Hoppa till huvudinnehåll

Så här förändrades världspolitiken på 2010-talet: Populism, nya maktspelare, gatuprotester och cyberhot

USA:s president Donald Trump och Greta Thunberg.
Den nationalistiska populismen, som till exempel USA:s president Donald Trump representerar, och klimatfrågorna som Greta Thunberg för fram har präglat 2010-talet. USA:s president Donald Trump och Greta Thunberg. Donald Trump,Greta Thunberg

Decenniet har vänt upp och ned på den globala världsordningen. Populistiska och nationalistiska ledare har ritat om spelplanen och flera rörelser för mänskliga rättigheter, demokrati och klimat har intagit gatorna.

Vad hände i världspolitiken under 2010-talet – egentligen? Om du vill veta allt är det bara att besöka ett bibliotek eller plöja igenom nätet.

Alternativt kan du läsa vidare och ta del av några av decenniets hållhakar.

1. Krav på värdighet och rättigheter under den så kallade "arabiska våren"

Demonstranter på Tahrir-torget i Kairo
Tahrirtorget i den egyptiska huvudstaden Kairo blev en av de starkaste symbolerna för kraven på demokratiska reformer under den arabiska våren 2011. Demonstranter på Tahrir-torget i Kairo Egypten,tahrir

Decenniet började i norra Afrika och Mellanöstern med massiva protester med krav på demokratiska reformer och att ledare som upplevdes som korrupta skulle avsättas.

Protesterna började i Tunisien 2010 och snart fick protestvågen namnet den arabiska våren i västerländska medier.

Protesterna kunde bäst sammanfattas med orden "värdighet, revolution, rättigheter". Protesterna spreds till närmare tjugo länder.

I Tunisien, Egypten, Libyen och Jemen störtades de auktoritära ledarna. I vissa fall ersattes de snart med en ny auktoritär ledare.

I Syrien, Libyen och Jemen startade blodiga inbördeskrig som pågår än idag.

Trots att protesterna gav hopp åt väldigt många, blev de bestående reformerna små.

En del anser att en indirekt följd av revolterna blev att terrororganisationen Islamiska staten kunde etablera sig.

Kaoset gav IS en möjlighet att vinna terräng, säger professor Hannu Juusola vid Helsingfors universitet i en intervju för Svenska Yle 2016.

Det land där revoltvågen fick sin början, Tunisien är det enda där ett visst mått av demokrati fått fotfäste.

2. Euro- och skuldkrisen

Demonstranter utanför parlamentet i Aten.
Grekland är det land som starkast symboliserar den europeiska skuldkrisen på 2010-talet. Grekland var nära total konkurs, nu men nu betalar grekerna i stället av på dyra lån från de övriga euroländerna. Demonstranter utanför parlamentet i Aten. Bild: EPA/FOTIS PLEGAS G. eurokrisen i grekland

Svallvågorna av den globala finanskrisen 2008 stänkte ner mycket av 2010-talet, då krisen förvandlades till en skuldkris.

2010 uppdagades det att Grekland fifflat med sin statsbudget: budgetunderskottet och statsskulden var enormt mycket större än vad man dittills sagt.

Utländska banker började kräva snabba återbetalningar till hög ränta. Eftersom Grekland inte klarade av att återbetala lånen sydde Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden ihop stödpaket med nödlån till landet.

Euroländernas mål var att rädda euron.

Också Cypern, Irland, Portugal och Spanien beviljades nödlån för att klara av sina skuldkriser. Samtliga krisländer var tvungna att genomföra ekonomiska reformer och föra en strikt åtstramningspolitik för att kunna återbetala lånen.

Skattebetalarna fick känna av 2010-talets svångremspolitik med nedskärningar i välfärden och sänkta löner.

Och för Greklands del är krisen inte över.

3. Populismens frammarsch

Brasiliens president Jair Bolsonaro på besök hos Donald Trump i Washington den 19 mars 2019.
Jair Bolsonaro och Donald Trump representerar en växande populism i världen. Brasiliens president Jair Bolsonaro på besök hos Donald Trump i Washington den 19 mars 2019. Brasilien,Jair Bolsonaro,Donald Trump

Under 2010-talet har populismen, särskilt den nationalistiska högerpopulismen, spridit sig som en löpeld inte bara i Europa utan också i exempelvis Turkiet, Brasilien och USA.

Olika högerpopulistiska partier – ofta med rasistiska idéer – har lyckats omvandla många människors ilska till politisk makt.

USA:s Trump, Brasiliens Bolsonaro och mycket av brexit kan ses som uttryck för denna populism.

Också Indien, som gärna kallar sig "världens största demokrati", leds sedan 2014 av hindunationalistiska Narendra Modi, som i årtionden drivit en starkt anti-muslimsk politik. Modi återvaldes till premiärminister våren 2019.

Också på den politiska vänsterkanten förekom politisk populism under 2010-talet. I skuldkrisens Grekland seglade vänsterpartiet Syriza först på en framgångsvåg men mot slutet av decenniet tappade partiet regeringsmakten, trots att den grekiska ekonomin svängt uppåt.

Också i Spanien har ett vänsterpopulistiskt parti, Podemos, uppstått i svallvågorna efter finanskrisen.

4. Världspolitiken stöps om: Kinas och Rysslands makt ökade, USA:s minskade

– Den USA-ledda världsordningen står i förfall. USA har självmant dragit sig tillbaka och tendensen har ökat under Donald Trump.

Det säger Mikael Wigell, direktör för forskningsprogrammet global säkerhet vid Utrikespolitiska institutet.

När USA inte längre står som garant för den globala regelbaserade världsordningen har nya regionala aktörer trätt fram under 2010-talet. Kina, Turkiet och Ryssland har börjat föra en mer expansiv politik.

– Rysslands annektering av Krim har fört med sig en otrolig förändring. Ryssland försöker göra sig relevant i den globala politiken med militära medel och har lyckats med att igen bli en maktfaktor, säger Wigell.

Kinas strategi för ökat inflytande är diametralt motsatt: Kina använder sig av ekonomiska maktmedel.

– Genom handel och investeringar i stora infrastrukturprojekt binder Kina andra länder till sig. Det är en imperieuppbyggnad som är svår att märka, avsikten är att nå politiska allianser.

En man i Beijing sitter på en bänk under sin shoppingrunda.
Handelskriget mellan Kina och USA pågår fortfarande. En man i Beijing sitter på en bänk under sin shoppingrunda. Handelskrig,USA,Kina

Också andra länder än Kina driver en så kallad geoekonomisk maktpolitik.

Ett exempel är Rysslands försäljning av gas via Nordstream 2-naturgasledningen till Tyskland; den binder ihop Ryssland och Tyskland men skapar splittring inom EU.

USA:s handelskrig med både Kina och EU är andra exempel där ekonomin ersatt vapnen.

Kinas flagga och övervakningskameror.
Kina har målmedvetet ökat sitt globala inflytande genom massiva infrastrukturprojekt i Asien och Afrika, men också via handelskriget med USA. Internt har Kina stärkt greppet mot oliktänkare bland annat genom massövervakning. Kinas flagga och övervakningskameror. Kina,Kinas kommunistiska parti,övervakningskamera

5. Det politiska våldet

Många råa och våldsamma attacker har skakat världen under detta decennium.

Terrorgruppen IS skapade vad de kallade ett islamistiskt kalifat i Irak och Syrien. IS levde enligt en strikt sharialag, avrättade fångar och höll sig med tusentals slavar.

Islamiska staten lockade till sig tusentals anhängare också från europeiska länder, bland dem Belgien, Frankrike, Sverige och Finland.

Våren 2019 har kalifatet i sin geografiska form fallit, men mycket tyder på att IS-krigare samlar sina trupper på annat håll

Men det finns flera tecken på att både IS och terrorgruppen al-Qaida försöker öka sin närvaro i Afrika, så som i Mali och i Kenya och Somalia.

Också en annan typ av politiskt våld har skakat världen: det rasistiska och islamofobiska våldet.

Attackerna i Oslo och mot det norska Arbeiderpartiets ungdomsorganisations läger på Utøya krävde 77 personers liv. Gärningsmannens motiv var en nationalsocialistisk ideologi och hat mot det mångkulturella samhället.

Också Nya Zeeland och USA har drabbats av flera massmord med rasistiska motiv.

6. Från Wikileaks och Snowden till hybridkonflikter

Under hela 2010-talet har avslöjanden och läckor på nätet ruskat om världen.

