Hoppa till huvudinnehåll

Äntligen liv och rörelse i Kvevlax prästgård

Fredrik Kass perheineen
Fredrik Kass och Amanda Audas-Kass med familj. Fredrik Kass perheineen Bild: Mari Latva-Karjanmaa / Yle Kvevlax församling,prästgårdar,Kvevlax,amanda audas-kass

I somras flyttade kyrkoherde Fredrik Kass in i prästgården med sin familj. Han kom till Kvevlax från den betydligt större Petrus församlingen i Helsingfors.

Kvevlax församling hade varit utan ordinarie kyrkoherde ett bra tag. Pensionerade kyrkoherden skötte församlingen som tillförordnad. Men nu är alltså Kvevlax kyrkoherdetjänst besatt.

- Petrus var en fin församling, men jag hade börjat längta till ett mindre sammanhang. Dessutom blev jag tillfrågad, säger Fredrik Kass.

Både Fredrik och hans hustru Amanda Audas-Kass är ursprungligen österbottningar.

Kvevlax församling är en aktiv församling. Man har mycket samarbete med friförsamlingar, företag och föreningar.

- Många är med i verksamheten och bär den, säger kyrkoherden.

Koivulahden kirkko
Kvevlax kyrka. Koivulahden kirkko Bild: Mari Latva-Karjanmaa / Yle Kvevlax församling,Kvevlax,Kvevlax kyrka

Brist på kyrkoherdar - behov och utbud möts inte

I Österbotten och på Åland har det varit problem med att få ordinarie kyrkoherdetjänster besatta.

Linus Stråhlman är notarie vid Borgå stift. Han svarar för prästernas personaladministration.

- Det är visserligen ont om kaplaner och församlingspräster i vissa församlingar, men det råder egentligen ingen prästbrist i Borgå stift, förklarar Linus Strålman. Det är snarare så att utbud och behov inte möts.

Det kan handla om att en prästfamilj har rotat sig på en ort och inte vill flytta. Kompetensen kan också vara ett hinder.

- För att bli kyrkoherde behöver man pastoralexamen för att bli behörig, säger Stråhlman. I tvåspråkiga församlingar kan språket bli ett hinder då man ska ha utmärkta kunskaper.

Även om pensionerade kyrkoherdar gärna rycker in och hjälper blir det bekymmersamt på sikt.

Den långsiktiga utvecklingen kan behöva en stadigvarande herde. I Åboland och Nyland är alla kyrkoherdetjänster tillsatta. Det är Åland som bekymrar allra mest.

Församlingar går ihop i Österbotten

I Österbotten underlättas församlingarnas rekrytering efter nyår då stiftets församlingar går från 53 till att bli 49.

-Det gäller inte bara kyrkoherdar, utan alla anställda, säger Stråhlman.

Purmo och Esse förenas med Pedersöre. Kronoby, Terjärv och Nedervetil bildar en församling i norr.

Också Bergö och Petalax församlingar uppgår i Malax församling.

Men det kan också finnas mera personliga orsaker till att kyrkoherdejobbet inte lockar, tror Fredrik Kass.

- Kyrkoherdearbetet är ett väldigt brett ansvarsområde. Du ska leda organisationen och personalen. Därtill leda det pastorala ansvaret av själavård och gudstjänstliv.

- Vi vill ju vara präster, förklarar kyrkoherden, så man drar sig för den här byråkratin och administrationen.

Vad var det som gjorde att du ändå ville satsa nu?

- Jag kände att nu var tiden inne. Det var nog en ansvarskänsla också, funderar Fredrik Kass.

- Vem ska stiga till på de här posterna om inte jag och min generation börjar göra det?

Koivulahden kirkon pappila
Prästgården i Kvevlax. Koivulahden kirkon pappila Bild: Mari Latva-Karjanmaa / Yle Kvevlax församling,prästgårdar,Kvevlax

Inne på pastorskansliet i prästgårdens bottenvåning hör man små fötter tassa uppe i familjens bostad.
Barnen Hilde 3 år, Arvid 7 år och Ingrid 11 år är lediga från skola och dagis och kusinen Edith 12 år är på besök.

Prästgården ligger ett stenkast från kyrkan, mitt i byn.

- Jag tror nog att det är ett värde för församlingen och oss att vi bor här i prästgården, säger Fredrik Kass. Kyrka, prästgård och församlingshem får fungera som en bönens plats, det är roligt att det finns liv här.

Hustrun Amanda Audas-Kass håller med.

- Jag tycker det är jätteroligt att få bo i prästgård mitt i byn och jag tycker om när folk kommer och går här.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten