Hoppa till huvudinnehåll

Veterinär om stora rävar: Det tar flera generationer att avla bort egenskaper

Rävar i burar i pälsfarm
Arkivbild på rävar vid en pälsfarm. Rävar i burar i pälsfarm Bild: Yle/Sofi Nordmyr tobias anderssons farm

Visst finns det fortfarande stora rävar på farmerna. Men det går framåt hela tiden, säger veterinär Johanna Korpela på Finlands pälsdjursuppfödares förbund.

Under de senaste åren har man i samarbete med universitet tagit fram ett så kallat BMI-system.

- Nu börjar det vara i det stadiet att det fungerar. Nu kan det tas i bruk i större skala bland farmarna, säger Korpela.

Som namnet skvallrar om rör det sig om att mäta kroppsmassa i förhållande till längden.

"Det går åt rätt håll"

Det har snart gått två och ett halvt år sedan Oikeutta eläimille publicerade bilder på jätterävar.

- Det går åt rätt håll. Vi har mindre feta rävar nu. Jag tycker att farmarna är medvetna om problematiken och jobbar på saken.

Korpela påpekar att det tar sin tid att avla bort en egenskap, åtminstone ett antal generationer.

- Nu när vi har gjort grundarbetet behöver vi tid på oss att komma till resultat.

blåräv
En jätteräv vid Markku Harjus vårdanstalt år 2018. blåräv Bild: Antti Haavisto/Yle blåräv

"Superrävar" på åttiotalet

Men redan i slutet av åttiotalet nådde överstora rävar rubrikerna. Man talade då på finska om "superketut", fritt översatt "superrävar".

Men det är inte samma sak, säger Korpela.

- Det var en viss typ av rävar med en viss sorts kroppsbyggnad. De har nog egentligen inte funnits på länge, säger Korpela.

BMI-systemet är obligatoriskt för farmarna, om de vill att deras produkter ska vara certifierade.

Så vad är nu resonligt att kräva av farmarna?

- Vi förväntar oss att farmarna ska jobba på det här. De får råd och hjälp av oss veterinärer och andra.

"Viktigast att sjuka djur får vård"

Korpela sticker inte under stol med att det finns sjuka djur på farmerna.

- Har du tiotusen djur så finns det alltid några. Det faktum att det finns sjuka djur är inte problemet. Det viktiga är att de sjuka djuren får vård, och det tycker jag att fungerar på våra farmer.

Johanna Korpela är alltså anställd av Finlands pälsdjursuppfödares förbund.

Vad är då hennes ansvar om hon märker att djur far illa?

- Jag är inte myndighetsveterinär. Jag finns mer till för råd och hjälp. Är det grava problem på någon farm så anmäls det till myndigheterna.

Hur ofta händer det?

- Oftast är fallen inte så grova att det behövs. Men det kan röra sig om brister i burarna eller att de inte följer miljöbestämmelserna. Men farmarna korrigerar nog när man påpekar brister.

Certifieringen går hand i hand med lagstiftningen.

- Om farmen inte följer lagstiftningen så får inte farmaren någon certifiering och då är det svårare att få sina skinn sålda.

Blårävsskinn
Blårävsskinn. Blårävsskinn Bild: Yle/Sofi Nordmyr blårävspäls

Ett par anmälningar per år i Jakobstadsregionen

Marit Björkstrand är chef för miljöhälsovården på social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Dit hör även veterinärvården.

Verkets område är Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo.

Vad gäller pälsfarmer får man in kring ett par anmälningar per år.

- Då vi får en anmälan om djurskydd gör vi alltid en kontroll, säger Björkstrand.

Björkstrand berättar att man då går igenom hela farmen och skriver protokoll. Om problem upptäcks kommer man överens om ett datum när problemen ska vara åtgärdade.

Sen görs en ny inspektion. De flesta fallen löser man på det här sättet.

Det kan röra sig om sjuka djur, att djuren inte har tillräcklig stimulans i sina burar eller att burarna är för små.

Det är ganska sällan man gör ett djurskyddsbeslut på platsen.

- Då ska det vara väldigt allvarliga saker, till exempel att djuren inte har mat eller vatten, säger Björkstrand.

Ett par anmälningar per år är inte mycket, sett till det totala antalet.

- Mycket mer kommer in gällande till exempel hundar och katter.

Liknande läge på Västkustens miljöenhet

Miia Kytölä är tillsynsveterinär på Västkustens miljöenhet. Enheten omfattar Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.

Också Kytölä säger att man får in några anmälningar per år. Det handlar oftast om brister i konstruktionerna/burarna.

Det är ofta privatpersoner som anmäler, men också personer som jobbar på farmerna.

Hon anser att läget på farmerna har blivit bättre.

- Branschens interna övervakning har förbättrat läget för djuren. Den negativa publiciteten har också bidragit till att saker börjat skötas bättre.

Det är ovanligt att man stöter på jätterävar på farmerna, enligt Kytölä.

- En räv kan se orimligt stor ut för en utomstående, men när man tar bort skinnet är fettlagret som blir kvar inte tjockt.

- I allmänhet sköter farmarna sina djur bra. Deras näring hänger på att skinnet är av bra kvalitet och ett djur som mår dåligt har inte ett bra skinn, säger Kytölä.

Läs också