Hösten 2010 publicerade visselblåsarnätverket Wikileaks hundratusentals sekretessbelagda dokument om USA:s tortyr av irakiska krigsfångar och hemligstämplade amerikanska diplomatdokument.

2013 läckte Edward Snowden hemliga dokument som avslöjade att USA via den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA sysslar med massiv global övervakning i dittills okänd skala.

Wikileaksläckorna och Edward Snowdens avslöjanden såväl hyllades som kritiserades hårt.

En del ansåg att medborgare har rätt att få information om staters och makthavares förehavanden, andra menade att läckt hemligstämplad information utsätter diplomater och säkerhetspersonal för fara.

En följd av läckorna är sannolikt att många människor blivit försiktigare med vad de skriver på nätet.

Också diplomaterssätt att rapportera till hemlandet kan ha påverkats av vetskapen om att hemligstämplade dokument kan läcka till obehöriga.

Den tyske underrtättelsechefen Hans-Georg Maassen talar om cybersäkerhet vid en konferens i Potsdam år 2014.
Cyberattacker mot företag och stater blev allt vanligare under 2010-talet. Trots att en nätattack kan utföras av en oberoende grupp är det ofta en statlig aktör som beställt attacken. Den tyske underrtättelsechefen Hans-Georg Maassen talar om cybersäkerhet vid en konferens i Potsdam år 2014. Bild: EPA/RALF HIRSCHBERGER cybersäkerhet,internet,distributed denial-of-service attack,nätattack,cyberattacker

Många stater har själva gått inför att aktivt störa politiska fiender. Mikael Wigell på Utrikespolitiska institutet bedömer att särskilt auktoritära regimer gjort fler så kallade hybridoperationer under 2010-talet.

Operationerna ligger i gråzonen mellan krig och diplomati. Wigell räknar upp hur det här kan gå till:

– Staten stöder radikal verksamhet eller kriminella element i det andra landet - man gör allt för att skapa instabilitet. Det här fenomenet har varit på stark frammarsch i synnerhet i Kina, Ryssland, Turkiet och Iran.

– Man undviker direkta och öppna krigshandlingar men det ändå en oerhört aggressiv strategi där man strävar efter att skapa instabilitet och slå kilar in i ett annat land.

7. Den ökade migrationen

Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland.
Flyktingar i cypriotisk skola i juli 2017. Flyktingbarn deltar i en engelskalektion i Grekland. Bild: EPA/KOSTAS TSIRONIS flyktingar,migration,Grekland,Cypern,barn (familjemedlemmar),asylsökande,skolan (fenomen),lektion

De flesta i Europa tänker på 2015 som flyktingströmmarnas år, men människor har flytt undan krig, klimatkatastrofer och fattigdom både före och efter det.

På 2010-talet har exempelvis krigen i Afghanistan, Kongo-Kinshasa och Syrien drivit människor på flykt.

Också den politiska och ekonomiska krisen i Venezuela har drivit miljontals människor på flykt från sitt hemland.

2010 var 43,7 miljoner på flykt i världen och år 2018 (som är den färskaste statistiken som finns) var siffran 70,8 miljoner.

8. Klimatkrisen och klimatrörelsen

Debatten om den globala uppvärmningen och klimatkrisen har pågått i årtionden men den blev mer intensiv under slutet av 2010-talet.

FN:s panel för klimatförändringarna IPCC har gett ut en mängd rapporter förr, men reaktionerna på den rapport som gavs ut 2018 var i en klass för sig.

Hösten 2018 startade de skolstrejker fick global spridning 2019 för klimatet som den svenska klimataktivisten Greta Thunberg startade.

Greta Thunberg träffar människor när hon kommer till New York.
Greta Thunbergs skolstrejker för klimatet och de miljoner som följt hennes exempel går till historien som en av årtiondets största politiska rörelser. Greta Thunberg träffar människor när hon kommer till New York. Bild: EPA/COREY SIPKIN Greta Thunberg,klimatstrejk,New York,klimat,klimatförändring,klimatpolitik,klimataktivist

Det mesta pekar på att den intensiva debatten och de många demonstrationerna kommer att fortsätta också under 2020-talet. Förväntningarna inför klimattoppmötet i Madrid 2019 var högt uppskruvade men slutade i"käbbel och ovilja att kompromissa", skriver Svenska Yles utsände.

9. Folkliga upprop från Occupy till #metoo

Rörelser mot ojämlikhet och för mänskliga rättigheter fick mera rörelseutrymme i många länder, samtidigt som folkrörelser mot aborträtten och ökat flyktingmottagande samlade många.

Demonstrant under Occupy Wall Streets treårsdag.
Demonstrant under Occupy Wall Streets treårsdag. Bild: Yle / Christian Vuojärvi occupy

En av de största folkrörelserna i början av decenniet startade i USA. Occupy Wall Street protesterade mot ekonomisk ojämlikhet under parrollen "Vi representerar 99 procent" (mot den ena procent som syftade på den ekonomiska eliten). Snart spred sig Ockupera-rörelsen runt om i världen.

Tre år senare hade rörelsen tappat mycket av sitt så kallade momentum, men hösten 2014 bevittnade Svenska Yles korrespondent i New York en del av Occupy-rörelsens aktiva på marsch.

Prideparader som flaggar för bland annat homosexuellas och transpersoners rättigheter blev under decenniet en del av vardageni många länder, samtidigt som inställningen till homosexuellas rättigheter förblev negativ eller direkt fientlig i många länder.

Prideparad i Hongkong år 2015. Folkmassan håller upp en jättelik regnbågsflagga. Överallt syns gula ballonger.
Prideparader för sexuellt likaberättigande har uppnått närapå mainstreamstatus i många metropoler så som Hongkong på bilden, medan Prideparader förbjudits på andra ställen som i Moskva, som år 2012 införde ett hundraårigt prideparadförbud. Prideparad i Hongkong år 2015. Folkmassan håller upp en jättelik regnbågsflagga. Överallt syns gula ballonger. Bild: EPA/JEROME FAVRE Prideparad,Hongkong

I Moskva förbjöds regnbågsparaderna 2012 för de kommande 100 åren.

Alla försök att trotsaförbudet har slagits ned av polisen.

I USA startade år 2012 folkrörelsen BlackLivesMatter som en reaktion på mordet på den afroamerikanska tonåringen Treyvon Martin.

Gärningsmannen frikändes i den påföljande rättegången, vilket bidragit till att rörelsen mot polisvåld och för civila rättigheter och respekt för afroamerikaner i USA vuxit till en global rörelse som är aktiv än idag.

En kvinna i ett demonstrationståg håller upp skylten "tafsa inte".
Metoo spred sig snabbt från USA till större delen av den övriga världen. I Sverige spreds #metoo främst via upprop inom olika yrkesgrupper - i Svenskfinland samlades kvinnor mot sexuella trakasserier i uppropet #dammen brister. En kvinna i ett demonstrationståg håller upp skylten "tafsa inte". Bild: Mostphotos / Sten-Åke Stenberg #metoo

I oktober 2017 startade uppropet #metoo mot sexuella trakasserier och sexuellt våld i USA på sociala medier - hashtaggen spreds snabbt till många andra länder.

I Sverige, där uppropet fick ett extra stort genomslag, har den efterföljande debatten och de mediala övertrampen debatterats flitigt.

Pro-life vs pro-choice-plakat.
Pro-life vs pro-choice-plakat. Bild: All Over Press Abortfrågan,abort,Anti-abortion

Också ofödda barns rättigheter har väckt starka känslor runtom i värden.

I USA har Pro choice-rörelsen ordnat många marscher.

Också i Italien och Polen finns en stark opinion som går emot liberalare abortlagar.

10. Upprorens år 2019

Decenniets slut har dominerats av en global protestvåg.

Trots att missnöjet har lokala nyanser handlar de allra flesta nationella protesterna om krav på att en korrupt eller odemokratisk elit ska avgå, och om krav på att demonstranterna vill att hela det samhälleliga systemet förnyas, så som i Libanon, Irak, Chile, Bolivia.

Demonstranter tågade med paraplyer under den otillåtna marchen från Causeway Bay till Admiralty.
Demokratirörelsen i Hongkong har pågått sedan juni 2019. Protesterna började som marscher mot ett lagförslag om att utvisa brottslingar till fastlandskina. Sedan sommaren kräver rörelsen ett allmänt försvar av demokratin och Hongkongs autonomi Demonstranter tågade med paraplyer under den otillåtna marchen från Causeway Bay till Admiralty. Hongkong,Protesterna i Hongkong 2019

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes