Hoppa till huvudinnehåll

Brevet om en amerikansk reträtt från Irak "dåligt formulerat" - USA inte på väg att lämna landet trots krav

Mark Esper håller tal.
Esper dementerade uppgifterna om en amerikansk reträtt. USA har inte fattat något beslut i frågan, säger han. Mark Esper håller tal. Bild: All Over Press Mark T. Esper

USA:s försvarsminister Mark Esper dementerar uppgifterna om att USA förbereder sig på att lämna Irak efter att landets parlament röstade för att utländska styrkor ska ut ur landet. Källor inom det amerikanska försvaret säger att oklarheter kring USA:s ståndpunkt beror på ett dåligt formulerat brev.

USA:s försvarsminister Mark Esper tvingades dementera uppgifter om att USA förbereder sig på att dra alla sina styrkor ur Irak, efter att ett brev i måndags tydde på att ett tillbakadragande var på gång.

Det irakiska parlamentet röstade i måndags för att kräva att utländska styrkor ska lämna landet, efter att USA dödade den iranska generalen Qasem Soleimani i en drönarräd i Bagdad.

Ett folkhav är samlat i Teheran. I mitten en glaskupol.
Över fem miljoner människor beräknas ha deltagit i ceremonier för att hedra Soleimanis minne. Soleimani ansågs av många vara landets näst mäktigaste person, efter Ayatollah Ali Khamenei. Ett folkhav är samlat i Teheran. I mitten en glaskupol. Bild: ABEDIN TAHERKENAREH/EPA Iran,Teheran,Qasem Soleimani

I brevet från de amerikanska styrkornas befälhavare William H Seely till hans irakiska motpart talas om "förflyttning av styrkor inom de kommande dagarna och veckorna".

Brevet hänvisar till det irakiska parlamentets beslut och varnar för ökad helikoptertrafik in och ut ur Bagdad som följd.

- En stor del av aktiviteten kommer att ske nattetid, för att garantera att allt sker säkert och effektivt, står det i brevet.

- Med det här brevet vill jag också lugna eventuell oro om att fler soldater skulle vara på väg in i IZ (den så kallade Gröna zonen i Bagdad, reds. anm.).

Ett feltolkat misstag

Oklarheten kring brevet var så stor att Mark Esper själv tvingades ordna presskonferens för att dementera uppgifterna om et reträtt.

- Det finns absolut inget beslut om att lämna Irak. Jag vet inte vad det där brevet är ...

Esper följdes vid presskonferensen av ordförande för vapenslagens befälhavare, den högsta befälhavaren för USA:s försvarsmakt efter presidenten, Mark Milley.

Den kortfattade versionen: det här var ett misstag som begicks av människor som försöker göra rätt i ett mycket svårt och oklart läge. Brevet borde aldrig ha skickats.

Enligt Milley var brevet ett dåligt formulerat utkast som inte borde ha publicerats och som sedan på grund av den inflammerade situationen hade övertolkats.

- Brevet var ett utkast som skickades till några killar i den irakiska armén för att koordinera flygtrafik. De skulle ge kommentarer, men brevet gick från deras händer till någon annans händer och sen till pressens händer. Och nu har det blivit ett helt ståhej, sade Milley.

- Den kortfattade versionen: det här var ett misstag som begicks av människor som försöker göra rätt i ett mycket svårt och oklart läge. Brevet borde aldrig ha skickats, sade Milley.

Något förbereds efter hot

Flera journalister citerar källor inom Pentagon som verkar bekräfta att brevet inte syftar på en reträtt.

Istället ska det vara frågan om truppförflyttningar mellan USA:s ambassadsområde i den så kallade Gröna zonen i Bagdad centrum till andra baser i landet.

Förflyttningarna ska enligt källorna vara ett svar på ökade hot mot baserna efter räden som dödade både Soleimani och ledare för iranskstödda shiamiliser som är fientligt inställda till USA.

De här uppgifterna har ändå inte bekräftats officiellt.

USA har kring 5000 soldater i Irak. De utgör lejonparten av den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS.

Trots det irakiska parlamentets beslut verkar USA inte vara i färd att dra dem ur landet.

Amerikkalaissotilas vartio Yhdysvaltain Irakin-lähetystöä Bagdadissa 3. tammikuuta.
En amerikansk soldat vaktar vid ambassaden i den så kallade Gröna zonen, det hårt bevakade området där regeringsbyggnader och ambassader ligger. Amerikkalaissotilas vartio Yhdysvaltain Irakin-lähetystöä Bagdadissa 3. tammikuuta. Bild: EPA/ KYLE TALBOT / US MARINE CORPS HA Irak,USA,Bagdad

Också president Donald Trump har varit ytterst negativt inställd mot ett tillbakadragande, trots att en reträtt från både Irak och Afghanistan hörde till hans vallöften.

- Vi har en otroligt dyr flygbas i landet. De kostade oss miljarder dollar att bygga. Vi är inte på väg därifrån om de inte betalar oss tillbaka för basen, sade Trump vid en pressträff i måndags.

USA har på grund av de ökade spänningarna med Iran förstärkt sin närvaro i Mellanöstern med 14 000 soldater, främst för att skydda sina baser i regionen.

Iran har lovat hämnd

Iran har lovat att hämnas på USA för dödandet av Qasem Soleimani, medan Trump har hotat med fortsatta militära åtgärder.

Än så länge har Irans motåtgärder ändå varit politiska.

Iran meddelade bland annat att landet inte längre tänker följa några som helst begränsningar för anrikning av uran, i enlighet med kärnkraftsavtalet från 2014.

Experter befarar ändå att Iran via mellanhänder kan angripa antingen amerikanska styrkor eller intressen i regionen, eller rikta siktet mot amerikanska allierade.

Läget befaras lätt kunna utmynna i ett regelrätt krig som kan få långtgående följder för hela Mellanöstern och svåra ekonomiska konsekvenser för hela världen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes