Hoppa till huvudinnehåll

Du borde vara redo för 72 timmar utan både ström och vatten – det här behöver du

Trädet som fällts av stormen och orsakade strömavbrottet hos Agneta Glad.
Stormen Aapeli tog med sig både träd och elledningar. Trädet som fällts av stormen och orsakade strömavbrottet hos Agneta Glad. Bild: Yle/Elin Willows stormskador,Stormen Aapeli,skogsbilväg

Man kan inte förlita sig på att andra löser de problem som uppstår till exempel vid strömavbrott, säger Thomas Nyqvist på räddningsverket. Därför är det viktigt att själv vara förberedd på att klara sig på egen hand.

– Egen beredskap har man förutsatt i lagstiftningen redan mycket längre än det här 72-timmarskonceptet har funnits, säger Thomas Nyqvist som är riskhanteringschef på Österbottens räddningsverk.

72 timmar, 72 tuntia, är bland annat en hemsida med information framtagen av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen.

Här finns information om allt du borde vara beredd på, och om hur du borde förbereda dig.

– Vi rekommenderar att man tar det här till sig och lär sig hur man klarar sig, säger Nyqvist.

– Det är fel att vänta på att någon annan kommer och sköter ens problem, istället kan man förbereda sig på olika scenarion och vara mer beredd.

Vit man står framför rad av brandbilar.
Thomas Nyqvist berättar att stormen Aapeli resulterade i över 200 skadebekämpningsuppdrag. Hela året blev det totalt 400 sådana uppdrag. Vit man står framför rad av brandbilar. Bild: Yle/Elin Willows brand- och räddningsverksamhet,österbottens räddningsverk

En hel del att förbereda

Att klara sig 72 timmar, det vill säga tre dygn, utan vatten och ström kräver en del förberedelse. Det rekommenderade hemmaförrådet bör innehålla vattenkärl, radio och reservströmkällor, kontanter, hemapotek, hygienartiklar och mat.

Dessutom bör man ha möjlighet att tillreda maten utan ström. Ett stormkök kan här komma väl till pass.

– Det är en hel del att tänka på, men man ska försöka att inte göra det till något avvikande från vardagen. Matförrådet skulle gärna annars också få räcka i några dagar istället för att man ska behöva springa till snabbköpet varje dag, säger Thomas Nyqvist.

– Gällande vattnet finns det behändigt olika källvattenalternativ, eller så ser man till att ha kärl som man kan tappa vattnet i, så länge som det kommer ur kranen.

Stormkök och batteriradio

Agneta Glad i Sundom i Vasa var under nyårsstormen Aapeli utan ström i två dygn. Med hjälp av en kakelugn kunde värmen i huset hållas på en nivå att det gick att vara där, men ytterkläder behövdes.

Vit kvinna med grå page och glasögon stter i en soffa.
Agneta Glad säger att de flesta elavbrott hon varit med om varat högst i några timmar. Vit kvinna med grå page och glasögon stter i en soffa. Bild: Yle/Elin Willows Sundom,agneta glad

Eftersom andra hushåll hade el kunde familjen besöka släkt och bekanta för att värma sig och äta. Nu i efterhand har hon börjat fundera på hur de kunde förbereda sig bättre för en liknande händelse.

– Ett stormkök som man kan koka vatten på hör till det vi borde skaffa.

Hon har hört sig för med grannar angående generatorer, men inte kommit till skott angående det.

– Det som jag gjorde i alla fall var att skaffa en batteriradio, för det hade vi inte heller, säger Glad.

Hon är medveten om att man borde vara redo för något liknande.

– Hela det här året, sedan stormen, har det kommit upp i tankarna att det skulle finnas skäl att vara beredd.

Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan förvänta sig att någon annan kommer och sköter om en i alla situationer.― Thomas Nyqvist, Österbottens räddningsverk

Viktigt att vara påläst

Thomas Nyqvist vet att alla finländare inte är medvetna om att man borde vara redo för 72 timmar utan el och vatten.

– Ur räddningsverkets synvinkel skulle folk gärna få vara mer medvetna om det här.

Han tycker också att det finns andra säkerhetsfrågor som är viktiga att vara insatt i som privatperson.

– Som hur man ska förebygga olyckssituationer hemma, som att förebygga bränder och kunna rädda familjen i händelse av en olycka.

Konserver
Konserver har bra hållbarhet och kan med fördel ingå i nödskafferiet. Konserver Bild: Yle/Fredrika Sundén konserver,butikshylla

– Det som har med 72 timmars beredskap att göra handlar ju inte om att göra exakt rätt på minuten, men om man inte har bekantat sig på förhand med vad det handlar om på förhand kan det bli otäckt och svårt att hantera.

Det viktigaste, menar Nyqvist, är att vara påläst och beredd.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan förvänta sig att någon annan kommer och sköter om en i alla situationer.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle