Hoppa till huvudinnehåll

Östra Nylands socialjour utvidgar sin verksamhet: ”Vi kommer kunna erbjuda bättre krisarbete från början till slut”

En kvinna i orange tröja sitter framför ett skrivbord med två datorskärmar. Hon ler och tittar in i kameran. Bakom henne syns en bäddad säng.
Fredrika Kuuskoski är en av socialarbetarna som svarar på samtal vid Östra Nylands social- och krisjour. En kvinna i orange tröja sitter framför ett skrivbord med två datorskärmar. Hon ler och tittar in i kameran. Bakom henne syns en bäddad säng. Bild: Yle / Hedvig Sandell jourverksamhet,socialjour,Fredrika Kuuskoski

Från och med 2020 utvidgas verksamheten vid Östra Nylands socialjour. Enheten, som omfattar kommunerna Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk och Askola, byter samtidigt namn till Östra Nylands social- och krisjour.

– Genom att utveckla socialjourens verksamhet kan vi erbjuda ett bättre krisarbete från början till slut – och följa upp fall bättre än tidigare, berättar Kristina Huopalainen, som är chef för barn- och familjeservice i Borgå.

Rent konkret innebär utvidgningen en ökning från tre till fem socialarbetare och fem till sex socialhandledare på Östra Nylands social- och krisjour, som håller till i Borgå.

Det här betyder också att jouren kommer kunna hålla öppet dygnet runt.

Kristina Huopalainen.
Kristina Huopalainen är chef för barn- och familjeservice i Borgå. Kristina Huopalainen. Bild: Yle/Leo Gammals Borgå,familjecentraler,Konstfabriken,kristina huopalainen

En orsak till behovet av utvidgning är också att Östra Nylands socialjour fått ett utökat ansvar. Sedan maj 2019 har enhetens uppgifter ökat med 22 procent.

– Det beror delvis på olika förändringar som har med alarmcentralen att göra; vilka typer av ärenden de meddelar om åt socialjouren, förklarar Huopalainen.

Så här får du hjälp

Östra Nylands social- och krisjour betjänar kommuninvånarna i Borgå, Sibbo, Lovisa, Lappträsk och Askola dygnet runt på numret 040 517 4194.

Det går också att skicka ett sms eller meddelande via Whatsapp.

Det enda du behöver är att kunna berätta vad som hänt och svara på frågor.

Social- och krisjourens personal kan träffa dig till exempel på sjukhus, hemma hos dig eller någon annan eller i jourens egna lokaler.

Efter den första träffen gör du och socialarbetarna upp en plan för hur ni kommer hålla kontakt.

Oftast är det myndigheter som kontaktar socialjouren

I de flesta fall tar socialjouren sig an uppgifter på uppmaning av polis-, sjukhus- eller ambulanspersonal.

– De informerar oss om en händelse där personer behöver krishjälp, därefter kontaktar vi de här personerna och erbjuder dem hjälp, säger Huopalainen.

– Det kan till exempel handla om att en närstående gått bort eller varit med om en olycka, fortsätter hon.

Mera sällsynt är det att personer själva ringer upp socialjouren.

– Men visst händer det också.

Aktivera egna nätverk, normalisera symptom, erbjud diskussionshjälp

En av personerna som svarar när myndigheter eller privatpersoner ringer upp Östra Nylands social- och krisjour är socialarbetare Fredrika Kuuskoski.

– Först gäller det att skapa sig en uppfattning om helhetssituationen, berättar hon.

Bild av ett vardagsrum i ljusa färger. En beige hörnsoffa och några runda bord finns framför en television. I fönstret hänger en julstjärna.
Det går också att träffa socialarbetare i social- och krisjourens egna lokaler. Bild av ett vardagsrum i ljusa färger. En beige hörnsoffa och några runda bord finns framför en television. I fönstret hänger en julstjärna. Bild: Yle / Hedvig Sandell jourverksamhet,rum,socialjour,östra nylands social- och krisjour

Därefter bär det av till den drabbade så fort som möjligt.

– Det viktigaste är att ingen blir ensam. Vi ska se till att den drabbades egna nätverk aktiveras; att någon anhörig kommer hem till den eller att den drabbade kan fara till en anhörig, säger Kuuskoski.

Här gäller det också, som Kuuskoski kallar det, att normalisera symptomen som den uppskakande händelsen bidrar till.

– Kroppen reagerar fysiskt, man kan tappa aptiten och må illa. De är helt normala symptom för en onormal situation. Då är det också viktigt att vi påminner den drabbade om att äta och dricka.

När det här chocktillståndet börjar avta ställer Kuuskoski och hennes kollegor upp med diskussionshjälp.

Socialarbetarna följer upp fall tre, sex och tolv månader efter att de ägt rum.

– Ofta kommer behovet av diskussionshjälp först senare. Det är också i sådana här fall som personer oftast är i direktkontakt med socialjouren.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland