Hoppa till huvudinnehåll

Axxells personal är frustrerad över dåligt samarbete med ledningen: "Information och direktiv ändrar från dag till dag"

namn på husvägg
Yrkesutbildaren Axxell har 2 700 studerande av vilka 700 är ungdomar. namn på husvägg Bild: Yle/Karin Karlsson Axxell,utbildning,Karis,Raseborg,Västnyland

Lärare vid yrkesutbildaren Axxell upplever att ledarskapet inte fungerar och att både personal och undervisning lider av det. Rektor Lena Johansson förstår att folk är trötta, men menar att det beror på de externa utmaningar som skolan tampas med. Det nya kollektivavtalet delar också åsikterna mellan personal och ledning.

Många anställda vid Axxell är trötta och uppgivna eftersom de upplever att organisationen inte fungerar som den ska.

Orsakerna är bland annat bristande och otydlig information från ledningen och direktiv som plötsligt och godtyckligt förändras.

Många har sagt upp sig eller valt att byta jobb

De senaste sju åren har de fast anställda vid Axxell minskat från 430 till 260. Det beror delvis på att staten har skurit i finansieringen och att antalet utbildningar har blivit färre.

Men flera anställda har också valt att inte jobba kvar eftersom samarbetet med ledningen enligt dem har fungerat dåligt. En av dem är Maria Brink, som i september avslutade ett 23 år långt anställningsförhållande.

- Situationen vid Axxell är sådan att väldigt många som har jobbat där i många år helt enkelt har sagt upp sig eller valt att byta jobb, säger hon.

“Öppen dialog saknas”

Vappu Heikkinen är medlem i arbetarskyddsfullmäktige och bekräftar att personalen överlag är trött.

Det beror till stor del på att arbetsmängden har ökat i och med den reform som trädde i kraft för två år sedan. Men en bidragande orsak är också den ensidiga kommunikationen inom Axxell, säger hon.

- Växelverkan inom företaget kunde vara bättre. Många lärare eller andra i personalen kan känna att de inte kan påverka sitt arbete eftersom det inte finns en öppen dialog.

Två gula fastigheter.
Axxells administration finns i Knipnäs i Ekenäs. Två gula fastigheter. Bild: Marica Hildén \ Yle fastighet,Axxell,rosengården

Enligt rektor Lena Johansson är det omöjligt att alla anställda är nöjda med de beslut som fattas. Det har varit tuffa år för Axxell och orsaken till utmaningarna är främst externa, säger hon.

- Det är jättesvårt att beakta nästan 300 personers åsikter och det att man blir hörd betyder inte att jag ska ändra åsikt utgående från det jag hör. När vi i ledningen lyssnar in, så måste vi fundera om det på riktigt är något vi behöver ändra eller om det stöder något som vi har tänkt.

Flera är kritiska - få vill uttala sig offentligt

Svenska Yle har talat med flera anställda som är kritiska till Axxells ledning.

De nämner bland annat oklara direktiv om hur jobbet ska utföras, oklarheter kring hur arbetsscheman byggs upp och svårigheter att få sin röst hörd då beslut fattas.

Många upplever att informationen är otydlig och inkonsekvent och att saker och ting organiseras godtyckligt.

Så här hörde vi de anställda

Svenska Yle har varit i direktkontakt med sju nuvarande eller före detta anställda vid Axxell som är kritiska till situationen vid Axxell.

Svenska Yle har talat med personerna var för sig och oberoende av varandra. Två av dem har nyligen slutat vid Axxell medan de övriga fortfarande jobbar vid skolan.

Tre av de personerna har intervjuats och citeras i texten. Av dem är två anonyma. Den ena anonyma personen jobbar för tillfället som lärare vid Axxell, medan den andra har slutat.

Några anställda vid Axxell har också uttalat sig anonymt via ett brev till Svenska Yle där de uttrycker sin kritik. Utdrag ur brevet citeras i texten.

Svenska Yle tillåter anonyma uttalanden eftersom ämnet är känsligt och de anställda är rädda för reprimander om de uttalar sig kritiskt om arbetsgivaren.

Några anställda uppger att de har svårt att veta vem som kan ge svar på deras frågor och ta ansvar för hur beslut fattas.

- Information och direktiv ändrar från dag till dag. Beslut fattas utan att höra de berörda. Detta leder ofta till att man inte kunnat beakta konsekvenser, vilket skapar förvirring, frustration, rädsla och uppgivenhet, sammanfattar de i en text till Svenska Yle.

Det är viktigt att man inte ändrar på sådant som man har kommit överens om

Maria Brink jobbade som lektor i Åboland. Hon har främst jobbat i Åbo, men de senare åren undervisade hon också i Axells enheter i Pargas och Kimito.

Brink beskriver för sin del Axxell som en knepig arbetsplats där det var svårt att veta vilka regler som gällde; en dag fick man ett direktiv och nästa dag ett annat.

Hon berättar bland annat att hennes arbetsscheman plötsligt kunde ändras. Kurser som hon skulle hålla försvann överraskande.

När hon hörde sig för om saken visade det sig att någon annan lärare skulle hålla dem i stället.

- Det är viktigt att man inte går och ändrar på sådant som man har kommit överens om. Man får inte ändra spelreglerna när leken har satt igång, kommenterar hon.

Maskinlaboratorium vid Axxell Pargas.
Sjöfartsutbildningen vid Axxell finns i Åbo. Maskinlaboratorium vid Axxell Pargas. Bild: Yle/Lotta Sundström Axxell,aboa mare

En anställd lärare som Svenska Yle har intervjuat anonymt säger att inte heller enhetscheferna vågar fatta självständiga beslut.

Hen menar att personalen slutar komma med egna förslag eftersom de i många fall torpederas.

- Folk är likgiltiga, man gör sitt jobb och så går man hem.

Nytt avtal blev droppen för Maria

Från och med augusti har Axxell tagit i bruk ett nytt kollektivavtal som innebär att undervisningspersonalen övergår till årsarbetstid.

De privata yrkesläroanstalterna har en övergångstid fram till hösten 2023, men Axxell valde att ta i bruk avtalet från och med hösten. Avtalet gäller ungefär hälften av alla lärare i yrkesutbildningen.

- Jag tycker att det har gått alldeles för fort. Personalen kunde ha fått delta mer i planeringen och fundera noggrannare hur man skulle övergå till det nya avtalet, säger Maria Brink.

Min lön skulle ha sänkts med 750 euro och jag ville inte gå med på avtalsshopping

Också andra anställda är frustrerade över att övergången har skett i snabb takt eftersom de upplever att systemet hur avtalet ska tillämpas inte är färdigt.

Fakta: årsarbetstid

  • Alla yrkesläroanstalter övergår till årsarbetstid. De kommunala yrkesläroanstalterna har en övergångstid till hösten 2020. De privata yrkesläroanstalterna har en övergångstid fram till hösten 2023.
  • Årsarbetstiden innebär att en heltidsanställd lärare jobbar minst 1 500 och högst 1 700 timmar som fördelar sig på 40 veckor. 12 veckor är lediga.
  • Lärarnas arbetstid upptas allt mer av annat arbete än undervisning - i och med att man tillämpar årsarbetstid är det meningen att allt arbete beaktas och att lönen motsvarar mängden arbete.
  • Läraren får själv bestämma tid och plats för åtminstone 25 procent av arbetstiden.
  • Tidigare baserade sig lönen bland annat på undervisningsskyldighet. Men i och med yrkesutbildningsreformen som trädde i kraft i början av år 2018 slopades det begreppet.
  • Till årsarbetstid räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar och andra arbetsuppgifter som läraren ska göra.
  • Det nya kollektivavtalet har förhandlats fram av Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Bildningsarbetsgivarna Sivista.
  • Källa: Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ

För Maria Brink blev det nya arbetsavtalet droppen som fick bägaren att rinna över och hon valde att sluta på Axxell från och med den första oktober.

- Min lön skulle ha sänkts med 750 euro och jag ville inte gå med på avtalsshopping, säger hon.

Naglar lackas av elever från kosmetologutbildningen i Pargas.
Man kan bland annat utbilda sig till kosmetolog vid Axxell. Naglar lackas av elever från kosmetologutbildningen i Pargas. Bild: Yle/Minna Almark nackellack

Andra anställda som Svenska Yle har talat med upplever också att deras löner har sjunkit i förhållandet till arbetsmängden.

Det här läsåret har undervisningen ökat avsevärt för de enskilda lärarna, säger de anonyma lärarna sin skrivelse till Yle.

- Vid Axxell har kollektivavtalet implementerats så att den tyngsta biten har utökats. Det har åtminstone två konsekvenser: tröttare lärare och det faktum att det behövs färre lärare.

“Det nya avtalet var efterlängtat”

Axxells rektor Lena Johansson säger för sin del att man har väntat som på solens uppgång på ett nytt avtal. Det ska ändå tas i bruk i något skede och det finns ingen anledning att dra ut på processen, menar hon.

- Det gamla avtalet är sådant att man bara får betalt för undervisning. I dag är undervisning något helt annat med mycket teamarbete och handledning och nu får man betalt precis för det man gör.

Visst har det funnits barnsjukdomar, men utan misstag så lär vi oss inte

Hon säger också att avtalet är väldigt generöst eftersom det innebär att lärarna jobbar 1 500 timmar på 40 veckor och har 12 veckor ledigt. Informationen kring ibruktagandet har också varit omfattande.

Lena Johansson poängterar att lärarnas arbete i sig är det samma som tidigare - det är sättet att räkna arbetstimmarna som är annorlunda.

Portätt av Lena Johansson, rektor vid Axxell.
Rektor Lena Johansson. Portätt av Lena Johansson, rektor vid Axxell. Bild: Yle/Robin Lindberg Axxell,lena johansson

De som har årsarbetstid registrerar vad de gör under sin arbetsdag i studieregisterprogrammet och man kommer att följa upp hur väl det stämmer överens med verkligheten.

- På våren kommer vi att göra en utvärdering och alla som har det här avtalet får säga sitt och så tittar vi på vad som måste göras annorlunda. Visst har det funnits barnsjukdomar, men utan misstag så lär vi oss inte.

Anställda upplever att systemet inte har varit färdigt och att man därför borde ha väntat med att ta i bruk avtalet. Hur kommenterar du det?

- Vad är hönan eller ägget? Vi kunde ha planerat och planerat, men om vi inte hade tagit i bruk avtalet, så skulle vi inte ha märkt vilka som är stötestenarna. Nu har lärarna ringt med frågor och då har vi märkt att det här hade vi inte funderat på och så har vi löst problemen tillsammans.

Hårt ekonomiskt läge kräver bra ledarskap

Axxell har varit hårt ekonomiskt pressat de senaste åren eftersom staten har skurit ner resurserna för utbildningen.

Det har bland annat lett till att yrkesinstitutionen har lagt ner eller flyttat flera utbildningar och årligen fört samarbetsförhandlingar.

Fakta Axxell

  • Axxell grundades i augusti 2008 då sju finlandssvenska utbildningsenheter slogs samman (Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitutet). Karis Kurscenter blev en del av Axxell år 2009 och Åbolands yrkesinstitut följde efter år 2010.
  • Axxell har idag cirka 2 700 studerande. Av dem är runt 700 ungdomar.
  • År 2018 var 260 personer anställda vid Axxell. År 2017 var deras antal 296.
  • Skolan upprätthålls av bolaget Axxell Utbildning Ab. Bolaget leds av en styrelse och som VD fungerar Stefan Johansson. Det pedagogiska arbetet leds av rektor Lena Johansson.
  • Axxell har verksamhet på åtta olika orter i södra Finland. Huvudorten är Karis.
  • I utbildningsutbudet ingår ungdoms-, vuxen- och folkhögskoleutbildningar, invandrarutbildning och läroavtalsutbildning. Axxell ordnar också skräddarsydda utbildningar för företag. Utbildningarnas längd varierar från cirka 2,5 år till korta kurser på en dag.
  • Axxells två största ägare är Svenska folkskolans vänner r.f. och Svenska småbruk och egna hem Ab. Utöver dem är också Raseborgs stad delägare i bolaget.
  • Axxell Utbildning Ab:s styrelse består av följande medlemmar: Andersson Niklas, Aura Johan (ordförande), Backman Heidi, Björklöf Filip, Lundberg Ulrika, Strandberg Anders, Söderholm Mikael, Tasanko Jaana, Torsell Kurt.
  • År 2018 omsatte Axxell 22 miljoner euro. Resultaträkningen visar ett underskott på 604 000 euro. År 2017 var underskottet 517 000 euro och år 2016 var det 869 000 euro.
  • Källa: Axxell

De personer Svenska Yle har pratat med har förståelse för den tuffa position ledningen befinner sig i. Men de upplever att behovet av ett konstruktivt och tydligt ledarskap just därför är desto större.

- Man kommer inte ifrån att det är ekonomiskt tungt och att man måste spara pengar. Men desto större orsak att skapa någon form av trygghet som motbalans. Om man samarbetsförhandlar, gör omorganisationer och ändrar konceptet hela tiden så skapar man gungfly i det hela, säger den före detta anställda som Svenska Yle har intervjuat.

Det är många nyckelpersoner som man aldrig borde ha låtit gå

De anställda menar också att den besvärliga situationen inom Axxell främst beror på hur verksamheten sköts internt och inte på externa faktorer.

De understryker också att personalen sinsemellan trivs ihop, att stämningen mellan kollegorna är bra och att de tycker om lärarjobbet i sig.

Axxell följer inte upp hur många som har slutat vid yrkesinstitutet, men uppfattningen bland de anställda som Svenska Yle har talat med är att det är en hel del.

- Det är många nyckelpersoner som man aldrig borde ha låtit gå eftersom de är viktiga för organisationen, säger läraren som ännu jobbar vid Axxell.

Tufft jobb att hålla bolaget flytande

Till skillnad från de lärare som Svenska Yle har intervjuat säger Axxells rektor Lena Johansson att yrkesskolans utmaningar främst beror på externa faktorer.

Det har varit en tuff tid sedan hon tillträdde på posten år 2013 och mycket av verksamheten har handlat om sparbeslut och indragningar.

Med den nya regeringen finns det nu hopp om att yrkesinstituten får mera pengar, men effekten av statens gamla sparbeslut känns ännu av.

- Man kan kritisera sätten eller mig som person för att jag har varit för hård eller för tuff. Det är subjektiva uppfattningar, men grundorsakerna till våra problem är externa, säger Johansson.

Alla stora beslut har föregåtts av öppna möten

Hon upplever för sin del att samarbetet med personalen fungerar bra och att det inte borde vara något problem att få den information man behöver.

Bland annat har man jobbat mycket med att utveckla bolagets intranet. Det hålls också regelbundet allmänna möten som alla kan delta i över Skype. Mötena bandas så att det går att lyssna på dem också efteråt.

- Man får fråga före, under och efter och alla stora beslut har föregåtts av sådana öppna möten. Kanalerna har funnits, men det kan vara att man upplever dem skrämmande eller svåra eller inte märkt att de varit öppnade.

"Om man inte trivs ska man inte vara här"

Johansson känner delvis igen problemet med motsägelsefull information från förmännen och ledningen, som flera anställda nämner åt Svenska Yle. Här handlar det om att stärka förmännens kunskaper och kompetenser och det jobbar man mycket på inom Axxell, kommenterar hon.

Omfattar du uppfattningen att folk har slutat på grund av att de inte kan bidra till verksamheten?

- Jag har svårt att omfatta den uppfattningen. Jag hoppas att man ska trivas i Axxell, men det är klart att alla inte trivs på sin arbetsplats. All personkemi fungerar inte alltid, jag pratar nu på ett allmänt plan, och det är fritt fram att välja arbetsplats i det här landet. Om man inte trivs så ska man inte heller vara kvar. Det finns säkert ställen som är trevligare.

Är det en överraskning att den här kritiken finns?

- Absolut inte! Det skulle ha varit en total överraskning om den inte fanns med tanke på de processer som vi har gått igenom. De har varit hurja tuffa och vår personal är emotionella och inte robotar, så det förvånar mig inte.

Trötta lärare påverkar undervisningens kvalitet

Axxell utför regelbundet personalenkäter där de anställda får svara på frågor om hur de orkar fysiskt och psykiskt. Där finns också frågor om hur de kan påverka sitt jobb och hur man har tillgång till information.

Svenska Yle har fått tillgång till de resultat som gäller hela Axxell och enligt dem verkar de anställda överlag nöjda med hur arbetssituationen ser ut. De frågor som gäller ledarskap handlar om den närmaste förmannen.

Däremot ger Axxell inte ut resultaten för de enskilda enheterna.

Det är alarmerande att människor är trötta

Vappu Heikkinen jobbar vid enheten i Karis och är en av medlemmarna i arbetarskyddsfullmäktige, där hon representerar enheten handel och turism samt övrig personal som studiesekreterare och städare.

Hon vittnar om en trött personal till följd av omorganiseringarna. Att Axxell är splittrat på flera olika regioner påverkar dialogen och personalens känsla av att kunna påverka sitt eget jobb lider, säger hon.

- Nog ser jag att det är alarmerande att människor är trötta.

Heikkinen oroar sig för att undervisningens kvalitet blir lidande som en följd av det här. Hon påpekar också att lärare överlag är sega och att frånvaro på grund av sjukdom tenderar att vara låg.

Den bästa lösningen enligt henne skulle helt enkelt vara att skolan anställde flera lärare.

- Regeringen har lovat mer pengar och Axxell har också sökt mera, säger Heikkinen.

Flera försök att få ändring till stånd

Både Maria Brink och flera av hennes tidigare kollegor säger till Svenska Yle att de har påtalat problemen inom organisationen. Men varken Axxells rektor eller styrelse ser några tecken på att situationen skulle vara alarmerande på något sätt.

Så länge vi inte har en öppen dialog, så länge kan inget ärende lösas

Styrelseordförande Johan Aura hänvisar till personalenkäten.

- Siffrorna sticker inte ut jämfört med läget överlag eller jämfört med hur det har varit tidigare. De allmänna siffrorna för Axxell har kanske till och med blivit bättre och är kanske förvånande bra med tanke på de stora förändringar som Axxell har genomgått de senaste åren.

Johan Auras budskap till de lärare som upplever att det finns problem, är att de borde diskutera dem för att få till stånd en förbättring.

Johan Aura, kanslichef vid Svenska Folkskolans Vänner
Johan Aura. Johan Aura, kanslichef vid Svenska Folkskolans Vänner Bild: Yle/ SFV johan aura

Om situationen är så låst att det inte hjälper att försöka diskutera situationen uppmanar han lärarna att vara i direkt kontakt med honom per telefon eller e-post. Det sker i så fall i förtroende, säger Aura.

- Jag går inte och säger det till den högsta ledningen, utan tar upp till diskussion varför den interna kommunikationen fungerar som den gör eller varför den inte fungerar som den borde.

Också Vappu Heikkinen från arbetarskyddsfullmäktige uppmanar folk att mycket oftare ta kontakt med arbetarskyddet.

- Så länge vi inte har en öppen dialog, så länge kan inget ärende egentligen lösas och vi kommer inte framåt.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle