Hoppa till huvudinnehåll

Rätt att visa omdiskuterad film i Karlebyskolor – men lagstridigt att hota med avgift för elever som uteblev

Oliver (Armie Hammer) och Elio (Timothée Chalamet) sitter vid en utomhusservering och pratar.
När filmen Call me by your name visades på skoltid åt gymnasieelever i Karleby väckte det stort uppstånd. Arkivbild från filmen. Oliver (Armie Hammer) och Elio (Timothée Chalamet) sitter vid en utomhusservering och pratar. Bild: The Walt Disney Company Nordic Call Me by Your Name,Timothée Chalamet,Armie Hammer

Gymnasierna i Karleby som visade filmen Call me by your name för sina elever gjorde rätt. Men att ge böter eller hota med böter för elever som inte såg filmen är inte okej, enligt Regionförvaltningsverkets utlåtande.

I januari i fjol reagerade elever i Karleby svenska gymnasium på en film som ingick i undervisningen. En förälder klagade till Regionförvaltningsverket och svaret är att filmen inte är olämplig för gymnasieelever.

Motiveringen är att filmen är tillåten från tolv år enligt Nationella audiovisuella institutet (Kavi).

Alla som såg filmen var minst 16 år gamla. Kavi har efter att Regionsförvaltningsverket fick klagan igen klassificerat filmen.

- Den granskningen ledde till att filmen på nytt fick åldersgränsen tolv år med hänvisning till kriterium 17 (sexuellt innehåll - flera dolda sexscener och rikligt med tydliga hänvisningar till sex), skriver juristen Thomas Sundell i Regionförvaltningsverkets bedömning.

Thomas Sundell
Thomas Sundell har gjort Regionförvaltningsverkets bedömning angående filmen som visades för gymnasieelever i Karleby. Arkivbild. Thomas Sundell Bild: Yle/Sofi Nordmyr sundell

Åldersgränsen en objektiv måttstock (för vad som är okej)

Regionförvaltningsverket anser att skolans skyldighet att se till att studiemiljön är trygg måste utgå från en objektiv måttstock.

Det eftersom det är omöjligt att veta hur varje enskild studerande kan reagera på enskilda saker.

- Åldersgränsen på tolv år är klart lägre än de studerandes ålder då de såg den, skriver Sundell i utlåtandet.

Enligt bildningsdirektör Ronnie Djupsund i Karleby har fallet väckt en hel del diskussion i media men också bland personalen i skolorna. Enligt honom är beslutet från Regionförvaltningsverket mycket tydligt.

- Man konstaterar man ska ha en gemensam måttstock och att man går enligt Kavis klassificering. De har alltså klassificerat vilka filmer som är tillåtna för barn i vilken ålder. Och i det här fallet var det alltså tolv år, säger Djupsund.

Åldersgränsen på tolv år är klart lägre än de studerandes ålder då de såg den― Thomas Sundell

Hot om avgift kan ses som straff

Föräldern som skrev till Regionförvaltningsverket klagade också på den avgift på tio euro som skolan ålade de elever som inte såg filmen och inte hade meddelat om frånvaro.

I Karleby verkar det ha funnits en kutym att uppbära en avgift på tio euro vid olovlig frånvaro från en filmförevisning. Men där får Karleby bakläxa.

- En avgift för olovlig frånvaro saknar lagstöd och får därför inte uppbäras, skriver Sundell.

Karleby stad har jämfört avgiften med ersättning för skadegörelse. Men enligt Sundell håller inte den motiveringen eftersom stadens ekonomiska läge inte blir sämre på grund av en studerandes frånvaro.

- Om den studerande hade varit på plats skulle staden ha betalat för biobiljetten i alla fall. I stället är det ett tänkt slöseri som beivras. Detta är dock inte en skada i egentlig mening som skulle berättiga staden till ersättning.

En avgift för olovlig frånvaro saknar lagstöd och får därför inte uppbäras― Thomas Sundell

Förälder glad över ställningstagandet

Totalt 50 föräldrar lämnade också in en skrivelse till bildningscentralen i protest mot filmförevisning och avgiften.

Joakim Välitalo var en av dem. Han anser att ingen elev ska tvingas betala för frånvaro och han är nöjd över att Regionförvaltningsverket tar ställning i fråga om avgiften.

- Avgiften var helt och hållet fel. Det är inte tydligt på något sätt - vart ska pengarna gå, varför ska de straffas för att de inte vill se film. Det är sak samma vilken film de ser. Det är inget måste att se en film, säger Välitalo.

Välitalo anser ändå fortfarande - till skillnad från Regionförvaltningsverket - att skolan borde ha informerat hemmen mer innan filmen visades.

- Vi måste få information om filmer som visas och hur man tar upp det som visas på filmen efteråt. Ännu i dag har man (i skolan, reds.anm.) inte pratat om filmen och tankarna runt den. Nu slängde man bara fram en film och så var det många barn som inte tyckte det var så bra, säger Välitalo.

Avgiften var helt och hållet fel. Det är inte tydligt på något sätt - vart ska pengarna gå, varför ska de straffas för att de inte vill se film.― Joakim Välitalo

Ersättande essä är okej

De elever som av något skäl inte ville se filmen och på förhand hade meddelat det till skolan fick skriva en essä om jämlikhet.

Det är enligt Regionförvaltningsverket okej eftersom det handlar om en ersättande uppgift som kan anses tjäna motsvarande syfte som filmvisningen, alltså att de studerande skulle reflektera över jämlikhetsfrågor.

- Att skriva en essä på 3 000 tecken tar typiskt inte mer tid än att se en film, skriver Sundell.

Därför finns heller ingen obalans i arbetsmängd så att essän skulle ha karaktären av en bestraffning, anser Regionförvaltningsverket.

Karleby måste ändra praxis

Bildningsdirektör Ronnie Djupsund i Karleby säger att avgiften på tio euro aldrig bars upp i det här fallet.

Skolan sa först att det blir en avgift men bar sedan inte upp den?

- Så har det varit, säger Djupsund.

Ronnie Djupsund.
Ronnie Djupsund säger att bar aldrig upp straffavgiften på tio euro. Arkivbild. Ronnie Djupsund. Bild: YLE/Alex Nyman Karleby,ronnie djupsund

Att avgiften aldrig kasserades in ändrar ändå inget i Regionförvaltningsverkets utlåtande.

- Vår uppgift är att säga vad som är okej och inte okej, oavsett om det sedan genomfördes eller inte, säger Sundell.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten