Hoppa till huvudinnehåll

Frozen 2 stöder samisk identitet: "Min dotter vill börja tala samiska igen"

Maija Puromies tittar bort från kameran. Hon står framför en tegelvägg. Hon har orange hår och en svart jacka.
Maija Puromies har bland annat startat ett samiskt daghem i Helsingfors, ordnat musikskolor på samiska och varit aktiv i språkfrågor. Maija Puromies tittar bort från kameran. Hon står framför en tegelvägg. Hon har orange hår och en svart jacka. Bild: Charlotte Lindberg människor,Frozen

Filmen Frozen 2 - eller Jikŋon 2 - är den första animerade Disneyfilmen som dubbats till nordsamiska. Under hösten skrev Walt Disney Animation Studios ett historiskt avtal med Finlands, Sveriges och Norges Sameting och Samerådet om att filmen ska behandla den samiska kulturen med respekt.

Efter den första filmen kritiserades Disney för en selektiv användning och representation av den samiska kulturen. För att samma problem inte skulle uppstå i uppföljaren jobbade en samisk arbetsgrupp med att se till att allt i filmen som berör den samiska kulturen behandlar den på rätt sätt – och det verkar ha lyckats.

Maija Puromies bor i Helsingfors men har jobbat aktivt med samhälleliga frågor som gäller samer och den samiska kulturen redan i många år. Hennes barn är samer och hon har själv starka band till Sameland.

Sven, Olof, Christoff, Elsa och Anna
Den magiska skogen i Frozen 2 är delvis inspirerad av Lappland. Sven, Olof, Christoff, Elsa och Anna Bild: ©2019 Disney. All Rights Reserved. Frost 2

Hon ser filmen som en möjlighet för resten av världen att lära känna den samiska kulturen. Att en såpass stor produktion dubbas till nordsamiska är stort framför allt för samiska barn och deras identitetsuppfattning, säger Puromies.

- Direkt efter att vi sett filmen frågade min 16-åriga dotter om vi kunde börja prata samiska hemma igen.

Att man kan gå ut grundskolan i Finland utan att lära sig ett ord samiska eller veta något annat om den samiska kulturen än klichéer om renskötsel är fel― Maija Puromies, om samernas ställning i Finland

Det samiska språket hotat

De samiska representanterna var på plats i Hollywood då Frozen 2 hade världspremiär för ungefär en månad sedan. De var positivt inställda till slutresultatet och enligt Puromies har inställningen till filmen i de samiska kretsarna främst varit positiv.

- Det har varit fint att få vara med som experter, att göra Samelandet känt på rätt sätt och att göra god barnkultur också för samiska barn, säger hon.

Hon betonar att det inte alltid är problemfritt då samer eller den samiska kulturen porträtteras i populärkultur och media.

- För att förbättra representationen av den samiska kulturen borde vi helt enkelt föra fram den mer. Att man kan gå ut grundskolan i Finland utan att lära sig ett ord samiska eller veta något annat om den samiska kulturen än klichéer om renskötsel är fel, säger Puromies.

- Samerna borde vara mer synliga i media – inte genom att representera något exotiskt utan genom att de också tar ställning i samhälleliga debatter, fortsätter hon.

Saamen lippu
Den samiska flaggan upprepar den samiska folkdräktens färger: rött, grönt, blått och gult. Saamen lippu flagga,samer

Puromies ser filmen Frozen 2 som en språngbräda till en bättre samhällelig diskussion om samerna också inom inrikespolitiken.

- Det samiska språket är skört och hotat. Samhället måste finansiera och investera i det samiska språket mer än vad det görs just nu.

- Det ska inte räcka för oss finländare att se olika färggranna kostymer i resebroschyrer - det är inte vad det handlar om. Språket är kulturens hjärta och det måste bevaras med hjälp av lagstiftning, finansiering och politiska beslut, fortsätter hon.

Jag hoppas att varje finländare funderar på om de verkligen vill åka till Thailand på semester eller om de borde åka till Utsjoki
― Maija Puromies

Samerna i Finland talar tre olika språk: nord-, enare- och skoltsamiska.

Så mycket mer än klichéer

Det är inte bara omvärlden som har en snäv bild av samerna. Enligt Puromies har många finländare en knapp kunskap om sitt eget lands ursprungsfolk.

Den uppfattningen bekräftas också i en rapport från den Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI). Enligt rapporten vet finländare allt för lite om samerna.

Puromies berättar att de vanligaste klichéerna om samer är att de lever ett lugnt, blygsamt och naturnära liv någonstans långt borta.

- De facto är Helsingfors den största samiska byn i Finland och har en enorm samisk gemenskap.

I Finland bor cirka 7 000 samer, varav närmare 1 000 bor i Helsingfors.

- Jag hoppas att varje finländare funderar på om de verkligen vill åka till Thailand på semester eller om de borde åka till Utsjoki.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen