Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägare som bor i asfaltdjungeln vill äga sin skog på ”rätt sätt”

Blivande skogsägaren Jussi Karhunen pekar med fingret på Finlnads karta och platsen där hans familjs skog ligger.
Jussi Karhunen pekar ut på kartan; "här någonstans ligger skogen som blir min och mina syskons". Blivande skogsägaren Jussi Karhunen pekar med fingret på Finlnads karta och platsen där hans familjs skog ligger. Bild: Agneta Gestrin / Yle skogsägare

Allt fler skogsägare bor i städer och tätorter. Snart är Jussi Karhunen en av dem. Den här kvällen sitter han återigen på en grundkurs som Finlands skogscentral arrangerar för färska skogsägare.

Jussi Karhunen är inte skogsägare ännu, men han och hans syskon har det snart framför sig.

– Min pappa äger skog. Han är 74 år och den blir min och mina syskons en dag.

De som sitter i rummet och lyssnar i en byggnad intill en av de intensivt trafikerade gatorna i Helsingfors, är mellan 25 till 60 år.

De har alla blivit skogsägare, eller kommer att bli det i framtiden. Det sker oftast genom generationsskifte, arv eller köp av en skogslägenhet.

De är urbana skogsägare, bosatta i stadsmiljö och har på sin höjd en park eller ett litet skogsbryn bakom husknuten.

– Vi har ett skogsägarantal på cirka 60 000 som bor i huvudstadsområdet, säger Lars Ekman, kundrådgivare inom skogs- och naturvård vid Finlands skogscentral.

Han tillägger att det absolut är en ökande trend att skogsägare i dag bor i tätorter och städer.

Kundrådgivare Lars Ekman står framför kursdeltagarna i ett klassrum och föreläser.
Kundrådgivare Lars Ekman berättar om skogsaffärer, skatter och avdrag på grundkursen för skogsägare. Kundrådgivare Lars Ekman står framför kursdeltagarna i ett klassrum och föreläser. Bild: Agneta Gestrin / Yle Finlands skogscentral

– Snart är var tionde skogsägare bosatt i huvudstadsområdet. Det är en jättestor mängd och det syns på våra kurser, som är populära.

De kan förstås bo ännu längre bort. Ekman berättar om skogsägaren som flög in från USA för att vara med om när hens skog avverkades. Sedan flög hen hem igen.

Allt fler funderar på klimatet

Under det gångna året har Ekman lagt märke till att klimatförändringen har satt myror i huvudet på skogsägarna.

– De funderar på kolsänkor och kolförråd, och hur de ska kunna sköta sina skogar på bästa sätt för att motverka klimatförändringen.

Ekman ser en förändring under de senaste tio åren. Skogsägarna ser nu betydligt bredare på sitt skogsinnehav.

Enligt Ekman är det ekonomiska skogsbruket fortfarande viktigt, men också mångbruk och skogsskyddet är viktiga.

– Det som är mycket viktigt för de färska skogsägarna är tanken om hur de kan kombinera de här olika sätten att sköta sin skog i samma skogslägenhet.

Också det ekonomiska spelar in

Hanna Karttunen hör till de yngre skogsägarna. Hennes skog ligger intill sommarstället.

– Man kan säga att vår skog är för rekreation, men vi sköter den också. Jag har tänkt behålla den och njuta av den.

Karttunen har redan avverkat och sålt virke ur sin skog.

Hon tänker att det är en möjlig inkomstkälla, men det viktigaste är att ha en välmående, frisk skog. Hon kalkylerar inte i första hand hur hon kan förtjäna på den.

Karttunen anser att det är viktigt med hållbart skogsbruk, men på slutrakan kan ekonomiska aspekter få goda värderingar att komma på fall.

– Ska man göra affärer är det inte solklart att skogen som kolsänka väger tyngst, säger hon.

"Skogen är en viktig plats för oss"

Jussi Karhunen sitter med datorn påslagen, men inte för att göra annat jobb vid sidan av vad Ekman lär ut. Orsaken är att Karhunens syster inte kan delta den här kvällen så hon följer med undervisningen i realtid via hans dator.

En glad Jussi Karhunen har hittat på den finländska kartan skogen han en gång kommer att ärva
Ja, här är den! Jussi Karhunen har hittat skogen han och hans syskon kommer att äga en dag. En glad Jussi Karhunen har hittat på den finländska kartan skogen han en gång kommer att ärva Bild: Agneta Gestrin / Yle skogsägare

– Om vi kan, kommer vi att äga den hela vår livstid, säger Karhunen om sin pappas skog.

– Den skogen är en viktig plats för oss. Den är inte bara en plats att få inkomst ifrån, utan vi måste också tänka på hur vi kan äga skogen så att det blir diversitet, mångfald.

Hur skogens mångfald är under förändring kan du läsa om här.

Något har vi gjort rätt i skogsbruket i Finland, säger Lars Ekman. Han nämner att vi under ett halvt sekel har fördubblat skogsinnehavet i Finland. Den årliga tillväxten är på toppnivå.

Vi fäller omkring 70 miljoner kubikmeter träd årligen och vi importerar mellan 10 och 12 miljoner kubikmeter.

Enligt Ekman har forskarna ändå stora utmaningar framför sig om de ska lyckas ta fram relevant data om hur vi i framtiden ska sköta våra skogar.

– Det är helt klart att klimatet blir varmare, och till exempel i södra Finland kommer det att innebära tydliga problem för granen på karga marker.

Skogsägaren har i sin ficka en bit av landets kolsänka

Under 2019 publicerades flera rapporter om hurdan utvecklingen är för Finlands nationella kolsänkor. Det vill säga hur mycket koldioxidekvivalenter (växthusgas konverterat till koldioxid) vi kan förvänta oss att kolsänkorna klarar av att binda till och med 2035 då Finland ska vara kolneutralt.

För varje rapport har de optimistiska utsikterna krympt. Samtidigt börjar skogsägarna ställa frågan, vad det innebär för dem att skogen de äger också är en bit av de nationella kolsänkorna och en betydande faktor i den finländska klimatpolitiken.

Borde de få en ersättning när de sköter om sin skog och mark och motverkar klimatförändringen, eller borde de betala om de minskar på sitt skogsinnehav?

Hanna Karttunen säger att hon inte har tänkt på det här sättet.

Inte heller Jussi Karhunen är säker på hur han tänker om skogen i ett sådant sammanhang. Ska han få pengar av staten, för att han inte säljer sin skog?

Karhunen ser frågande ut och summerar snabbt att vi har mycket skog i Finland.

– Det skulle kosta mycket pengar om vi börjar betala skogsägarna för att inte göra någonting med sina skogar.

Ekman vill å sin sida inte belasta skogsägarna med att ta hand om hela klimatfunderingen.

– Det är ju staten som har satt det hårda målet om att vi ska vara kolneutrala 2035. Det är ett ambitiöst mål. Skogsägarna sköter sina skogar på bästa sätt enligt deras egna målsättningar, säger Ekman.

– Det ska bli jätteintressant att se hurdana verktyg vi får för att brottas med de här utmaningarna.

Skogslagen begränsar vad skogsägare får eller inte får göra.

– Vi laborerar säkert med den här lagstiftningen vi har nu, men framtiden får utvisa hur det blir.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes