Hoppa till huvudinnehåll

Psykiatriskt stöd vid de svenska Åboskolorna ska minska trycket på ungdomspsykiatrin

En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen.
Depression, ångest och självskadebeteende är de vanligaste problemen som ungdomar kämpar med i dag. En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen. Bild: Linus Hoffman/Yle ensamhet,skolmobbning,mobbning,Offer av skolmobbning,skolklass,ångest,mental hälsa,ungdomspsykiatri

Den här veckan har den efterlängtade, psykiatriska sjukskötaren börjat sitt arbete i S:t Olofsskolan och Katedralskolan. Skötaren har också hand om Axxells elever i Åbo.

Den psykiatriska vården för unga i Åbo är under stor press. Idén med att ha en sköterska på plats i skolan är dels att minska på trycket inom specialsjukvården, dels att ge ungdomarna hjälp snabbt med olika mentala problem.

- Det är absolut nödvändigt att det finns vård som är lätt att nå, som man inte behöver en remiss för. Det tar för lång tid att komma till specialsjukvården och vi har inte heller möjlighet att ge vård till alla, säger Kim Kronström, som är överläkare vid ÅUCS ungdomspsykiatri.

Kim Kronström brevid dörren till ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS.
Kim Kronström tycker att de psykiatriska sjukskötarnas jobb i skolorna har burit frukt. Kim Kronström brevid dörren till ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS. Bild: Annika Holmbom / Yle ungdomspsykiatri,Åbo universitetscentralsjukhus,kim kronström

Då ungdomar inte får hjälp i tid, försvåras problem. Därför har många också önskat att det skulle komma fler resurser till skolorna för att kunna hjälpa ungdomarna där, berättar Kim Kronström.

- Genom att kunna erbjuda stöd i skolorna i form av samtal, kunde ungdomarna snabbt få hjälp. Sedan kan de vars symptom inte blir bättre få en remiss till specialsjukvården.

Trycket inom ungdomspsykiatrin har redan minskat

Föregående sommar beslöt Åbo stad att anställa sammanlagt tio psykiatriska sjukskötare till skolorna. Nio av dem började jobba på förra årets sida och erfarenheterna så här långt har varit goda, berättar Kronström.

- Jag tror det är en orsak till att remisserna till specialsjukvården har minskat. Kvaliteten inom specialsjukvården har också blivit bättre. Om den här trenden fortsätter har det en stor betydelse.

För att vården ska vara effektiv borde en till två veckor vara den längsta tiden som en ung ska behöva vänta på att få träffa en professionell, anser Kronström.

- Jag tror det är helt möjligt att skapa ett sådant system, men det kräver också att det är begränsat från fem till tio gånger. Man kan inte ta vårdansvar för många unga under långa vårdperioder, för då går det inte att hjälpa nya ungdomar snabbt.

Fortsättningsvis trångt på den psykiatriska avdelningen för unga vid ÅUCS

På ÅUCS ungdomspsykiatriska avdelning finns 10 patientplatser, men det brukar oftast vara fler som är intagna. Under år 2018 var medeltalet 12 patienter på avdelningen och förra året 2019 var medeltalet 11 patienter, berättar Kronström.

- Det varierar väldigt mycket. Vissa dagar har vi över 15 patienter och då blir det trångt. Vi får plats med 13 sängar i rummen och några till i lugnare utrymmen vid behov. Men det är inte bara frågan om att hitta sängplatser, utan det är kvaliteten på vården som vi är bekymrade över när det finns jättemånga patienter på avdelningen.

Ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS.
Ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS. Ungdomspsykiatriska avdelningen vid ÅUCS. Bild: Annika Holmbom / Yle ungdomspsykiatri,Åbo universitetscentralsjukhus

Tidvis kan pressen vara ännu större på avdelningen. Under 2018 fanns det dagar med över 20 patienter på avdelningen. Under hösten 2019 har antalet varit uppe i 18 intagna patienter. Det är för mycket, konstaterar Kronström.

- Vi hinner inte träffa de unga så ofta som man borde. Det blir svårt att erbjuda tillräckligt bra vård för att de unga ska må bättre.

De flesta som är intagna lider av depression, ångest eller någon form av självdestruktivitet. Ungefär 70 procent patienterna på avdelningen är flickor. Också ätstörningar är en vanlig orsak till att patienter tas in på avdelningen.

- På avdelningen brukar det hela tiden finnas 2-3 patienter som har en ätstörning, berättar Kronström.

Snabb vård ger bättre resultat

Förhoppningarna på det nya vårdsamarbetet i skolorna är höga.

Kronström framhåller att det skulle vara viktigt att ha olika grader av öppenvård, primärvård och stöd för de unga som mår dåligt.

- Själv tycker jag det är vettigast att ha det i skolorna, eftersom ungdomarna är lättast att nå där och det finns många andra fördelar också.

Han hoppas nu att också andra kommuner ska ta efter Åbo.

- Det behöver inte nödvändigtvis ens vara frågan om en sjukskötare. Det är brist på skolpsykologer, kuratorer och hälsovårdare. Det behövs bara tillräckligt med resurser så att unga kan få hjälp.

Att någon hamnar utanför samhället är väldigt dyrt poängterar Kronström.

- Att stöda unga är rätt. Det är både ekonomiskt och moraliskt att hjälpa dem.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland