i tidigare undersökningar. Efter riksdagsvalet 2015 kunde ungefär 70 procent säga vem som valts till finansminister (Antti Rinne, SDP). 76 procent av männen och 66 procent av kvinnorna visste svaret.

Skillnaden är ändå ett mysterium eftersom att valdeltagandet är högre bland kvinnor än bland män. Enligt Grönlund vet man tack vare tidigare forskning att beslutet om vem man röstar på baserar sig på fakta.

Män har en tendens att gissa

Hanna Wass, professor i statslära vid Helsingfors universitet säger att det kan bero på att män som svarar på undersökningar har en tendens att gissa medan kvinnor ärligt säger att de inte vet.

Jämfört med internationella undersökningar är resultaten i Finland rätt så bra, säger Wass

– Problemet har ofta varit att hitta frågor som varit för svåra för finländare, tillägger Wass.

Enligt Wass har man i politisk forskning allt mindre mätt allmänhetens kunskap om politik eftersom att det inte går att utesluta andra faktorer.

Till exempel kan den äldre generationens kunskap om politik bero på att äldre personer har mera tid att följa med nyheter.

Socioekonomiska skillnader

Enligt Helsingin Sanomats undersökning finns det en korrelation mellan lönenivån och hur bra man är på att nämna alla regeringspartier. Enligt Wass beror det på olika informationsmiljöer.

– De som har ett kontorsjobb kan lätt följa med nyheterna vid sidan av jobbet, inom andra branscher är det inte lika lätt. Politik är inte heller ett ämne som vanligtvis diskuteras vid matbordet.

Enligt Wass har ändå sociala medier och medborgarinitiativ hjälpt sudda ut sådana socioekonomiska skillnader. Med hjälp av dessa kan alla delta i den politiska debatten, också om det inte vanligtvis skulle höra till vardagen.

Sociala medier har också bidragit till att finländare lättare kan följa med politiken på världskartan, vilket leder till att namnen på de finländska partierna kanske inte känns så viktiga.

– Vår regering är inte så viktig om man ser på den globala politiken, säger Wass.

Läs också

politik + politiker + EU-politik + invandrarpolitik + säkerhetspolitik + regeringspolitik + lönepolitik + politiska kriser + budgetpolitik + ekonomisk politik + socialpolitik + stimulanspolitik + migrationspolitik + kommunalpolitiker + politisk historia + politisk aktivitet + alkoholpolitik + pensionspolitik + internationell politik + politiska fångar + politiska utnämningar + politiska ledare + politiska ungdomsorganisationer + Finlands politik