Hoppa till huvudinnehåll

Nästan tusen kilometer gasrör under Svarta havet binder nu samman Ryssland och Turkiet

Putin och Erdogan skakar hand under en ceremoni för gasrörprojektet
Recep Tayyip Erdogan och Vladimir Putin skakar hand under en ceremoni i Istanbul då en sektion av gasröret slutfördes i november 2018. Putin och Erdogan skakar hand under en ceremoni för gasrörprojektet Bild: MICHAEL KLIMENTYEV / SPUTNIK / K /All Over Press Vladimir Putin,Recep Tayyip Erdogan

Det har tagit två och ett halvt år för Gazprom att förverkliga gasrörsprojektet som kallas TurkStream. Bygget inleddes i maj 2017 och blev klart i november i fjol.

I dag invigs projektet högtidligen av presidenterna Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdoğan som samtidigt tar chansen att diskutera andra frågor. Kriget i Syrien, situationen i Libyen och det allt skarpare läget kring Irak finns på agendan.

En modern femårsplan förverkligades

Det första avtalet om att bygga gasröret längs Svarta havets botten mellan ryska Anapa och turkiska Kiyiköi ingick Ryssland och Turkiet i december 2014.

Det säger sig självt att en av avsikterna med röret var att minska transporterna av rysk gas genom Ukraina. Ryssland hade ju samma år annekterat Krim och fått igång kriget i östra Ukraina. Röret är hela 930 kilometer långt och har lagts rekorddjupt, hela två kilometer under havsytan.

För fyra år sedan uppgav Gazprom att projektet skulle kosta 11,4 miljarder euro. Bolaget har inte meddelat om den budgeten höll.

Turkiet spelar ut Nato mot Ryssland

För Ryssland är all energipolitik också geopolitik, och när nu Turkiet importerar 15,75 miljarder kubikmeter gas per år genom det nya röret blir landet allt mera beroende av Ryssland. Redan tidigare har Turkiet köpt över hälften av sin gaskonsumtion från Ryssland.

Då TurkStreams andra skede blir klart fördubblas den transporterade gasvolymen till 31,5 miljarder kubikmeter per år. Turkiet har också fattat beslut om att köpa ett nytt kärnkraftverk av Ryssland. Dessutom har landet nyligen köpt det ryska missilsystemet S-400.

Särskilt vapenköpet har kritiserats i väst eftersom Turkiet, som blev medlem i Nato redan 1952, nu har ökat sitt militära samarbete med Ryssland.

Nya sanktioner kan utfärdas

I väst har såväl EU som USA sett bekymrat på TurkStream-projektet. Det anses öka Rysslands politiska, ekonomiska och militära inflytande i regionen. Därför hotar USA med sanktioner.

Sanktionerna riktas främst mot följande steg i gasrörsprojektet. Det gäller nya rör som för gasen vidare från Turkiet till Bulgarien, Serbien och Ungern. Ryssland räknar med att kunna transportera gas också till andra europeiska länder den vägen.

Det är oklart om de eventuella sanktionerna har någon verkan. Bulgarien har redan börjat bygga ut gasröret, och Serbien har ordnat offerttävling kring bygget.

De räknar antagligen med att Ryssland sätter ett så lågt pris på gasen att det kompenserar för de förluster som sanktionerna kan medföra.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes