Hoppa till huvudinnehåll

Dopets popularitet på kraftig nedgång - fler vill ge barnen frihet att välja själv

Prins Nicolas döptes på söndagen den 11 oktober.
Sveriges ärkebiskop Antje Jackelen med sveriges prins Nicolas Paul Gustaf under dopceremonin. Prins Nicolas döptes på söndagen den 11 oktober. Bild: EPA/JONAS EKSTROMERTT SWEDEN OUT prins nicolas

Är det rätt eller fel att göra ett spädbarn till medlem av en religion utan dess medgivande? Det verkar som att allt fler föräldrar anser att dopet ska vara ett aktivt val.

Hela 90 procent av barnen i Finland döptes samma år som Alexandra Valkama föddes, men hon var inte ett av dem.

- Inte tänkte man på det som liten. Jag deltog i skolans kristna program så som julkyrka, morgonsamlingar som hade religiösa teman, sjöng psalmer i skolan och deltog på vanliga religionslektioner, berättar hon.

Närmare högstadieåldern fick hon klart för sig att hon inte hade blivit döpt som liten och när hon fyllde femton år var det dags att göra ett aktivt val.

Alexandra Valkama står och klappar sin katt i ett vackert grågrönt vardagsrum.
Alexandra Valkama tycker att det ska vara ett aktivt val att ingå i ett religiöst samfund. Alexandra Valkama står och klappar sin katt i ett vackert grågrönt vardagsrum. Bild: Amanda Vikman/Yle person,alexandra valkama

- Mamma sa att jag kunde gå skriftskolan om jag ville, men det skulle vara av rätt orsaker. Jag tänkte mest på presenterna som jag gick miste om och då kändes det bäst att avstå, säger hon.

Nu är hon själv tvåbarnsmamma, och även om hennes man gärna hade låtit döpa barnen kom de till slut överens om att de inte skulle döpas.

- Han ville det mest för att det "hör till", och han visste före vi skaffade barnen att jag var emot dop bara av den orsaken. Vi deltar inte heller annars i kristna högtider eller går i kyrkan, säger Valkama.

"Lättast om undervisning passar alla"

I stället för dopceremonin beslöt paret att barnen skulle få var sitt träd planterat på den egna gården, och bjöd in släktingar på en bit mat. Några faddrar har man inte utnämnt.

- Jag läste lite vad man kunde ha för ceremonier och fastnade för träden. Det kändes naturligt. När det gäller faddrar bestämde vi att alla i barnens omgivning deltar i deras uppväxt så mycket som de känner för det.

Andelen döpta i Finland går från 97,2 procent år 1968 ner till 65,3 procent år 2018.
Andelen döpta i Finland går från 97,2 procent år 1968 ner till 65,3 procent år 2018.

Valkamas egen skolgång var ganska starkt präglad av kristendomen även utanför religionslektionerna. Det störde henne inte då, men samtidigt hoppas hon att skolan blir mer neutral.

- I Finland finns ändå allt fler religioner, och allt fler som inte hör till kyrkan. Då känns det lättare om skolan anpassar undervisningen så att den passar alla, snarare än att man anpassar religionsundervisningen enskilt för var och en, säger Valkama.

De andra religionerna är endast marginella i Finland. Hela 4,11 miljoner personer tillhör den kristna kyrkan medan den näst vanligaste religionen, islam, har drygt trettontusen medlemmar.

Drygt tusen personer hör till det judiska samfundet.

Kyrkan är oroad

På grund av det avtagande intresset för dop har kyrkan skridit till de åtgärder man kan. Bland annat har man startat en ny webbtjänst som ger information om dop.

- Det är klart att man är orolig och på den nationella kyrkans nivå så har man funderat på det här ganska mycket. På lokalt plan märks det kanske inte lika tydligt, men nog ser man det här också, säger Janette Lagerroos som är tillförordnad kaplan i Houtskärs kapellförsamling.

Prästen Janette Lagerroos i en kyrka med en bibel i handen.
Janette Lagerroos tror att doptraditionen blivit obekant för många. Prästen Janette Lagerroos i en kyrka med en bibel i handen. Bild: Amanda Vikman/Yle person,janette lagerroos

Hon tror att inställningen förändrats med tiden.

- Jag tror att många har blivit främmande för kyrkan, man känner inte att den är lika viktig i ens liv som den var förr. Traditionen är kanske inte heller lika stark längre, nu funderar man mera över sina egna val.

Kyrkan har också satsat på att utbilda personalen och bett dem tala mer och oftare om dopet. Ju mer folk lär sig och hör om traditionen, desto naturligare tänker man sig att det ska kännas.

Genom dopet blir man en fullvärdig kristen

Det kristna dopet har sitt ursprung i den judiska traditionen där man använder sig av reningsdop - man tvättar sig ren från synd.

- Men i den kristna tron är det Jesus som gav missionsbefallningen och sa att vi ska gå ut och döpa alla, säger Lagerroos.

Dopet är en mycket viktig tradition och ritual inom den kristna kyrkan.

- Dopet har från början varit det sättet som man har visat att man har tagit emot tron och vill gå i Jesu fotspår. Men i den gamla kyrkan skedde det oftast efter att man gått igenom det som vi i dag kallar skriftskola, berättar Janette Lagerroos.

Två vita träkors på taket av en kyrka.
Dopet har sitt ursprung i en judisk tradition att tvätta sig ren från synden. Två vita träkors på taket av en kyrka. Bild: Amanda Vikman/Yle kyrka,tro,kors

Under medeltiden, när barndödligheten var hög, blev man orolig över de barn som dog innan de hann bli döpta. Man var rädd för att de skulle hamna i helvetet.

- Då började man traditionen med att döpa spädbarn, för att försäkra sig om att också de kom till himlen. När man är döpt så är man fullvärdig kristen, det behövs ingenting mera. Dopet är på sätt och vis en försäkring, det bästa jag skulle kunna ge mitt barn, säger Lagerroos.

Många vuxna anser att det ska vara barnens eget val om de vill bli medlemmar i kyrkan, men en övergång till enbart vuxendop följer inte den evangelisk-lutherska kyrkans lära.

- Det är klart att det är viktigt att barn ska få välja själva, men som med många andra stora beslut som gäller barnen så är det ju vanligtvis föräldrarna som bestämmer hur man gör. Jag tänker att dopet också är det att man vill sitt barn gott och därför döper man det redan som litet, säger Lagerroos.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland